Farliga Hundar

Farliga hundar var ett ämne som behandlades på Adventure Dog Conference som har arrangerats varje år sedan 2001 på olika teman runt hunden som biologisk varelse.

När arrangörerna i år behandlade ämnet “Farliga hundar” ur olika perspektiv, blev aulan fullsatt. Föredragshållarna, bestående av landets ledande hundexperter och forskare inom området, gav alla sin syn på fenomenet. För första gången uppmärksammades också tillställningen av riksdagspolitikerna som skickade sina representanter till en paneldebatt.

Dagen inleddes med ett föredrag av Leif Carlsson, Utbildningsledare för polisens hundförare i Göteborg. Få personer i vårt land har en sådan lång och gedigen erfarenhet av att handha och omhänderta farliga hundar. Föga förvånande anser Leif Carlsson att amerikansk pitbull terrier tillhör en av de människovänligaste och mentalt stabila hundraser han träffat. Något mer förvånande var kanske att han till de farligare hundarna bla utpekade de egna polishundarna. Leif efterfrågade fler resurser till polisen att ingripa mot olämpliga hundägare, vilket vi hoppas hörsammas. Det är här medlen verkligen behövs och gör nytta.

Sedan följde några föredrag av högt framstående forskare inom biologi och genetik på området. Även här var man rörande överrens om att aggressiva och farliga hundar inte har att göra med rastillhörighet, utan i vilken miljö och med vilka människor de omger sig.

Pitbull terriern står i de allra flesta undersökningar långt ner i bettstatistiken. Tax och Jack Russel visar sig ofta betydligt mer bitbenägna och aggressiva mot människor, inklusive den egna familjen.

Efter lunchen lades fokus på hundrädda människor, vad det bottnar i och vad vi kan göra för att underlätta för de drabbade i samhället.

Att kamphundarna skulle stå för huvudproblemet, dementerades även här. Det visade sig att i stort sett vilken hund som helst kan upplevas som farlig, även en chihuahua, som också, av någon anledning, statistiskt sett, faktiskt gärna bits.

Under paneldebatten svarade expertpanelen på de vetenskapliga frågorna, medan politikerna redogjorde för var de ansåg behövde göras. Jan Emanuel Johansson (s) talade för ett allmänt hundkörkort, medan Anti Avisan (m) ville ge mer befogenhet till polis och rättsväsende. Kd:s representant Irene Oskarsson, sade sig vara helt emot ett rasförbud. Något förbryllande då Kd är det enda parti som öppet gått ut med just detta förslag.

Den ende som ropade efter ett rasförbud, var inte helt otippat, Norrköpingspolitikern Mathias Sundin (fp). (Nämnas skall att fp inte vågade låta hans åsikter representera partiets officiella ståndpunkt i frågan)

Efter att ha lyssnat på landets samlade expertis inom området, såväl forskare som hundexperter, som enhälligt fastställt att detta inte är ett hundproblem, utan ett människoproblem, hävdade han fortfarande att han gärna såg ett totalförbud mot vissa raser.

Han gjorde klart för några amstaffägare i publiken att deras hundar inte var önskvärda i samhället och borde avlivas. I Sundins rike får tydligen endast hundar av raser som Golden Retriever och Labrador berika människors liv.

Dagens sista, och kanske mest lärorika föredrag, även för gamla rävar som Anders Hallgren, hölls av Irene Westerholm, etolog och hundtränare, där hon redogjorde för hur hundkampen som avelskriterium påverkat bull och terrier-raserna.

För apbt-entusiasterna kom det knappast som någon nyhet att våra hundar, i rätt händer och i välavlad form, tillhör de mest friska, stabila och människovänliga hundarna på jorden, väl värda att bevara med mycket kärlek och respekt.

Det var en innehållsrik dag väl värd både tid och pengar. Jag ser redan fram emot nästa års konferens.

Helen Haxner

Ordförande IAPBTF Sverige

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>