Pitbull

Sveriges Pitbull Kennel Klubb

pitbull.se — Sat, 03 Apr 2010 11:06:46 +0000

Varning f�r Sveriges Pitbull Kennel Klubb. De utger sig f�r att vara ett seri�st och godk�nt kennelregister f�r American Pit Bull Terrier som stambokf�r renrasig pitbull i Sverige.

I sj�lva verket best�r Sveriges Pitbull Kennel Klubb av en enda person som f�rs�ker r�ttf�rdiga blandrasavel och fantasifullt nog kalla dessa f�r Svenska Pitbulls. - N�got som aldrig har eller kommer att existera. Rena fantasier m.a.o.

Tyv�rr finns det risk f�r att godtrogna valpk�pare och pitbullspekulanter blir lurade genom de annonser som “Sveriges Pitbull Kennel Klubb” st�ndigt l�gger ut p� annonssidor. Pitbull.se har studerat ett antal pitbullannonser fr�n “Sveriges Pitbull Kennel Klubb” och kan bara konstatera att det handlar om vilseledande marknadsf�ring med p�hittad information.

American Pit Bull Terrier kan ej registreras i Sverige -oavsett vad “Sveriges Pitbull Kennel Klubb” vill g�ra g�llande. En renrasig pitbull kan endast stambokf�ras och registreras genom seri�sa och betrodda kennelorganisationer. Ett registreringsbevis utf�rdat av “Sveriges Pitbull Kennel Klubb” har inget som helst v�rde eller trov�rdighet. N�got som en valpk�pare tyv�rr kommer att uppt�cka n�r det �r f�r sent.

Vi har tidigare haft stora problem med blandrasuppf�dare som har s�lt pappersl�sa hundar under f�respegling att de �r renrasiga pitbulls. Men det som “Sveriges Pitbull Kennel Klubb” g�r �r v�rre. De ger sken av att vara ett svenskt pitbullregister med en m�ngd medlemmar, n�r de i sj�lva verket best�r av ett f�tal vilsna sj�lar och blandrasuppf�dare som inte skyr n�gra medel f�r att pr�ngla ut hundar.

P� pitbullforum.se finns det mycket information om Sveriges Pitbull Kennel Klubb

Freja har l�mnat oss

pitbull.se — Thu, 08 Jan 2009 13:40:24 +0000

Till minne av Freja

� 2009-01-08

Du bar ditt liv lika sj�lvklart och vackert som f�delsens sekund. Din k�rlek var din st�ndiga ledsagare och allas v�r spegel. Du gav st�ndigt och �rligt, din stund p� jorden var ett �gonblicks sekund. Men den l�mnar ett ljus i evighet.

Hos oss finns du f�r alltid.

Vila i frid �lskade v�n

Adventure Dog Conference 13/12

pitbull.se — Mon, 15 Dec 2008 17:35:59 +0000

Adventskonferensen har arrangerats varje �r sedan 2001 p� olika teman runt hunden som biologisk varelse.

N�r arrang�rerna i �r behandlade �mnet �Farliga hundar� ur olika perspektiv, blev aulan fullsatt. F�redragsh�llarna, best�ende av landets ledande hundexperter och forskare inom omr�det, gav alla sin syn p� fenomenet. F�r f�rsta g�ngen uppm�rksammades ocks� tillst�llningen av riksdagspolitikerna som skickade sina representanter till en paneldebatt.

Dagen inleddes med ett f�redrag av Leif Carlsson, Utbildningsledare f�r polisens hundf�rare i G�teborg. F� personer i v�rt land har en s�dan l�ng och gedigen erfarenhet av att handha och omh�nderta farliga hundar. F�ga f�rv�nande anser Leif Carlsson att amerikansk pitbull terrier tillh�r en av de m�nniskov�nligaste och mentalt stabila hundraser han tr�ffat. N�got mer f�rv�nande var kanske att han till de farligare hundarna bla utpekade de egna polishundarna. Leif efterfr�gade fler resurser till polisen att ingripa mot ol�mpliga hund�gare, vilket vi hoppas h�rsammas. Det �r h�r medlen verkligen beh�vs och g�r nytta.

[ad#300x250]Sedan f�ljde n�gra f�redrag av h�gt framst�ende forskare inom biologi och genetik p� omr�det. �ven h�r var man r�rande �verrens om att aggressiva och farliga hundar inte har att g�ra med rastillh�righet, utan i vilken milj� och med vilka m�nniskor de omger sig.

Pitbull terriern st�r i de allra flesta unders�kningar l�ngt ner i bettstatistiken. Tax och Jack Russel visar sig ofta betydligt mer bitben�gna och aggressiva mot m�nniskor, inklusive den egna familjen.

Efter lunchen lades fokus p� hundr�dda m�nniskor, vad det bottnar i och vad vi kan g�ra f�r att underl�tta f�r de drabbade i samh�llet.

Att kamphundarna skulle st� f�r huvudproblemet, dementerades �ven h�r. Det visade sig att i stort sett vilken hund som helst kan upplevas som farlig, �ven en chihuahua, som ocks�, av n�gon anledning, statistiskt sett, faktiskt g�rna bits.

Under paneldebatten svarade expertpanelen p� de vetenskapliga fr�gorna, medan politikerna redogjorde f�r var de ans�g beh�vde g�ras. Jan Emanuel Johansson (s) talade f�r ett allm�nt hundk�rkort, medan Anti Avisan (m) ville ge mer befogenhet till polis och r�ttsv�sende. Kd:s representant Irene Oskarsson, sade sig vara helt emot ett rasf�rbud. N�got f�rbryllande d� Kd �r det enda parti som �ppet g�tt ut med just detta f�rslag.

Den ende som ropade efter ett rasf�rbud, var inte helt otippat, Norrk�pingspolitikern Mathias Sundin (fp). (N�mnas skall att fp inte v�gade l�ta hans �sikter representera partiets officiella st�ndpunkt i fr�gan)

Efter att ha lyssnat p� landets samlade expertis inom omr�det, s�v�l forskare som hundexperter, som enh�lligt fastst�llt att detta inte �r ett hundproblem, utan ett m�nniskoproblem, h�vdade han fortfarande att han g�rna s�g ett totalf�rbud mot vissa raser.

Han gjorde klart f�r n�gra amstaff�gare i publiken att deras hundar inte var �nskv�rda i samh�llet och borde avlivas. I Sundins rike f�r tydligen endast hundar av raser som Golden Retriever och Labrador berika m�nniskors liv.

Dagens sista, och kanske mest l�rorika f�redrag, �ven f�r gamla r�var som Anders Hallgren, h�lls av Irene Westerholm, etolog och hundtr�nare, d�r hon redogjorde f�r hur hundkampen som avelskriterium p�verkat bull och terrier-raserna.

F�r apbt-entusiasterna kom det knappast som n�gon nyhet att v�ra hundar, i r�tt h�nder och i v�lavlad form, tillh�r de mest friska, stabila och m�nniskov�nliga hundarna p� jorden, v�l v�rda att bevara med mycket k�rlek och respekt.

Det var en inneh�llsrik dag v�l v�rd b�de tid och pengar. Jag ser redan fram emot n�sta �rs konferens.

Helen Haxner

Ordf�rande IAPBTF Sverige

www.iapbtf.se

Bild: Irene Westerholm fr�n Hundl�roverket redogjorde f�r Bull & terrier-rasernas ursprung och historik

Adventure Dog Conference

K�p inte en blandras

pitbull.se — Mon, 15 Dec 2008 16:16:23 +0000

Varf�r du ej b�r k�pa blandrasvalpar:

Idag ser vi blandrasuppf�dare som har kullar en fem, sex g�nger om �ret. Skattefritt.
Det handlar inte om sm�pengar, fickpengar� Det handlar om en inkomstk�lla.
Har du en Rottweiler/Amstaff tik och parar denna med en Pitbull/Dobermann hane s� �r det relativt stora hundar du parar och kan eventuellt se fram emot en valpkull p� upp�t en tio valpar. Om du d� som uppf�dare av dessa struntar i vaccinationen, avmaskningen och dessutom inte har n�gra utgifter f�r varesig registrering eller skattepengar s� har du om du har tur en ca 7.000:- f�r varje valp. Det inneb�r en inkomst p� 68.000:-, skattefritt. Och d� har du inte haft n�gra restriktioner om vad du f�r avla p�, dvs kan din hane och tik vara omeriterade, icke mentaltestade eller haft n�gon typ av h�lsokoll dvs s� kan dom vara precis hur oh�lsosamma som helst b�de mentalt och fysiskt. Och �ven om uppf�daren tar valpen f�r f�rsta vaccination, veterin�rbesiktning och id-m�rkning (lag p� detta), s� kostar det ca 1000:- per valp, vilket �nd� inbringar 58.000:-. Skattefritt. Och s� sitter vi och funderar �ver hur folk kan f�rm� sig att avla p� kreti och pleti - sk�let �r enkelt = tio tusentals kronor i fickan. Hur kan man bortse fr�n uppf�darens intresse eller ansvar i detta?

Jag har sett seri�sa hund�gare k�pa en blandras-�kamphund� (icke att f�rgl�mma �ven blandrashund av annan typ) och f� stora problem trots att dom tr�nat och behandlat hunden efter konstens alla regler. Varf�r? Jo, f�r att i dagsl�get s� avlar man p� vad som helst, speciellt inom vissa omr�den i Sverige, f�r att tj�na snabba pengar. Inte alla avlar av den anledningen heller, utan avlar p� sin hund f�r att f� en avkomma av sin egen som man d� antar kommer att vara lika trevlig och s�t som sin egna hund. Det man inte t�nker p� d� �r att man f�r ihop genetiken av tv� olika hundar, hundar som man kanske saknar bakgrunds och h�rkomst-information av. Det vill s�ga: �ven om din �Tyson� �r v�rldens friskaste och trevligaste hund, s� betyder inte detta att alla hans avkommor kommer att �rva hans f�rstklassiga fysik och mentalitet. Genetiken drar sig l�ngre �n s�, �ven en gammelfarfar kan g�ra sig p�mind genom en valpkull. Genetiken valpen �rver �r b�de ifr�n hanen och tiken, samt deras egna arvsmassa. Har en seri�s uppf�dare en trevlig tik, med utm�rkta h�fter & mentaltest och inga anm�rkningar i �vrigt s� kollar denne p� kullsyskonens resultat och hundarna som finns i bak�tstigande led - f�r att avg�ra om hunden �r l�mplig f�r avel eller ej. Kanske var denna tik �the lucky one� och var den enda i kullen som klarade sig utan mentala och fysiska problem - det �r v�ldigt viktigt att veta i avel av s� starka och personliga djur som hundar. Om du vill ha en liten kopia av din �ldrande hund s� �r jag ledsen men m�ste meddela: det enda s�ttet �r kloning.

Uppf�dare av hundar d�r genetikens betydelse har varit ointressant och pengarna �r av st�rsta intresse �r ofta ocks� de uppf�dare som inte v�ljer sina valpk�pare med omsorg. Oftast handlar det om �h�gsta budet� eller �f�rst till kvarn� - det handlar inte om att ta n�gra referenser p� sina valpk�pare, inga hembes�k eller kontrakt. K�paren l�mnar sina tusenlappar i handen p� s�ljaren/uppf�daren och valpen �r �s�ld� likt en cykel - ingen efterf�ljning eller valpk�parst�d infinner sig. Inte heller n�gra f�rpliktelser.

Jag har sett denna uppf�dning och tr�ffat hundk�pare fr�n denna typ varje vecka tidigare. Inte bara av �kamphunds�-raserna utan numera ocks� av �sm�-hunds raserna�. F�r b�da kategorierna av hundar �r fortfarande popul�ra. Men med den oseri�sa �Chihuahua-uppf�dningen� (f�r att inte tala om den olagliga importen/smugglingen!!) s� talar man inte om de instabila hundindividerna eftersom dess skada p� m�nniskan kan j�mf�ras med ett bett fr�n ett marsvin� D�r tar man tag i problemet, varnar f�r oseri�s avel, blandras-uppf�dare och olaglig import. Det g�r man inte med �kamphunds-raserna�, utan d�r pratar man om hur farlig hundarna kan vara. Borde f�rbjudas, bel�ggas med munkorg och avlivas. Men vore problemet s� enkelt att det handlade om ett rasrelaterat problem s� hade jag varit den f�rsta att propagera f�r f�rbud, precis som jag arbetade f�r att f� bort varghybriderna fr�n marknaden. Men problemet skulle kunna handla om vilken ras som helst - det �r problemet tyv�rr. Viktigt att f�rst� �r �ven att jag ej anser Chihuahuan som ras vara ett problem, utan de som missbrukar aveln/uppf�dningen av dem.
Jag vet att merparten av de hundar som gjort �f�rstside-nyheter� av �kamphunds�-slag �r blandraser av div. raser, med eller utan Pitbull terrier. Idag finns ett 500-tal registrerade Pitbulls i Sverige och ingen st�rre uppf�dning av dem. SKK (Svenska Kennel Klubben) f�r ett gott register av var nyregistrerad Amstaff (American Staffordshire terrier) och Staff (Staffordshire Bulllterrier), och �ven om det finns m�nga fler av dem i Sverige s� v�gar jag p�st� att det inte �r m�nga av dem som orsakat st�rre skada i det svenska samh�llet.

Problemet �r i min mening uppf�darna - rakt igenom. Det �r uppf�daren som v�ljer vilka individer som skall f� avkommor och som v�ljer vilka personer som skall f� k�pa de valpar som kommit till v�rlden.

I min mening borde vi strama tyglarna f�r blandras-uppf�dningen. Varf�r beslutar man inte att blandrasuppf�dningen skall vara lika kontrollerad som den renrasiga uppf�dningen? Att alla blandrasvalpar m�ste registreras, och kan inte registreras s�vida modern och fadern genomg�tt t.ex. h�ftledsr�ntgen och mentaltester? Att alla kullar man har m�ste skattas f�r vore v�l en god id�. I renrasiga hundarnas v�rld handlar det om att man f�r skatta f�r tredje kull och upp�t, men n�r man korsar raser och blandar hundar till h�ger och v�nster ser jag personligen inget problem med att man skall vara skatteskyldig redan vid f�rsta kull och dessutom kan f� skatteskuld om blandraskull man inte registrerat uppdagas eller anm�ls till skattemyndigheten. I min v�rld s� �r detta svartjobb som vilket annat som helst. Snabba, skatterfria pengar. Inte konstigt att blandrasaveln existerar, det inbringar mycket pengar.

S� ist�llet f�r att arbeta f�r ett f�rbud av en hundras som inte ens st�r f�r en betydande del av hundbett eller v�rdsl�shet s� m�ste man ta tag i problemet vid roten, annars s� tror jag inte att vi kommer att komma n�gonstans i problemet kring dessa hundar som orsakar r�dslor, v�llar skada och dess �gare som har ett tydligt bristande hund�garansvar.
________________________________

Detta skrev jag tidigare n�r debatt om hurvida “kamphunden” skulle f�rbjudas eller ej, och jag tycker texten passar �ven h�r.

Problemet med blandrasuppf�dningen �r m�nga

F�r att lista n�gra exempel:

# M�nga g�nger blir det mentalt instabila hundar, eftersom h�rkomsten oftast �r ointressant f�r uppf�daren.
# M�nga g�nger blir det fysiskt sjuka djur, demodex, hd-fel, ad-fel, allergier, etc. eftersom man inte vet om eventuella sjukdommar avelsdjuren kan f�ra med sina gener.
# Marknaden �r m�ttad, efterfr�gan efter dessa djur �r l�g men produktionen �r h�g.
# Omplaceringsrisken �r mycket h�g, m�nga av dessa djur hamnar i en omplacerings-cirkus.
# Uppf�darna �r okunniga och kan inte ge valpk�pare r�tt st�d.
# Syftet med aveln �r inte att utveckla en ras utan att tj�na pengar.
# K�parna �r oftast inte dom mest seri�sa, spec. inte nu n�r efterfr�gan �r l�g - uppf�darna s�nker sina kriterier.
# M�nga av dessa hundar avlivas i f�rtid pga fysiska eller mentala fel, blir sv�ra att omplacera eftersom det finns l�g efterfr�gan p� dessa hundar.
# Det �r sv�rhanterliga hundar, speciellt n�r “kamphund”/”vakthund” korsas i och med att det kan bli en hund med h�g vaktinstinkt och h�g intolerans kring andra hundar. D�r har vi en tickande bomb, valpk�pare f�rst�r oftast inte detta likv�l som uppf�darna inte har kunskapen kring detta
# Du som k�per blandrasvalp gynnar en osund hundavel och kastar skit p� dom som verkligen anstr�nger sig f�r att f�ra en redan utvecklad ras fram�t.

B�sta du kan g�ra f�r att stoppa detta kaos �r att inte gynna blandrasuppf�dningen.
K�p inte blandrasvalp, kastrera din hund om den ej skall g� i avel.
Ta hand om n�gon stackare som redan finns p� n�got hundstall eller allra helst: Leta upp en seri�s uppf�dare av renrasig hund. Du kommer att vinna p� det, rasen kommer att vinna p� det.

Av: Rebekah Johansson

Svenska Hundskojare

pitbull.se — Wed, 13 Feb 2008 03:14:05 +0000

K�nner du till n�gon som s�ljer blandrasvalpar som renrasiga eller som lurar folk p� n�got annat s�tt?

P� pitbullforum.se kan du varna andra och samtidigt f�rsv�ra hundskojarnas verksamhet p� n�tet.

Inga personnamn, telefonnummer eller annan information som utpekar personens identitet f�r n�mnas enligt PUL, d�remot g�r det bra att s�tta in en l�nk till sidan eller annonsen tillsammans med din nyanserade och sakliga information.

L�nk till pitbullforum.se

Grattis alla Amstaff-�lskare!

pitbull.se — Sun, 08 Jul 2007 20:05:50 +0000

Nu har �ntligen nya amstaff.se b�rjat �ppna s� sm�tt.

Ny blixtsnabb server och ett suver�nt Amstaff-forum v�ntar p� dig.

Nyfiken…?

Amstaff.se �r adressen som vanligt.

Amstaff Forum

Nya s�v�l som gamla medlemmar �r hj�rtligt v�lkomna!

Vi ses i diskussionstr�darna!

/Amstaff.se

Vad �r en stamtavla?

pitbull.se — Wed, 13 Jun 2007 16:34:58 +0000

En stamtavla �r ett utdrag ur en stambok vilken f�rs av en kennelklubb.

En stambok h�ller reda p� _alla_ hundar inom en ras och f�ljdaktligen handlar din stamtavla om din hunds _h�rstamning_. Kort sagt, en stamtavla �r ett officiellt dokument utf�rdat av en kennel klubb. En stamtavla �r ocks� en garanti f�r att ens hund �r renrasig och har k�nd bakgrund och �r den enda egentliga garantin som finns.

Folk brukar p�peka att det f�rekommer ett och annat fel i stamtavlor hos SKK m.fl. och det finns en och annan som fuskar men det �r inte speciellt vanligt och det fyller inget vettigt syfte.
Det finns de som f�rs�ker f�rringa stamtavlors v�rde genom att p�peka att k�nda “dogmen” och uppf�dare anger fel h�rstamning p� sina hundar men, det argumentet �r ju bara korkat. I den m�n detta f�rekommer s� �r syftet att d�lja bra hundars ursprung f�r konkurrenter. Ute i f�rorterna s� f�rs�ker man d�lja skithundars ursprung f�r att lura valpk�pare. Det �r en viss skillnad och att f�rs�ka j�mf�ra sig med dogmen som producerat de b�sta hundarna inom rasen i tjugo �r �r tragiskt.

De som s�ljer “renrasiga pitbull men utan stamtavla” brukar inte bli s� l�nglivade. De tar som regel n�gra kullar och sen sprider sig ryktet om deras hundars kvalitet och s� har de br�nt sina skepp och l�gger ner. Det handlar om att tj�na en snabb och l�tt hacka p� att lura okunniga att k�pa direkt d�liga hundar. Tyv�rr lurar de m�nga k�pare och producerar m�nga mindre bra valpar medan de h�ller p�.

Man “forskar” inte fram en stamtavla, man kan inte fr�ga folk f�r att f� reda p� sin hunds stamtavla, man kan inte leta p� n�tet och f�r man en handskriven lapp av sin “uppf�dare” s� �r det inte en stamtavla. Det �r en handskriven lapp.
Det enda v�rde den har �r att du eventuellt kan torka dig i baken med den. Mer �r den inte v�rd eftersom du inte vet om det som st�r d�r �r sant. Det ljugs friskt och de som inte ljuger har ofta sj�lva blivit ljugna f�r. Det missf�rst�s och folk byter ofta namn p� sina hundar f�r att f�rvirra just f�r att k�pare inte ska inse att det finns �k�nda skithundar bakom den hund de funderar p� att k�pa valp efter.

Det �r en stor och dj�kligt ful v�rld d�r ute. Se upp!

Pitbull s�kes…

pitbull.se — Wed, 23 May 2007 16:09:08 +0000

PITBULL S�KES TILL FILMINSPELNING!
Till en TV serie baserad p� Douglas Foleys bok om HABIB. Inspelning sker i Alby och Stockholm under Juli-September. Har du en trevlig lydig Pitbull som kan lyda kommandon och vill medverka? Skicka en bild och ber�tta om din Pitbull och era kontaktuppgifter till:

Jarowskij Enterprises AB
Att: Lisa Dahlberg
Box 270 34
102 51 Stockholm
m�rk kuvertet �Pitbull�
eller maila och bifoga ett foto till: malin.lenngren@jarowskij.se

Kamphunden - det verkliga problemet

Fri, 18 May 2007 18:42:32 +0000

Jag har varit inbjuden till flera talkshows och radio-program, tyv�rr har jag aldrig haft m�jligheten eller tiden att belysa det problem jag verkligen ser f�r “kamphunden”. S� jag t�nkte skriva om den.

1995 jobbade jag aktivt f�r ett f�rbud av varghybrid i sverige, eftersom jag ans�g och anser att dess genetik inte samklangar med v�rt svenska samh�lle. I flera �r har jag talat om aveln av hundar och vikten i att det �r en stabil h�rkomst hundarna kommer ifr�n f�r att f� v�l fungerande valpkullar. D�rf�r anser jag att det inte spelar ingen roll om man avlar p� tv� trevliga, goa familjehundar eftersom valpkullen fr�n dessa tv� hundar inte enbart �rver gener fr�n mor och far, utan �ven deras f�r�ldrar och f�rf�der. Det �r d�rf�r dagens renras-avel �r s� viktig inom m�nga raser. F�r precis som att det �r registrerings-f�rbud p� exempelvis Rottweiler s�vida inte moder och fader �r h�ftledsr�ntagade och mental-testade s� anser jag att man inte borde f� ha en blandras-kull till f�rs�ljning om inte modern och fadern genomg�tt mentaltest, h�ft och armb�gs-r�ntgen. Och blandras uppf�dare borde f� skatta f�r sina valpkullar precis som renras-uppf�dare. Med undantag f�r eventuella polisomh�ndertagna hundar eller hundar placerade via omplacerings-organisationer d�r syftet �r ett annat �n penning-fr�gan.

Idag ser vi blandras uppf�dare som har kullar en fem, sex g�nger om �ret. Skattefritt. Det handlar inte om sm�pengar, fickpengar… Det handlar om en inkomstk�lla. Har du en Rottweiler/Amstaff tik och parar denna med en Pitbull/Dobermann hane s� �r det relativt stora hundar du parar och kan eventuellt se fram emot en valpkull p� upp�t en tio valpar. Om du d� som uppf�dare av dessa struntar i vaccinationen, avmaskningen och dessutom inte har n�gra utgifter f�r varesig registrering eller skatte-pengar s� har du om du har tur en ca 7.000:- f�r varje valp. Det inneb�r en inkomst p� 68.000:-, skattefritt. Och d� har du inte haft n�gra resriktioner om vad du f�r avla p�, dvs kan din hane och tik vara omeriterade, icke mentaltestade eller haft n�gon typ av h�lsokoll dvs s� kan dom vara precis hur oh�lsosamma som helst b�de mentalt och fysiskt. Och �ven om uppf�daren tar valpen f�r f�rsta vaccination, veterin�r-besiktning och id-m�rkning (lag p� detta), s� kostar det ca 1000:- per valp, vilket �nd� inbringar detta �nd� 58.000:-. Skattefritt. Och s� sitter vi och funderar �ver hur folk kan f�rm� sig att avla p� kreti och pleti - sk�let �r enkelt = tio tusentals kronor i fickan. Hur kan man bortse fr�n uppf�darens intresse eller ansvar i detta?

Jag har sett seri�sa hund�gare k�pa en blandras-”kamphund” (icke att f�rgl�mma �ven blandrashund av annan typ) och f� stora problem trots att dom tr�nat och behandlat hunden efter konstens alla regler. Varf�r? Jo, f�r att i dagsl�get s� avlar man p� vad som helst inom vissa omr�den i sverige, f�r att tj�na snabba pengar. Inte alla avlar av den anledningen heller, utan avlar p� sin hund f�r att f� en avkomma av sin egen som man d� antar kommer att vara lika trevlig och s�t som sin egna hund. Det man inte t�nke p� d� �r att man f�r ihop genetiken av tv� olika hundar, hundar som man kanske saknar bakrunds och h�rkomst-information av. Det vill s�ga: �ven om din “Tyson” �r v�rldens friskaste och trevligaste hund, s� betyder inte detta att alla hans avkommor kommer att �rva hans f�rstklassiga fysik och mentalitet. Genetiken drar sig l�ngre �n s�, �ven en gammel farfar kan g�ra sig p�mind genom en valpkull. Genetiken valpen �rver �r b�de ifr�n hanen och tiken, samt dess egna genetik och arvsmassa. Har en seri�s uppf�dare en trevlig tik, men utm�rkta h�fter & mentaltest och inga anm�rkningar i �vrigt s� kollar denne p� kullsyskonens resultat och hundarna som finns i bak�tstigande led - f�r att avg�ra om hunden �r l�mplig f�r avel eller ej. Kanske var denna tik “the lucky one” och var den enda i kullen som klarade sig utan mentala och fysiska problem - det �r v�ldigt viktigt att veta i avel av s� starka och personliga djur som hundar. Om du vill ha en liten kopia av din �ldrande hund s� �r jag ledsen men m�ste meddela: det enda s�ttet �r kloning.

Uppf�dare av hundar d�r genetikens betydelse har varit ointressant och pengarna �r av st�rsta intresse �r ofta ocks� de uppf�dare som inte v�ljer sina valpk�pare med omsorg. Oftast handlar det om “h�gsta budet” eller “f�rst till kvarn” - det handlar inte om att ta n�gra referenser p� sina valpk�pare, inga hembes�k eller kontrakt. K�paren l�mnar sina tusenlappar i handen p� s�ljaren/uppf�daren och valpen �r “s�ld” likt ett piano - ingen efterf�ljning eller valpk�parst�d infinner sig. Inte heller n�gra f�rpliktelser.

Jag ser denna uppf�dning och tr�ffar hundk�pare fr�n denna typ varje vecka. Inte bara av “kamphunds”-raserna utan numera ocks� av “sm�-hunds raserna”. F�r b�da kategorierna av hundar �r fortfarande popul�ra. Men med den oseri�sa “Chihuahua-uppf�dningen” (f�r att inte tala om den olagliga importen/smugglingen!!) s� talar man inte om de instabila hundindividerna eftersom dess skada p� m�nniskan kan j�mf�ras med ett bett fr�n ett marsvin… D�r tar man tag i problemet, varnar f�r oseri�s avel, blandras-uppf�dare och olaglig import. Det g�r man inte med “kamphunds-raserna”, utan d�r pratar man om hur farlig hundarna kan vara. Borde f�rbjudas, bel�ggas med munkorg och avlivas. Men vore problemet s� enkelt att det handlade om ett ras-relaterat problem s� hade jag varit den f�rsta att propagera f�r f�rbud, precis som jag arbetade f�r att f� bort varghybriderna fr�n marknaden. Men problemet skulle kunna handla om vilken ras som helst - det �r problemet tyv�rr. Viktigt att f�rst� �r �ven att jag ej anser Chihuahuan som ras vara ett problem, utan de som missbrukar aveln/uppf�dningen av dem.

Jag vet i dagsl�get inte om en enda registrerad Pitbull terrier som gjort l�psedel i svensk tidning, jag vet att merparten av de hundar som gjort “f�rstside-nyheter” av “kamphunds”-slag �r blandraser av div. raser, med eller utan Pitbull terrier. Idag finns ett 500-tal registrerade Pitbulls i sverige och ingen st�rre uppf�dning av dem. SKK (Svenska Kennel Klubben) f�r ett gott register av var nyregistrerad Amstaff (American Staffordshire terrier) och Staff (Staffordshire Bulllterrier), och �ven om det finns m�nga fler av dem i Sverige s� v�gar jag p�st� att det inte �r m�nga av dem som orsakat st�rre skada i det svenska samh�llet.

Problemet �r i min mening uppf�darna - rakt igenom.
Det �r uppf�daren som v�ljer vilka individer som skall f� avkommor och som v�ljer vilka personer som skall f� k�pa de valpar som kommit till v�rlden.

I min mening borde vi strama tyglarna f�r blandras-uppf�rdningen.
Varf�r beslutar man inte att blandras-uppf�dningen skall vara lika kontrollerad som den renrasiga uppf�dningen? Att alla blandras-valpar m�ste registreras, och kan inte registreras s�vida modern och fadern genomg�tt tex h�ftledsr�ntgen och mentaltester? Att alla kullar man har m�ste skattas f�r vore v�l en god id�. I renrasiga hundarnas v�rld handlar det om att man f�r skatta f�r tredje kull och upp�t, men n�r man korsar raser och blandar hundar till h�ger och v�nster ser jag personligen inget problem med att man skall vara skatteskyldig redan vid f�rsta kull och dessutom kan f� skatteskuld om blandraskull man inte registrerat uppdagas eller anm�ls till skattemyndigheten.
I min v�rld s� �r detta svart-jobb som vilket annat som helst. Snabba, skatterfria pengar. Inte konstigt att blandrasaveln existerar, det inbringar mycket pengar.

V�nligen kontakta mig f�r fr�gor, funderingar eller uttalanden: 0739-158575
Tack f�r ordet, Rebekah Johansson
Presstalsesman: Svenska APBT Klubben www.svenskaapbtklubben.se
Moderator: Pitbull forum www.pitbull.se/forum/
Grundare: Pj�sens Hundhem www.pjasenshundhem.se

Ny lag mot farliga hundar

pitbull.se — Thu, 17 May 2007 12:29:20 +0000

Idag �verl�mnas lagr�dsremissen om ny lag om tillsyn �ver hundar och katter. Genom f�rslagen i lagr�dsremissen vill regeringen �ka allm�nhetens s�kerhet i f�rh�llande till hundar samt minska andra problem orsakade av bristande tillsyn och sk�tsel av hundar.

- Jag tycker att det �r oerh�rt viktigt att vi nu kan l�gga fram en ny lag som �kar samh�llets m�jligheter att ingripa i situationer d�r hundar orsakar eller riskerar att orsaka skada, s�ger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

- M�nga k�nner sig r�dda f�r att r�ra sig p� gator och torg. De �r r�dda f�r att bli angripna av aggressiva hundar. Med den nya lagen, som inneb�r att polisen kommer att kunna gripa in tidigare och mer kraftfullt mot ol�mpliga hund�gare, hoppas jag att m�nniskor kommer att k�nna sig tryggare, avslutar Eskil Erlandsson.

Sammanfattning av lagf�rslaget

* Hundar och katter ska h�llas under tillsyn och sk�tas om p� det s�tt som beh�vs f�r att f�rebygga att de till exempel orsakar skador.

* Om n�gon brister i tillsynen �ver eller inte sk�ter om sin hund, f�r polisen meddela de f�rel�gganden eller f�rbud som beh�vs f�r att f�rebygga skador eller avsev�rda ol�genheter (problem). F�rel�gganden och f�rbud f�r f�renas med vite.

* Polisen f�r besluta att en hund ska omh�ndertas f�r att hindra att den orsakar skada eller andra problem. Om det �r tillr�ckligt med mindre ingripande �tg�rder ska dock hunden inte omh�ndertas.

* Om n�gon allvarligt brister i tillsynen �ver en hund f�r polisen besluta om hundf�rbud, det vill s�ga, f�rbjuda n�gon att �ga eller ha hand om en hund. F�rbudet kan avse en viss tid eller g�lla tills vidare. Om n�gon bryter mot ett hundf�rbud kan hon eller han d�mas till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.

* Flera best�mmelser i de nuvarande lagarna, lagen om m�rkning och registrering av hundar och jaktlagen �verf�rs till den nya lagen utan n�gra st�rre f�r�ndringar.

* En ny best�mmelse om upphittade hundar, i lagen (1938:121) om hittegods, f�resl�s ocks�.

Vad h�nder nu?

Lagr�dsremissen har l�mnats �ver till lagr�det. Efter lagr�dets granskning tas en slutlig version av propositionstexten fram av Jordbruksdepartementet. En proposition planeras l�mnas till riksdagen innan sommaren 2007.

Kontakt
Therese Bengtsson
Pressekreterare hos Eskil Erlandsson
work 08-405 11 88
cell 070-519 01 59
e-post till Therese Bengtsson
Lisen Sj�ling
Departementssekreterare
08-405 27 45

K�lla: http://www.regeringen.se/sb/d/9078/a/82270

Pitbull ej v�lkommen p� hunddagis

pitbull.se — Sun, 13 May 2007 12:54:58 +0000

Hunddagis vill inte ha kamphundarna
P� flera hunddagis �r kamphundar inte v�lkomna.
Lodjuret i Malm� tar inte emot pitbull och amstaff.
- Det handlar om v�r egen s�kerhet. Hundarna kan vara op�litliga, s�ger �sa H�jman.

Till Lodjuret �r ingen hund v�lkommen som i sin rasbeskrivning beskrivs som kamphund. - Det �r framf�r allt f�r att gardera oss mot skador. Skadorna blir rej�la om det h�nder n�got, s�ger Lisa Nyqvist p� Lodjuret hunddagis.

L�s artikeln om kamphundf�rbud p� hunddagis
K�lla: Kv�llsposten

Experten chockad av hur handeln g�r till

pitbull.se — Tue, 08 May 2007 08:11:32 +0000

- En hund utan stamtavla �r alltid en blandras, s�ger Irene Westerholm, hundinstrukt�r och �gare till en renrasig amerikansk pitbull terrier med stamtavla.

Finns det n�gon fara med blandraser? - Oftast �r det hundar som av n�got sk�l inte h�ller m�ttet f�r renrasig avel, som anv�nds i blandrasaveln. Som k�pare har man inte alls samma koll p� vad man f�r.

L�s hela artikeln om handeln med blandraser.
K�lla: Kv�llsposten

Hyresg�stf�reningen vill f�rbjuda v�ra hundar?

pitbull.se — Wed, 02 May 2007 21:38:18 +0000

Hyresg�stf�reningens informationschef har i dagarna uttalat sig om s� kallade “kamphundar” i bostadsomr�den. Dessa hundar har bl.a. liknats vid “skarpladdade automatkarbiner” och liknande.

Fr�n Hyresg�stf�reningens debattforum:
“Det �r inte rimligt att man ska beh�va vara r�dd i bostadsomr�den och kvarter bara f�r att n�gra tycker det �r h�ftigt med vissa hundraser. Det finns en stark och utbredd r�dsla f�r hundar av vissa raser.

Hund�gare m�ste f�rst� det och vara konstruktiva. Hur ska vi skapa en situation d�r folk kan k�nna sig trygga hemmavid?

M�nga har dessa hundar som vapen och f�r att skr�mma andra.

�r det rimligt? Vissa hundraser �r framavlade f�r att vara aggressiva. Ska man f� ha s�na djur hur som helst? Och det saknas inte alternativ: Federation Cynologique International tar upp 338 hundraser. �nd� ska man n�dv�ndigtvis en hundras som andra �r r�dda f�r. �r det rimligt? Det �r inte att visa h�nsyn mot grannarna.

Det finns andra hundar som minsann ocks� �r farliga, s�ger hund�gare. Ja, men nu �r det dom h�r hundraserna - pitbull, bulldog n�gra andra - som folk �r v�ldigt r�dda f�r. F�r n�gra �r sen fanns dom inte i landet. Den som d� ville ha en h�ftig hund skaffade sig en hund av typ sch�fer, som inte �r framavlad f�r sin aggressivitet. Men nu ska man n�dv�ndigtvis ha r�tten att ha hundar som �r det. �r det rimligt?

Det f�rekommer att hundar anv�nds som vapen och d�rf�r har jag gjort j�mf�relsen med andra sorters vapen; det �r inte till�tet att g� omkring med vapen i bostadsomr�det. �r det d� rimligt att man g�r omkring med hundar som �r framtagna f�r att vara vapen?

Jag tycker hund�garna och deras organisationer som ska komma med konkreta f�rslag p� hur man l�ser det h�r probl”

K�lla: Hyresg�stf�reningens debattforum

Uttalande via mail:
“Just detta att hundarna kan anv�ndas som vapen skapar r�dsla kring dom. Hur skulle det uppfattas om grannen gick omkring i omr�det med en laddad automatkarbin? F�rvisso �r det s� att karbinen inte skjuter om inte �garen riktar vapnet och trycker av. Men det uppfattas som skr�ckinjagande och det �r v�l i �rlighetens namn i m�nga fall ocks� syftet med innehavet av en kamphund.”

Uttalande via mail:
“Raser som brukar n�mnas som kamphundar �r pitbullterrier, staffordshire bullterrier, bulldog och mastiff. Ofta f�rekommer blandningar med dessa raser. FCI - den internationella kennelorganisationen - erk�nner 338 hundraser. Det finns allts� gott om andra hundraser att v�lja mellan.”

Eftersom hyresg�stf�reningen ej har dementerat eller kommenterat dessa uttalanden utg�r vi fr�n att detta �r hyresg�stf�reningens officiella st�ndpunkt ang�ende s� kallade kamphundar i bostadsomr�den. Vi uppmanar d�rf�r samtliga �gare av ovan n�mnda hundraser att kraftfullt protestera mot hyresg�stf�reningens uttalande i fr�gan.

Kontaktinformation:
Hyresg�stf�reningen i Stockholm
stockholm@hyresgastforeningen.se
Telefon:08-507 060 00
Fax: 08-507 062 90
Bes�ksadress:
Arenav�gen 55, Globen
Postadress:
Box 10117
121 28 Stockholm-Globen

Hyresg�stf�reningens debattforum om “kamphundar”.

Debattera hyresg�stf�reningens uttalande p� pitbull.se

Bloggare som skriver om Hyresg�stf�reningen och kamphundar:
Palmstierna och kamphundarna - ALLTID T�NT blogg.
Hyresg�stf�reningen del III - GLEE blogg.

Reaktion fr�n besviken hund�gare:
“Jag gick nyligen ur hyresg�stf�reningen . Som person kan jag ej st�tta en f�rening som motarbetar min familjemedlem . Samt n�r man �r med i hyresg�stf�reningen betalar man m�ntligen f�r en tj�nst som man skall ha r�tt till oavsett hundval . Det k�nns ju inte riktigt som om hyresg�stf�reningen vill ha mitt medlemsskap el mina pengar .

I och med Peder P , uttalande tog han avst�nd fr�n mig och mina pengar eftersom jag ej ans�gs lika bra som grannen i d�rren brevid med en mkt aggressiv och vildsint liten dv�rghund.

Min hund har visserligen gett mig gr�a h�r och s�mnbrist , men han �r skolad . Tr�nad , mh testad , r�ntgad och funkar bra med allm�nheten .

Jag anser mig vara en r�tt okey hund�gare som st�ller krav p� min hund .
Dock st�ller jag ocks� krav p� min omgivning och mitt boende eftersom jag anser mig ha r�tt till det .

Dock har denna Peder �sikter om mig , en person han aldrig m�tt .
M�nga av dagens godk�nda s�llskapshundar kommer faktiskt ur kamphundsbakgrund som tex boxern .

En trevlig glad hund som �r omtyckt av m�nga . Men historien �r densamma . G�r inte att �ndra s�nt . Jag tycker att ordet kamphund �r ett felaktigt val av ord . Eftersom folk t�nker omedelbart p� medias bild av en “sk” kamphund .

Farliga hundar �r en mening jag kunde svalt . Men inte det okunniga ordet kamphund . Detta skall en talesman ha l�st p� om och kunnat argumenterat b�ttre .

Jag kommer uppmana folk till att g� ur hyresg�stf�reningen .”

Uppdatering 070504:
Med anledning av publiceringen av denna information kom det ett mail 070503 till pitbull.se fr�n Hyresg�stf�reningens presschef:

Nej, Hyresg�stf�reningen har inte uttalalt sig f�r f�rbud av kamphundar. Vad jag uttalat mig om �r att m�nga hyresg�ster �r r�dda framf�r allt f�r kamphundar och det �r ett problem.

Hundarna uppfattas av m�nga hyresg�ster som ett stort problem. En nyligen gjord unders�kning gjord av Svenska Bost�der visar att uppemot en tredjedel av dom boende tycker att hundarna �r ett allvarligt problem.

Hundarna �r framavlade f�r att vara aggressiva, det f�rekommer att de anv�nds f�r att skr�mma andra och ibland till och med som vapen. Sj�lvklart skapar s�dana hundar r�dsla, s�rskilt i de fall n�r hundarnas �gare �r uppenbart ol�mpliga.

V�ldigt m�nga hyresg�ster upplever det h�r som ett problem. D�rf�r bjuder Hyresg�stf�reningen in hund�gare och landets hund�garorganisationer till diskussion d�r landets hund�gare och hund�garorganisationer kan komma med f�rslag: hur ska hyresg�sterna kunna k�nna sig trygga i sina omr�den och kvarter?

Fr�gan �r d�rf�r hur man ska skapa trygghet i bostadsomr�den och kvarter. Du och andra pitbull�gare f�r g�rna komma med f�rslag. K�rkort f�r hund�gare? Kopplingstv�ng p� alla offentliga platser och i bostadsomr�den? Har du fler id�er f�r dug�rna h�ra av dig!

MVH
Peder Palmstierna
Hyresg�stf�reningen Riksf�rbundet
08 791 02 22 / 070 672 92 65
www.hyresgastforeningen.se

P� Helsingborgs Dagblads webbplats hd.se finns det emellertid en artikel som mots�ger detta mail.

Enligt artikelf�rfattaren Tobias Rosengren fick informationschefen ta del av artikeln f�r p�seende/godk�nnande innan den gick till tryck. Hyresg�stf�reningens Informationschef godk�nde sj�lv artikeln enligt Helsingborgs Dagblad innan den publicerades.

H�r f�ljer n�gra citat och axplock fr�n ovan n�mnda artikel:

Hyresg�stf�reningens riksf�rbund vill ha bort alla kamphundar fr�n bostadsomr�dena. Oavsett om hunden ifr�ga visat n�got aggressivt beteende eller inte. F�rbundet verkar d�rmed vilja g� l�ngre �n vad nuvarande lagstiftning till�ter.

Hyresg�stf�reningen menar att kraven p� hund�gare b�r vara tuffare �n s�. Peder Palmstierna, presschef p� Hyresg�stf�reningens riksf�rbund anser alla kamphundar vara icke �nskv�rda i bostadsomr�dena. Oavsett om dessa hundar uppvisat ett aggressivt beteende eller ej.

- Vissa hundar �r f�rknippade med hot, v�ld och �vergrepp, den sortens hundar skapar olust i bostadsomr�dena. D�rf�r vore det b�sta om de inte fanns d�r, s�ger han.

Hyresg�stf�reningen lutar sig mot Svenska Kennelklubbens definition av vilka raser som traditionellt betraktas vara kamphundar. Dessa �r: Pitbullterrier, amstaff, bullterrier och staffordshire bullterrier samt blandraser med dessa hundar.

Enligt Hyresg�stf�reningen �r det viktigaste n�mligen att de boende k�nner sig trygga.

- Det faktum att hundarna kan anv�ndas som vapen skapar r�dsla kring dem. Hur skulle det uppfattas om grannen gick omkring i bostadsomr�det med en laddad automatkarbin? Karbinen skjuter inte om inte �garen riktar vapnet och trycker av, men vapnet uppfattas som skr�ckinjagande i sig, och det �r i m�nga fall ocks� syftet med innehavet av en kamphund, s�ger Peder Palmstierna.

L�s hela artikeln

K�lla: hd.se

Kamphundsf�rbud hos Svenska Bost�der

pitbull.se — Mon, 23 Apr 2007 13:18:05 +0000

Kamphundar f�rbjuds hos Svenska Bost�der, landets st�rsta bostadsbolag. Och bolaget �r inte ensamt om det. Allt fler bostadsbolag f�rbjuder kamphundar.

- M�nga hyresg�ster k�nner sig hotade av kamphundar. D� tyckte vi att det var ganska enkelt att st�lla kravet att vi inte vill ha kamphundar i v�ra bostadsomr�den, s�ger Svenska Bost�ders aff�rsutvecklingschef Patrik Emanuelsson till programmet.

F�r Svenska Bost�der �r det inte sj�lva rasen som avg�r om det �r en kamphund.

- Vi har en definition som finns i djurskyddsf�rordningen. Enligt den ska en hund uppfylla ett antal kriterier f�r att kallas f�r kamphund, s�ger Malin Quick Oljelund, informationschef p� Svenska Bost�der, till TT.

L�s hela artikeln.

K�lla: svd.se

Efterlysning MH-resultat!

pitbull.se — Sat, 14 Apr 2007 15:30:59 +0000

Jag ska ge mig ut p� turn� med mitt “Kamphundsf�redrag” f�r yrkesverksamma, och beh�ver hj�lp med att f� tag i MH-resultat. Jag har tillg�ng till statistik p� amstaff, staff och bullterrier, men skulle ocks� vilja komplettera med Pitbull terrier… Jag vet att det finns ett g�ng beskrivna hundar h�r ute. Om just du har f�tt din hund beskriven eller vet om n�gon som har det - kontakta mig d�! Alla hundar och �gare kommer att vara anonyma, jag presenterar bara ett medelv�rde per bed�mningsmoment.

Irene Westerholm
Hundl�roverket www.hundlaroverket.se

Kamphundar v�lkomna

pitbull.se — Fri, 13 Apr 2007 20:18:37 +0000

Telgebost�der har struntat i f�rbudet mot kamphundar i sju �rs tid.
� Bedr�vligt. Kamphundar �r potentiella mordredskap, s�ger Staffan Norberg (v).
Problemet med skr�ckinjagande kamphundar hade kunnat vara mindre. I alla fall om Telgebost�der f�ljt kommunfullm�ktiges beslut sedan 2000. D�r fastslogs att kamphundar skulle f�rbjudas i Telgebost�ders l�genhetsbest�nd. Alla nya hyresg�ster skulle ha f�rbudet inskrivet i hyreskontraktet.

Kommunalr�det Staffan Norberg (v) var drivande i beslutet.

� Kamphundar b�r betraktas som skjutvapen. Oftast �gs de av unga m�n som vill vara macho. Nyligen s�g jag en kamphund som f�rs�kte attackera en person p� t�gstationen. Om den inte varit kopplad hade den bitit, s�ger han.

L�s hela artikeln h�r.

K�lla: lt.se

Pitbull.se tar avst�nd fr�n pitbulls.se

pitbull.se — Fri, 13 Apr 2007 16:58:36 +0000

Efter f�rv�xlingar fr�n media och allm�nhet vill vi fr�n pitbull.se klarg�ra f�ljande:

Pitbull.se har inget samr�re med pitbulls.se
P� grund av den sl�ende namnlikheten mellan pitbull.se och pitbulls.se har f�rv�xlingar och missf�rst�nd uppst�tt…

Pitbull.se har sedan starten 2003 aktivt motarbetat hundkamp i alla dess former. Pitbull.se har inget, och har aldrig haft n�got samarbete eller samr�re med pitbulls.se och tar starkt avst�nd fr�n dess ledning samt deras publiceringar av hundkampsfilmer.

Stefan Myr�n
Ansvarig utgivare pitbull.se

Diskutera Weight Pull i Pitbullforumet

pitbull.se — Tue, 03 Apr 2007 12:02:14 +0000

Ang�ende Weight Pull och vikter…

Dice: - Det skryts hit och dit om hur mycket ens hund kan dra.. Och m�nga l�gger ner sina liv mer eller mindre �t weightpullingen. Har sett en del filmer d�r det exempelvis st�r med stora bokst�ver .. “Rocky drar 2400 kg”.. unikt osv.. men egentligen hur mycket �r det p� hjul och plan mark? H�star som drar en vagn p� 3 ton �r ju i sj�lva verket i dragl�ge p� plan mark ca 40 kg. Allts� �r det ju inte s�rskilt mycket… om vi nu s�ger 30 kg dragl�ge s� kanske det �r mycket f�r en mindre hund…. men f�r exempelvis American bulldog tycker iof inte jag att det �r s�rskillt mycket om den har fysik f�r det. Varf�r skriver man inte den riktiga vikten? Allts� vikten i dragl�get.. f�r det �r ju i sj�lva verket det som hunden drar..

Magnus: - D�rf�r att man helt enkelt inte m�ter dragvikt inom wp, fr�ga mig inte varf�r.
D�remot s� brukar vagnens hjul och banans underlag vara viktigt i sammanhanget, det finns �ven regler f�r hur banan ska se ut, hur vagnen ska vara byggd (diameter p� hjul, lufttryck o.s.v) inom respektive f�rbund.
Men precis som du s�ger, dragvikten �r det som �r intressant -vilket g�r det ganska konstigt att man mer eller mindre alltid bortser fr�n den.

Jessica: - Precis som Magnus skriver s� �r det dragvikten (den vikten som kr�vs) som �r den egentliga vikten f�r att f� n�t i rullning.
Man m�ter den genom att s�tta tex en “fiskev�g” d�r man normalt sett kopplar p� hunden, och s� kollar man hur mkt vikt som beh�vs f�r att f� ig�ng allt.
Vi m�tte dragvikten p� samtr�ningen ihop med Sthlm f�r snart tv� veckor sedan. Vi m�tte vid 1000 kg, 1250 kg, 1500 kg osv…
Dragvikten �kade markant vid varje m�tning!
Vilket antagligen berodde p� att d�cken var sm� (luftfyllda) och blev plattare ju mer vikt det kom p� vagnen, och mattan blev halare och halare. S� de hundar som kommer upp i dessa vikter, har ju s�mre f�ruts�ttningar om man j�mf�r med de l�ttare hundarna, d�r de l�ttare vikterna inte p�verkar vagnen n�t n�mnv�rt.
Kollar man tex n�r man drar p� r�ls, s� kommer man upp i ganska otroliga vikter (om underlaget �r plant) om man j�mf�r med vagn. Men det beror ju givetvis p� dragvikten och att f�ruts�ttningarna �r de samma hela tiden, oavsett vikt. (dvs om stommen till vagnen inte b�ngnar).

L�nk till tr�den i forumet.

Pitbulls avlivas p� NordIrland

pitbull.se — Sat, 31 Mar 2007 11:37:01 +0000

Avlivningskampanj f�r �gare av pitbull-hundar i Nordirland

I Storbritannien har det skett att flera pitbull-hundar har �verfallit m�nniskor. D�rf�r har ett f�reslag om att de f�rbjudna hundarna ska samlas in och avlivas kommit upp. Det skriver flera engelska n�ttidningar.

Ett antal hundraser, bland andra pitbullrasen, �r f�rbjudna i Storbritannien sedan 1976. Men eftersom det finns efterfr�gan p� hundarna sker illegal avel och f�rs�ljning.

Nu har kommunalpolitiker i Nordirland tagit fasta p� f�rslaget och lanserar en kampanj d�r de uppmanar sina inv�nare att l�mna in sina pitbull-hundar f�r avlivning. Under fyra veckor kan hund�garna l�mna in sina hundar och slippa r�ttsliga p�f�ljder.

Nigel Devine fr�n kommunens �Dog Warden Service� s�ger till BBC att initiativet hos kommunalpolitikerna i Ballymena togs i samband med att en pitbull-hund attackerade en familj i n�rbel�gna Randelstown nyligen.

Det �r olyckligt att m�nniskor �verf�lls och skadas av hundar. Och tyv�rr �r det ofta vissa speciella hundraser inblandade i attacker mot m�nniskor. Men det tror jag beror p� att de missk�tts av sina �gare snarare �n att de �r aggressiva i sin natur. Att avliva alla pitbull-hundar �r att kringg� problemet ist�llet f�r att ta itu med �garna som inte tar sitt ansvar som hund�gare, s�ger Sven Stenson, ordf�rande i Djurskyddet Sverige.

K�lla: Djurskyddet.se

Hundst�lder - numera vanligt.

pitbull.se — Fri, 23 Mar 2007 10:25:27 +0000

T�nk p� hur m�nga hundar av “pitbull-typ” och “sm�hunds-typ” som stj�ls utanf�r aff�rer innan ni s�tter dem utanf�r aff�ren. �ven om det bara handlar om n�gra minuter. Sl�pp inte ut era sm� barn med hunden, det �r som att ta godis fr�n ett barn.

Var f�rsiktiga.
Aveln p� b�de pitbull/amstaff-blandningar och alla typer av sm�hundar har blivit mycket popul�rt, och ger bra pengar. I Malm� s� �terfinns en del hundar av “kamphunds”-typ hos personer som h�ller p� med “bakg�rds-fighter” och att hitta sin hund hos dom sm�grabbarna �r nog riktigt jobbigt.

Som sagt: Var f�rsiktiga.

Artikel om hundst�lder i sydsvenskan.

Diskutera hundst�lder i pitbull.se:s forum.

Farliga hund�gare stoppas

pitbull.se — Mon, 19 Mar 2007 10:26:35 +0000

Enskilda hund�gare kan f�rbjudas ha hund. Det �r en av de �tg�rder jordbruksminister Eskil Erlandsson f�resl�r mot aggressiva hundar. Trots att s� kallade kamphundsraser �r �verrepresenterade i angreppsstatistiken �r n�gon inskr�nkning av enskilda raser inte aktuell.

F�re sommaren kommer regeringen att l�gga f�rslag till en ny lag om hund�gares ansvar. Det efter flera uppm�rksammade attacker fr�n aggressiva hundar. F�rra helgen sk�t polisen ihj�l en pitbullterrier som attackerat sin �gare.

- Vi kommer att f�resl� en trappa med �tg�rder som en hund�gare kan �l�ggas omedelbart. Steg ett �r ett koppeltv�ng, steg tv� munkorg. Sedan ska polisen kunna fr�nta �garen hunden och slutligen ska en person kunna f�rbjudas ha hund, s�ger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

L�s hela artikeln

K�lla: dn.se

SAPBTK�s st�llning i Malm�-fr�gan

pitbull.se — Fri, 16 Mar 2007 20:52:54 +0000

Svenska APBT-klubben tycker att situationen som uppstod d� hunden attackerade sin �gare var djupt tragisk, och h�ller med om att denna hund skulle m� b�st av att f� somna in.

D�remot st�ller vi oss starkt kritiska mot Malm�polisens agerande. Vad som h�nde efter attacken kan inte uppfattas p� n�got annat s�tt �n som djurpl�geri. D� hunden kunde h�llas av ett vittne vid platsen och satt sn�llt vid dennes sida, borde polisen hittat ett annat s�tt att f�nga in hunden.

Att spraya pepparspray p� ett djur (inklusive m�nniskan) brukar inte ha en lugnande effekt. Att sedan efter detta skjuta femton skott mot hunden tyder p� att Malm�polisen har mycket d�lig kunskap om hur man kan omh�nderta en hund p� b�sta s�tt.

K�lla: Svenska American Pit Bull Terrier klubben

Hund skjuten till d�ds i Malm�

pitbull.se — Fri, 16 Mar 2007 20:34:32 +0000

Rebekah som �r en av tv� grundare till Pj�sens Hundhem �r ocks� debatt�r samt presstalesman f�r Svenska APBT Klubben. Hon har uppm�rksammat det fall d�r en pitbull-liknande hund sk�ts till d�ds av polis i Malm� den 11/3-2007. Viktigt att veta �r att hunden ej var en Pitbull terrier, utan en blandras av ok�nd h�rkomst eller rastillh�righet, han hette Gizmo och blev 1 �r och 8 m�nader.
K�lla: www.svenskaapbtklubben.se

Polis sk�t hund i Malm�

Den 11 mars 2007, klockan 14:40 s� blev en man attackerad av sin s� kallade Pitbull-terrier. �garen hade enligt tidningarna haft hunden i tre dagar och idag vet inte n�gon varf�r hunden anf�ll sin husse.

Det var med stor sorg jag s�g nyheten men sorgen f�r�ndrades snart till ilska n�r jag s�g hur Malm�s polis hanterade avlivningen av den hund som orsakat skada. Jag satt sedan och v�ntade p� hur pressen skulle behandla nyheten. Givetvis kallas hunden Pitbull, vilket jag vid f�rsta stund f�rstod skulle intr�ffa. Fortfarande vet vi inte vad hunden hade f�r h�rstamning, men oavsett om hunden var en Pitbull terrier eller en liknande ras, eller en Labrador f�r den delen s� skall ingen hund g� till anfall mot sin �gare. Det h�nder, det h�nder alla raser. Men skall inte beh�va intr�ffa. Men inte ett ord om hur polisen behandlade �rendet fanns att sk�da f�rr�n ett vittne talade ut.

Vad vet vi om den h�r hunden?
Det �r en svart hund med �kamphunds-liknande� utseende som uppenbarligen omplacerats, och det till en man som har ett kriminellt f�rflutet och som sedan tidigare �r k�nd av polis. Men jag tror vi alla kan komma �verrens om att vi inte vet vad det �r f�r hund eller hur hundens liv har sett ut. Fr�gan �r d� vad man skall g�ra �t problemet? �r ett �pitbull�-f�rbud en l�sning? SAPBTK tycker inte det. Eftersom det inte �r unikt f�r pitbullen eller rasblandningar d�r pitbullen f�rekommer med att bita, s� vore det otroligt f�f�ngt att tro att f�rre personer skadas av hundar iom att ta bort ett par raser i Sverige. Tyv�rr �r det idag n�stan enbart �kamphunds�-liknande hundar som figurerar i pressen och f�r l�psidor om deras svek mot m�nniskan. N�r min v�ninna blev biten av en l�sspringande hund (ras ov�sentligt men ingen �kamphunds�-ras) p� v�g hem fr�n ett biobes�k s� var ingen tidning intresserad av att skriva om historien. Trots att hon suttit p� akuten och sytt fast sitt finger.

Tillbaka till den hund som ig�r svek m�nskligheten. Vart kom den ifr�n?
Det finns m�nga i sverige som avlar p� sin hund, �ven om hunden �r motsats till allt man �nskar i en sund avel. En hund borde vara mentalt och fysiskt mycket bra f�r att f�rs�ttas i avel, och en valp m�ste hamna hos en person med hundkunskap. Uppf�darna m�ste ta st�rre ansvar f�r de valpar man �r uppf�dare till och st�rre ansvar �ver vart hundarna hamnar! M�nga uppf�dare av oregistrerade blandrashundar bryr sig inte om hur f�r�ldrardjuren �r vare sig fysiskt eller mentalt. Idag kan man tj�na s� pass mycket p� en valp att m�nga inte l�ngre intresserar sig f�r att f� fram en mentalt trevlig och fysiskt v�lm�ende hund, det �r inte l�ngre en hobby utan en inkomstk�lla. Dessutom har vi sett flera exempel p� att vem som helst f�r m�jligheten att k�pa dessa hundar. I Expressen gjordes en artikel av Ingrid Arnell, d�r hon l�ssades vara en valpk�pare och bes�ker flera uppf�dare av blandras-�amstaffar/pitbulls� i Malm�-omr�det. Hon skriver bland annat detta om sj�lva f�rs�ljningen:

�Att k�pa kamphund i Malm� �r enkelt. Bara en f�rs�ljare fr�gar mig om jag tidigare haft hund. Och att jag svarar nej leder inte till n�got snack om hur man tar hand om hunden. Vi pratar mest pris. En valp prutas ner en tusenlapp n�r jag mumlar n�got om taskig ekonomi. Jag f�r inte en enda fr�ga om vem jag �r, vad jag g�r eller hur jag bor. P� tv� st�llen ombeds jag att best�mma mig fort. G�rna p� en g�ng. En uppf�dare ger mig tips p� hur jag kan tr�na hunden f�r att den ska g� i g�ng och bli aggressiv n�r den h�r vissa namn. Han ber�ttar om uppf�dare i Malm� som parar syskon fr�n samma kull f�r att snabbt f� fram nya valpar. Men snabba pengar inneb�r risker f�r defekter p� hundarna. Defekter som inte alltid syns.�

Det jag med blotta �gat kan se �r inte att det �r ett problem med rasen, inte heller alltid ett �gar-problem. Det st�rsta problemet �r de oansvariga uppf�darna. Dom �r ointresserade av hundarnas genetik, b�de den fysiska och mentala biten. Intresset f�r vem som k�per den valp, efter mentalt och fysiskt defekta individer, �r ointressant. Det �r pengarna som �r det stora intresset och det �r d�r vi finner det st�rsta problemet. Vi ser problemet �ven hos Chihuahuan idag. D�r folk k�per vad som helst, som kommer ifr�n vem och hur som helst, bara dom f�r sin �Chihuahua�. Chihuahuan biter oks�, men fogar inte lika stor skada p� den person som attakeras. D�rf�r koncentreras �Chihuahua-problemet� till de genetiska defekter som denna typ av avel medverkar till.

L�s hela artikeln p� Pj�sens Hundhem

SKK bem�ter Aftonbladet

pitbull.se — Mon, 22 Jan 2007 00:30:06 +0000

Aftonbladet och Kamphundar

Flera personer har h�rt av sig till Svenska Kennelklubben med anledning av Aftonbladets artikel tisdagen den 16 januari ang�ende kamphundar.

�terigen kan vi bara konstatera att trots l�mnade sakuppgifter valde Aftonbladet och Jesper Bj�rnstedt Qvarsell att redovisa osanna uppgifter, felaktiga citat samt uppgifter om h�mtad k�lla.

Att jag, Hans Rosenberg skulle ha uttalat mig om att golden retriever �r den hundras som orsakar mest olyckor, vill jag h�r p� det best�mdaste dementera! Ett s�dant uttalande kr�ver statistiska uppgifter fr�n en officiell unders�kning, och n�gon s�dan har enligt min uppfattning aldrig gjorts i Sverige. Svenska Kennelklubben har inte heller n�gra utl�ndska uppgifter i p�st�endet att tillg�. Vad jag d�remot har sagt, som Jesper Bj�rnstedt Qvarsell skriver, �r att en golden retriever kan vara lika farlig som en kamphund, det beror helt p� hur hundens �gare har uppfostrat den. Vad jag med detta vill s�ga �r att problemen inte �r bundna till n�gon speciell ras utan ett hund�garproblem.

Likas� h�nvisar Aftonbladet till Svenska Kennelklubbens kamphundslexikon, SKKs hemsida, www.skk.se under Om SKK/pressrum/kamphundslexikon, att dogo argentino samt fila brasileiro �r kamphundar. Om Aftonbladets reporter hade l�st n�mnda lexikon hade de sett att dessa raser aldrig n�mns i detta sammanhang! Anm�rkningsv�rt �r ocks� att Aftonbladets journalist, Jesper Bj�rnstedt Qvarsell ringde mig speciell f�r att h�ra sig f�r om Svenska Kennelklubben ans�g att dogo argentino samt fila brasileiro var kamphundar? Jag svarade honom att dessa tv� raser inte var n�gra kamphundar utan var framavlade som jakt och boskapsv�ktare samt trogen vakthund f�r familjen. (G�r bland annat att l�sa i boken All v�rldens hundar av Ren�e Willes).

Likas� anger Aftonbladet Svenska Kennelklubben som k�lla n�r man n�mner att Pitbull �r ett samlingsnamn p� raserna american pitbullterrier, american staffordshireterrier, staffordshire bullterrier samt de blandraser som har dessa raser i sig. �ven h�r st�ller sig Svenska Kennelklubben fr�gande till b�de var detta samt �vriga p�st�enden kommer fr�n?

En sista reflektion �ver Aftonbladets text �r: Gl�m aldrig att vara kritisk till kv�llstidningarnas skrivna ord, det �r dessv�rre inte alltid som fakta eller sanning g�r att l�sa!

Hans Rosenberg
Presstalesman f�r Svenska Kennelklubben
Sp�nga 17 januari 2007

K�lla: Svenska Kennelklubben SKK

Amstaff.se

pitbull.se — Wed, 17 Jan 2007 11:40:39 +0000

Jag har nyligen kommit tillbaka efter en tids ofrivillig semester och kommer eventuellt att r�ka ut f�r detta �nnu en g�ng och d� under en l�ngre period. D�rf�r �r det med blandade k�nslor som jag erbjuder n�gra av mina amstaffsidor f�r intresseanm�lan och eventuell f�rs�ljning.

Det �r ingen st�rre katastrof om ingen tar �ver sidorna, jag �r bara tveksam till om jag kan underh�lla sidorna under min semesterperiod. Om ingen �r intresserad att driva sidorna vidare s� f�rs�ker jag ordna det hela p� annat s�tt.

Amstaff.se
Registrerad 2003-08-06
Publicerad 2003/2004
PR 2-3
Wopsa Pro
Int�kter finns idag via Google Adsense och Spreadshirts.
Nummer 1 p� Google av 823 000 s�kresultat vid s�kning p� “amstaff”.
Finns i DMOZ.

Statistik 2006-01-01 - 2006-12-15

M�nad Unika bes�kare Antal bes�k Sidor Tr�ffar Byte
Jan 2006 2923 4569 43860 212369 1.60 GB
Feb 2006 2668 4157 36922 170187 1.26 GB
Mar 2006 2929 4447 41181 201504 1.39 GB
Apr 2006 3149 4642 40851 214758 1.52 GB
Maj 2006 3692 5347 43464 214668 1.60 GB
Jun 2006 3249 4955 45738 214674 1.70 GB
Jul 2006 3180 4926 46099 213334 1.71 GB
Aug 2006 3849 5963 57412 266798 2.18 GB
Sep 2006 3404 5449 50799 225833 1.86 GB
Okt 2006 3728 5610 48977 229760 2.01 GB
Nov 2006 1399 1971 17641 86922 763.78 MB
Dec 2006 1964 2607 18230 89965 797.19 MB
Totalt 38413 58042 513008 2472341 19.39 GB

Americanstaffordshireterrier.se
Amstaffkl�der.se
Amstaffl�nkar.se
Amstaffuppf�dare.se
Kan ocks� f�lja med vid intresse.

T�nker inte k�ra n�got f�rs�ljarsnack, den som �r intresserad och f�rst�r potentialen h�r av sig via e-post stefan(at)pitbull.se Det g�r ocks� bra att sl� en signal till mig 070-454 84 76 .

Jag �r inte i akut behov av pengar, det hela handlar om of�rutsedda h�ndelser samt tid och m�jligheter till underh�ll och utveckling …s� skippa skambuden.

Snackare, f�rst�sigp�are och tyckocht�nkare undanbedes v�nligt men best�mt.

/Stefan

Ny Svensk Pitbullklubb!

pitbull.se — Sat, 06 Jan 2007 14:15:37 +0000

Svenska APBT-klubben �r b�de en intressef�rening och en rasf�rening, som dels arbetar emot ett rasf�rbud, men framf�r allt g�ra en hel del f�r hund�garna ocks�.

Med den h�r typen av ras �r det extra viktigt att man aktiverar sin hund, det vill vi bidra till.

Vi v�lkomnar alla som medlemmar i f�reningen, oavsett om du har en APBT eller ej.

H�r �r alla v�lkomna att ta del av f�reningen, �gare till blandraser, andra raser och hund-l�sa.

Bes�k Svenska APBT Klubben

�ppet brev till Daniel Boman Aftonbladet

pitbull.se — Sat, 06 Jan 2007 14:11:43 +0000

Brevet riktat till Daniel Boman som skrev denna artikel.

Kontaktinformation om n�gon �nskar tala med Daniel om det han publicerat:
V�xelns nummer: 08 725 20 00, fr�ga efter Daniel Boman.
Eller maila p�: daniel.boman@aftonbladet.se

Hej.

Rebekah Johansson heter jag och �r pressansvarig f�r Svenska American PitBullterrier Klubben i Sverige. Jag �r �ven moderator p� sveriges st�rsta Pitbullportal samt Pitbull-�gare.

Jag s�g din arikel; �M�rdarhund �t upp bebis t�r - ville sk�ta om henne� och m�ste reagera.

Mycket f�r vi seri�sa PitBull �gare st� ut med, speciellt fr�n media. F�rorts-blandraser med b�de bristande genetik och d�liga �gare hamnar p� l�psedlar och mittuppslag bara dom hostar p� offentlig plats, �ven om det finns incidenter som varit v�rre �n s�. Och varje g�ng s� dras v�r hundras ned i smutsen. Jag tycker att du �r of�rsk�md som uttalar din om min hund som en M�rdarhund. Oavsett om det �r mediaspr�ket, mediatermer el. bara din egna vilda fantasi s� tycker jag att det �r of�rsk�mt att publicera l�gner som rubriker i en landsomfattande tidning.

Den Amerikanska PitBull terriern har ingenting att g�ra med de snedavlade blandraser som ger er vatten p� kvarn f�r att rubricera l�gner och vilseledande artiklar om v�ran hundras. Och just �M�rdarhund� tar priset detta �r. Hur kan en sex veckors valp, oavsett ras, vara en m�rdarhund? Valpen �r till och med f�r ung f�r att enligt Svenska Kennel Klubbens regler och f�rh�llningar skall f� kunna l�mna sin mamma �n p� tv� veckor. �tta veckor �r en valp som leveransklar till nytt hem. Hur skall d� en sex veckors valp kunna vara en m�rdare, en m�rdarhund? Och vem har denna sex veckors valp m�rdat f�r att kunna f� ha titeln; �m�rdarhund�?

Jag har googlat p� artiklar fr�n andra tidningar om den incident du skrivit om, och i den lokala samt den internationella tidningen i incidentens hemland. D�r fokuserar man p� f�r�ldrarnas v�rdsl�shet och inte n�gon �m�rdarhund�. Exempel: http://www.ktbs.com/news/local/4877961.html
Citat:
# �Whether it was a pit bull puppy or another animal that gnawed off a baby�s toes is insignificant to proving the alleged negligence of the child�s parents, a Bossier City police spokesman said Tuesday.�
# �Police said the Hansches have told several different stories about what happened. Natale said the couple is charged with child desertion for allegedly putting their baby in a dangerous situation.�
# �Police Department spokesman Mark Natale said police have concluded their investigation. He said they believe the puppy attacked the child, although the actions of the parents � not the animal � are the central part of the case.�
# �Teresa Miller, who sold the puppy to the Hansches, was skeptical the dog did it.
�He didn�t chew on anything while he was with me. Out of all of them (in the litter), he was the least chewy.�
F�r att tala om n�gra citat.

Dessutom hade du som journalist en otrolig m�jlighet till en nyhet som �r r�tt ruggig:
�Local veterinarian Dr. Valri Brown said if the puppy chewed off the infant�s toes, it would not have happened quickly.
�It would have to be a period of time � maybe at least an hour,� she said.�

En familj har antagligen haft sitt skrikande barn brevid sig i en timme n�r en hundvalp m�jligtvis diade s�nder ett av barnens t�r. Och du formulerar om dessa artiklar till att en �M�rdarhund� (dvs sex veckor gammal valp) �t upp en del av en bebis. Det �r s� vinklat ur ett s� underligt perspektiv och objektiviteten s� bortbl�st att jag blir m�rkr�dd f�r vad du kan t�nkas skriva n�sta g�ng! Detta �r vad jag, personligen skulle kalla f�r riktigt d�lig jounalistik.

Om du hade varit en objektiv, intresserad och duktig journalist hade du sett att det �r fullst�ndigt sansl�st att ta hem en diande valp och dessutom l�gga sitt barn s� den diande valpen kommer �t barnet. Att det sedan tar en l�ng stund f�r en valp att f�rs�ka kl�mma ut mj�lk ur en t� f�rst�r vi nog alla, och att t�nka sig detta lilla sp�dbarn bli utsatt f�r detta �r s� otroligt sorgligt. Diande valpar kan till och med g�ra illa mamman vid sex veckors �lder. Dom har f�tt sylvassa sm� gaddar, oavsett ras, och modern st�ter d� ofta bort valparna f�r diandet g�r f�r ont f�r henne.

Jag tycker att det �r sorgligt att m�nniskor som �r s� ointresserade av vad de skriver f�r skriva en artikel i en s� landsomfattande tidning som Aftonbladet. S� missvisande och felaktig.

Du har ju inte ens tillr�ckligt med kunskap f�r att skriva rasnamnets f�rkortning r�tt, det stavas PITBULL, ej med tv� T. Tycker du inte att det blir lite pinsamt?

Pitbull terriern �r en egen ras, ingen ben�mning f�r en grupp blandraser. Nej, det �r en hel hundras som du mfl. drar i smutsen f�r att s�lja l�snummer eller skapa rubriker. Hittills har jag inte vetskap om ett enda fall i sverige d�r en renrasig hund hamnat i tidningen f�r ett o�nskat beteende. Och s� vill jag att det skall forts�tta, men med medias icke objektiva syn p� denna ras och dess f�rkastliga hunger p� att skapa rubriker som skadar den hund jag h�ller s� k�r, s� kommer jag nog f� jobba h�rdare mot er �n vad jag kommer att beh�va jobba mot de d�liga hund�garna och den kassa genetiken till de blandraser som ni i media f�rknippar med den ras jag �ger och v�rnar om.

Vore trevligt med svar.

V�l m�tt.

/ Rebekah Johansson
http://www.svenskaapbtklubben.se

F�rbjud kamphundar

pitbull.se — Tue, 19 Dec 2006 20:09:22 +0000

Det finns m�nga sorters hundar. En del �r avlade f�r att h�mta byten vid jakt, andra f�r att sp�ra och s� vidare. Sen finns det ocks� en sort som �r avlad och tr�nad f�r att angripa och skada m�nniskor och andra djur, s� kallade kamphundar. Utvecklingen i Malm� har tyv�rr varit att allt fler blir angripna av dessa monster. Detta �r f�ga f�rv�nande n�r man i m�nga fall l�ter de h�nsynsl�sa kreaturen vandra omkring fritt. �nd� har ingenting gjorts.

- Pitbull �r en hund som saknar existensber�ttigande, s�ger Jan W�ring, chef f�r Malm�polisens tillst�ndsenhet.

L�s resten av artikeln och debattera den h�r.

K�lla: Malm� MUF

Debatten om kamphundar g�r vidare

pitbull.se — Mon, 11 Dec 2006 16:23:08 +0000

- ett hund�garproblem, inte ett rasproblem menar Svenska kennelklubben

Debatten om kamphundar som g�r l�sa i V�xj� forts�tter. I m�ndags ber�ttade Sm�landsnytt om m�nniskor som �r r�dda f�r att r�ra sig i omr�den d�r man sett kamphundar. Men b�de Svenska Kennelklubben och hund�gare som Sm�landsnytt pratat med tycker att kritiken �r �verdriven.

Daniel Gustavsson �r sedan drygt ett �r �gare till pitbullterriern Cesar.
- De h�r hundarna �r sn�lla och k�rleksfulla, problemet �r att folk anv�nder dom fel, s�ger han.

Och han f�r medh�ll fr�n Hans Rosenberg p� Svenska kennelklubben.

- Fel m�nniskor inf�rskaffar dessa hundar, det �r ett hund�garproblem inte ett rasproblem. Jag skulle lita lika mycket p� en pitbullterrier som p� n�gon annan hund, allt beror p� vem som h�ller i sn�ret.

L�s originalartikeln p� svt.se

K�lla svt.se

Misshandlades av sin husse

pitbull.se — Mon, 11 Dec 2006 16:17:42 +0000

Pitbullterriern Soul har blivit polishusets nya favorit

Pitbullterriern Soul blev misshandlad av sin husse vid Stockholmsrondellen. Ett vittne s�g hur mannen sparkade och trampade p� hunden. I helgen vilade hunden ut hos polisen i Norrk�ping, d�r den blivit n�got av en kelgris.

Hundens husse �r nu misst�nkt f�r djurpl�geri. Vid 22-tiden p� fredagen var han p� v�g till OK-macken vid Stockholmsrondellen.
Ett vittne s�g hur han sparkade och trampade p� sin hund, som kr�p efter honom. Vittnet larmade polisen.
N�r polispatrullen kom till OK-macken och �ppnade d�rren till polisbussen, for hunden rakt in i bilen.
- Den flydde in i bilen. Den s�kte sin tillflykt d�r, s�ger G�ran Helge, stationsbef�l vid polisen i Norrk�ping.

Dunsar och skrik
Tidigare under kv�llen hade man h�rt dunsar, och skrik fr�n hunden, inifr�n mannens l�genhet.
Mannen omh�ndertogs f�r fylleri och sl�pptes senare. Hunden, en tik, togs i beslag efter beslut av �klagare. Den f�rdes p� l�rdagsmorgonen till Valla djursjukhus f�r veterin�rbesiktning.
- Vi ska f�rs�ka se till att mannen inte f�r tillbaka hunden, sa stationsbef�l Anders Arvidsson till Folkbladet under l�rdagen.

L�s hela artikeln p� folkbladet.se

K�lla: folkbladet.se

Sluta tjata om pitbulls

pitbull.se — Sat, 09 Dec 2006 20:11:37 +0000

Det har varit gott om dem i �r: �Pitbullattackerna�. Varenda tidning har skrivit om incidenter d�r m�nniskor blivit angripna av uppfuckade hundar. Jag f�rst�r att man blir f�rbannad n�r man l�ser s�nt.
Jag kan till och med fatta varf�r folk skriver ins�ndare om att �dessa hundraser borde skjutas av�. Men det betyder inte att de p� n�got s�tt har r�tt. Eller vet vad de snackar om.

F�r de har en sak gemensamt med den finniga ton�rssnubben, han som f�rs�ker kompensera sitt taskiga sj�lvf�rtroende genom att skaffa sig en penisf�rl�ngare (vad som helst bara den har sneda �gon) som han d�per till Tyson eller Tupac: De har b�da g�tt p� myten…

L�s resten av artikeln p� aftonbladet.se

Av: Jennie Dielemans
K�lla: aftonbladet.se

KAMPHUND?

pitbull.se — Sat, 02 Dec 2006 14:10:18 +0000

Det har varit mycket talande och skrivande runt �mnet s� kallade “Kamphundar” och jag har f�ljt debatten lite p� avst�nd. Men nu tycker jag att det har g�tt lite f�r l�ngt. Jag har sj�lv en blandrastik p� ca 2 �r.

N�r jag och hunden �r ute i centrum och promenerar s� k�nner man sig st�ndigt uttittad och man ser personer som tittar och pekar. Jag kan t�nka mig att fraserna som kommer ur munnarna p� de personerna �r �kolla d�r kommer det en s�n d�r kamphund�.

Jag har tr�ffat m�nga hundar och dess �gare ute p� m�nga av v�ra promenader, de flesta av dessa hundar f�r glatt komma fram och h�lsar p� min vovve. Efter en liten stund av lek och stoj s� fr�gar m�nga av �garna vad det �r f�r n�gon ras jag har och jag svarar �rligt och s�ger att det �r en pitbull blandning. Vissa bryr sig inte och l�ter hundarna busa vidare, andra tar snabbt tag i hunden och rusar d�rifr�n. Men innan de rusat iv�g s� hinner de med att sl�nga ur sig n�gon dum kommentar, t ex �usch det �r ju en s�n d�r elak kamphund som hugger utan f�rvarning�.

Att folk vr�ker ur sig s�na kommentarer g�r mig fruktansv�rt irriterad och ledsen. Fr�n deras sida s� handlar det bara om okunskap och f�rdomar mot dessa raser som ing�r i det nu s� popul�ra begreppet �kamphund�. Visst, jag kan g� med p� att en del av dessa raser kanske inte har det s�taste utseendet men man ska inte d�ma hunden efter h�ren.

Bara f�r att hunden �r stor och muskul�s betyder inte det automatiskt att den �r hund och folkilsken som s� m�nga tror. Det finns vissa oseri�sa personer i v�rlden som bara �r intresserade av att g�ra sig pengar p� sina hundar genom att kampa med dem, men det ska inte g� ut �ver oss andra seri�sa hund�gare! S�dant beteende tar vi alla avst�nd ifr�n.

Om min hund skulle l�ta mot en lite mindre hund s� tror �garen till den hunden automatiskt att min bara ska fram och s�tta sig i halsen p� den. Ofta s� handlar detta om att de vill fram och h�lsa och d�rf�r l�ter dom. Men skulle en liten hund sk�lla p� min s� �r det inte s� farligt f�r �den �r ju s�� liten�. Jag skulle aldrig sl�ppa fram min hund till en liten t ex papillon som st�r och toksk�ller, det tycker jag �r v�rre f�r d� vet man inte hur den skulle reagera om jag kom fram. Skulle den lilla g�ra ett utfall och min skulle svara upp s� vet vi alla vems fel det skulle bli.

Jag l�ste f�r n�gra dagar sedan statistik ang�ende vilken/vilka hundar som var mest troliga att bitas. Och det var mycket intressant l�sning, de hundraser som l�g i topp var Sch�fer, Dobermann, Spets, Pekineser, Schnauzer, Collie och Pudel. Detta �r hundar fria fr�n f�rdomar och f�rtal. Blandrashundarna kom f�rst p� 15;e plats. Riskniv�n �r ber�knad genom att dividera andelen hundar av en viss ras med hur ofta hundar av samma ras bitit barn illa. Vi kanske ska l�gga till n�gra raser i begreppet Kamphund?

Att en hund blir ilsken beror inte p� vilken ras det handlar om utan detta beror helt och fullt p� f�rm�gan att uppfostra och socialisera hunden fr�n att den �r liten. Allt ansvar vilar p� �garen i 100% av fallen. Med r�tt uppfostran och tr�ning direkt fr�n valp till fullvuxen hund s� f�r man en tillgiven, lugn och trygg kamrat.

En uppr�rd �kamphunds� �gare

Var �r leon?

Mon, 13 Nov 2006 11:54:14 +0000

Leon �r en r�d me lite vita tecken (pitt-hanne) och han e snart 2 �r
Min mor gav bort honom utan min till�telse har tr�ffat han en g�ng efter de.
men dom “lovade” ju o h�lla kontakten villket dom inte har..
hans mor heter drutten och de bor i hammarbyh�jden och pappan fick jag aldrig tr�ffa.
vet att han bor i eskilstuna nu… n�gon som vet n�tt? maila mig sn�lla..

Aldrig hunden som g�r fel

Wed, 08 Nov 2006 20:51:33 +0000

Lyssnade lite l�st p� “Dogge Doggelito” i dag p� radion,hoppas att fler gjorde detta…………fattar inte att folk inte kan acceptera att det aldrig �r v�ra k�ra fyrbenta v�nner som g�r fel!!!!!!!!!det �r n�r fel folk f�r tag p� dessa underbara hundar som det kryper fram “kn�ppa” hundar av div raser……. � s� fort det �r 2 hundar som r�kar i luven p� varandra s� skall detta genast beskrivas som kamp eller att det �r s�kallade “pitbulls” som fightas……….tr�kigt nog finns det folk som livn�r sej p� att “f�rst�ra” f�r oss PITBULL �lskande m�nniskor……….tr�kigt d� det faktiskt finns precis lika m�nga “kn�ppa” dobermann el rottisar……………..

S� till alla som aldrig varit i kontakt med pitbulls vill jag bara s�ga:D�M INTE RASEN UTAN �GAREN SOM HETSAR SIN HUND TILL KAMP!!!!!!!

Melek h�ller koll p� “cykelmannen”

pitbull.se — Mon, 16 Oct 2006 13:17:06 +0000

“Man blir mer vaksam nu”
- Jag har ju t�nkt p� att man ska vara f�rsiktig, men nu blir det mer tydligt. Jag g�r inte hem ensam l�ngre, s�ger Victoria Faleij, 24. Hon bor i det omr�de d�r flera av den senaste tidens �verfall har intr�ffat, och har helst med sig hunden Melek n�r hon r�r sig ute efter m�rkrets inbrott.

Hunden, en blandning mellan pitbullterrier och mastiff, tittar misst�nksamt p� f�rbipasserande utanf�r Rudbecksparken, n�r Victoria och hennes kompis Caroline Johansson �r p� v�g hem efter l�rdagens kv�llspromenad. Victoria bor ett stenkast fr�n centrums krogar, men k�nner sig inte l�ngre trygg med att ensam g� hem efter en utekv�ll. L�s hela artikeln h�r…

K�lla: vlt.se

Du �r ingen barnm�rdare, min Ramses

pitbull.se — Fri, 22 Sep 2006 17:20:14 +0000

Dom tror att s�na som du g�ra s� att blodet flyter. Att k�karna l�ses fast och att ni �r m�rdare.
Men f�r mig �r du min hund, min k�rlek som �r �lskad och du ger mig s� mycket k�rlek tillbaka.

N�r jag g�r med dig p� gatan g�r m�nniskor omv�gar f�rbi oss. Dom viskar och fnyser och ger oss konstiga blickar. Dom har l�st i tidningen om kamphundar som anfallar, som biter sig fast och att k�karna l�ser sig. Dom har l�st om kamphundar som d�dar varandra och sm� barn.
Fruktansv�rt, jag vet det!
Men jag menar att det inte �r erat fel utan era �gares.
Ingen hund �r en kamphund eller m�rdare fr�n b�rjan…
L�s hela artikeln om s.k. “kamphundar”.
K�lla: aftonbladet.se

Husses fel n�r Fido hugger

pitbull.se — Wed, 20 Sep 2006 21:14:49 +0000

Kamphundar som anfaller m�nniskor skall avlivas. S� enkelt �r det.

Listan �ver hundattacker i Malm� kan g�ras sorgligt l�ng.
P�fallande ofta handlar det om kamphundar som slarvigt kallas �pitbull� — det handlar s�llan om en �kta pitbullterrier, snarare om amstaff eller olika bastarder. Och som d� Caroline von Platen h�rom veckan blev anfallen tycks det ofta handla om hundar som g�r till attack p� kommando.
L�s artikeln Husses fel n�r Fido hugger.
K�lla: Sydsvenskan.se

Hund f�rsvunnen Minst 5000 kr i hittel�n!

pitbull.se — Sun, 17 Sep 2006 14:34:35 +0000

Kaliber/Nero �r f�rsvunnen!

Tyv�rr har det som absolut inte f�r h�nda h�nt. En av v�ra adopt�rer har brutit mot v�rt kontrakt och en hund �r saknad.

Kaliber �r en liten valp, som efter mycket noga �verv�gande fick sitt nya hem hos Dennis C, 23 �r (f�dd 1983) i Nyk�ping. Allt gick enligt de best�mmelser vi har om hembes�k, referenser och uppvisande av legitimation, kontrakt etc. Trots detta hamnade Kaliber fel.

Kontakten mellan Pj�sens Hundhem och Dennis efter placeringen av Kaliber var trygg, t�t och fin. N�r Kaliber bott hos sin nya husse ett par veckor ringde kvinnan som �ger Kalibers mamma och pappa till Kalibers nya hem f�r att h�ra hur allt gick. Samtalet slutade mycket olustigt med att Dennis lade p� i �rat p� henne efter en ordv�xling som fr�n hans sida var l�ngt ifr�n trevlig. Kvinnan som �ger mamman och pappan till lilla Kaliber �kte tillsammans med en representant fr�n Pj�sens Hundhem oanm�lda till Dennis bostad. Dessv�rre var ingen hemma, och Dennis blev tipsad om att folk v�ntade hos honom s� ingen d�k heller upp senare.

Under den tid Pj�sens Hundhems representant samt Kalibers “uppf�dare” vistats i Nyk�ping har de f�tt reda p� att Dennis lider av sv�r depression och psykiska st�rningar. Han �r k�nd som en mycket manipulativ m�nniska, som dock inger f�rtroende och uppfattas av ytliga bekanta som en st�dad, trevlig och �msint kille. Fr�n hans familj och v�nner har vi f�tt h�ra om en annan kille, som ljuger och bedrar och som dom tagit avst�nd fr�n. Dennis har en flickv�n som heter Rebecka, ocks� hon boende i Nyk�ping.

Nu h�vdar Dennis C att Kaliber �r avlivad av j�gare och s�nkt tillsammans med cement i en �lv. Detta �r dock v�ldigt oklart eftersom j�garen i samtal med Pj�sens Hundhem inte “minns” hur valpen s�g ut, storlek eller f�rg eller dag f�r avlivningen. D�rf�r kommer s�kandet inte att avslutas. En iakttagelse h�vdar att Kaliber kan ha varit p� stan med en storv�xt kvinna torsdagen den 14/9 - 2006. S� v�r f�rhoppning �r att Kaliber blivit s�ld, och att n�gon k�pt honom i god tro och att han idag �r oskadd och v�lm�ende hos n�gon v�nligare sj�l. Senaste g�ngen Kaliber s�gs tillsammans med Dennis var f�r en vecka sedan i bil, d� Dennis skjutsade en v�n till skolan.

Denna person har brutit mot det kontrakt som finns med Pj�sens Hundhem och r�ttsliga �tg�rder kommer att vidtas. Men det viktigaste nu �r att hitta Kaliber - d�d eller levande.

Hittel�n �r garanterad f�r den som kan ge tips om vart Kaliber befinner sig som leder till hans �terfinnande, denna uppg�r till 5 000 kronor.
Hittel�n till den som �terf�r Kaliber till hans uppf�dare och Pj�sens Hundhem uppg�r till 10 000 kronor.

Kaliber, som i Nyk�ping kallas Nero �r en blandras mellan Rottweiler och Pitbull-blandis. Han v�ger ca. 7 kg, �r i storlek av en Jack Russel och �r creme/ljusbeige med vit strimma �ver huvudet ned runt nosen. B�ttre bilder p� Kaliber kommer inom kort.
Chipnummer: 9772 0000 433 1783
F�delsedata: 1/7-06

Kontakta Emelie: 0762-331499 eller 0739-709129 om du vill bist� med hj�lp i Nyk�ping eller om du har n�got tips om Kaliber/Nero. Om ni ej f�r tag i Emelie som �r p� plats s� kan ni ringa Rebekah p� nummer 0739-158575.

L�s efterlysningen p� Pj�sens Hundhem.
K�lla: pjasenshundhem.se

Polisen: �Lagen �r tandl�s�

pitbull.se — Sun, 17 Sep 2006 06:43:01 +0000

Sv�rt att g�ra n�got �t l�sspringande hundar.
Trots att det p� m�nga st�llen r�der kopplingstv�ng, v�ljer m�nga hund�gare att inte koppla hunden.
Enligt polisen �r lagen tandl�s, vilket g�r att hund�garna oftast slipper undan utan efterf�ljder.
I Stockholm r�der det kopplingstv�ng i hela staden. Trots det v�ljer m�nga hund�gare att inte koppla sina hundar.
Beroende p� var man bor i landet, varierar best�mmelserna kring koppeltv�ng. Vill man veta vad som g�ller d�r man sj�lv bor, f�r man v�nda sig till kommunen f�r att se vad som st�r i de lokala ordningsstadgarna.
� Det skulle vara enklare om det hade varit mer lika i alla delar av landet, konstaterar H�kan Thor vid Stockholmspolisens hundenhet…

L�s hela artikeln h�r.
K�lla: aftonbladet.se

Aggressiva hundar

pitbull.se — Sun, 17 Sep 2006 06:26:53 +0000

Varf�r blir vissa hundar aggressiva?
Aftonbladet.se bad hundpsykologen Memea Mohlin reda ut fr�gan och ge sina b�sta tips p� hur man f�r en sn�ll hund.
� Det finns m�nga olika sk�l till att en hund blir aggressiv. Exempelvis har vi ju raser som chihuahua, terrier och olika brukshundar som �r framavlade till vakthundar. Om man v�nder p� det skulle man faktiskt kunna s�ga att det �r f� raser som inte �r det, s�ger Memea Mohlin som �r hundpsykolog.

L�s mer h�r.
K�lla: aftonbladet.se

Pitbullforum

pitbull.se — Fri, 15 Sep 2006 18:16:01 +0000

Pitbull.se Pitbullforum
Sveriges �ldsta och i s�rklass st�rsta �ppna pitbullforum. F�r dig som vill veta mer om hundrasen American Pit Bull Terrier. H�r kan du tr�ffa andra pitbull�gare och diskutera pitbulls med likasinnade.
F�r att skriva eller besvara inl�gg kr�vs medlemsregistrering i forumet.
L�nkar:
Pitbull.se Pitbullforum
Information om forumet

Weightpulling, sport eller djurpl�geri?

pitbull.se — Wed, 13 Sep 2006 10:57:09 +0000

Ins�ndare i Hundsport 9/2006

-Jag sitter och �r best�rt �ver denna, Sveriges nya “sport”-weightpulling. Hur kan man i v�rt “djurv�nliga” land anse att detta �r en djurhumanit�r aktivitet.
Som uppf�dare och hund�gare blir jag ber�rd och ledsen �ver de �vergrepp som sker p� dessa hundar.

I mina �gon �r denna aktivitet inget annat �n en form av hundkamp. Man hetsar och driver p� dessa arma hundar till att dra fram en p� tok f�r �verlastad vagn; dom sliter och drar med paniken i sina �gon och man ser ut dom k�mpar, inte f�r att dra vagnen, utan f�r att komma loss.
Allt till rytmen av de s� kallade “handlers” som st�r och hetsar dom till n�stan bristningsgr�nsen.

Jag ser inget trevligt eller djurv�nligt i att f� en hund som v�ger 50 kilo att dra en k�rra lastad med upp till hundra kilo- ibland kanske �nnu mer.
Inga hundar �r skapta f�r detta anatomiskt settoch jag kan inte f�rst� att n�gon �verhuvudtaget finner en s�dan h�r aktivitet tilltalande.
Man anv�nder alla typer av raser, d�ribland �ven “min” ras som �r grand danois, och jag kan med kunskap om rasen s�ga att en GD inte �r l�mpad eller byggd f�r detta.

Dessutom s� b�rjar man tr�ningen med dessa hundar l�ngt innan de �r klara i sina arma kroppar och det medf�r en stor skaderisk i framtiden.
Man borde kunna se det orimliga i allt detta om man s�tter vikterna efter dessa hundar tvingas dra i j�mf�relse med hur mycket en normal h�st drar.

Att vi l�tit influeras av USA �r inget nytt under solen, men detta anser jag vara ett riktigt l�gvattenm�rke. Jag skulle
vilja uppmana resten av hundv�rlden att sprida denna information och f�rebygga att fler ut�vare lockas att deltaga. Jag vet att man direkt m�ter upp nyblivna hund�gare och f�rs�ker locka in dessa i el�ndet och att man knatar r�tt fram till hundfolk som man m�ter och proklamerar sin “sport”.

Jag hoppas verkligen att denna t�vlingsform blir i lag f�rbjudet och att allm�nheten f�r upp sina �gon f�r vad som sker runt om i landet. Mitt hj�rta gr�ter f�r alla dessa hundar som blir fastsp�nda i dessa selar och jag ser med fasa p� de filmer som lagts ut p� specifika klubbar och gr�ter stilla �ver allt fasansfullt jag f�r bevittna.

K�lla: Tidningen Hundsport 9/2006.
Hundsport.se

Kamphunden bet ihj�l lille Oliver

pitbull.se — Wed, 13 Sep 2006 10:48:10 +0000

“Jag �lskade hunden mer �n mitt eget liv”
Papillonen Oliver var 62-�riga Hannes st�rsta gl�dje�mne i livet.
Men p� tv� tragiska minuter var den lilla hunden borta.
En kamphund attackerade Oliver och tuggade s�nder hans rygg.
� Han bet ihj�l min �lskade hund, s�ger Hanne till aftonbladet.se.
L�s mer.
K�lla: Aftonbladet.se

Pitbull anv�ndes som r�nvapen i Norrk�ping

pitbull.se — Tue, 12 Sep 2006 12:54:53 +0000

FREDAG 1 SEPTEMBER 2006
En man utsattes f�r ett v�pnat r�n vid Max hamburgerrestaurang vid Resecentrum p� Norra Promenaden i Norrk�ping strax f�re klockan tv� i natt. R�narna hotade mannen med en pitbullterrier, skriver nt.se.
Offret promenerade p� gatan n�r tv� m�n kom fram till honom. M�nnen hade med sig hunden.
- De hotade mannen med pitbullterriern och tvingade honom att l�mna ifr�n sig sin mobil…
L�s mer
K�lla: ekuriren.se

Information om hundskojare.

pitbull.se — Tue, 12 Sep 2006 10:20:38 +0000

Det finns en sida som informerar om k�nda svenska hundskojare bl.a. Sidan skriver ut fullst�ndiga namn, bostadsorter, och annan information om dessa personer samt deras metoder.
Detta kan vara bra att k�nna till om du ska k�pa hund, vara foderv�rd eller s�lja en hund.
http://baksidan.atspace.com/ �r adressen till sidan.

Inloggningsproblem p� pitbull.se?

pitbull.se — Tue, 12 Sep 2006 09:51:00 +0000

Vi har f�tt en del e-post fr�n anv�ndare g�llande inloggningssv�righeter p� pitbull.se
Detta har visat sig bero p� att fel inloggningsuppgifter anv�nds p� fel avdelning.
Vi har tre olika avdelningar p� sidan som kr�ver separata registreringar och inloggningar.
Dessa �r:
http://www.pitbull.se/ Pitbull.se f�rstasida f�r att skriva artiklar, texter och kommentarer.
http://www.pitbull.se/bilder/ Bildgalleriet f�r att posta pitbullbilder.
http://www.pitbull.se/forum/ Pitbullforumet.
Varje avdelning har en separat registreringsfunktion. Anv�ndarnamn och l�senord �r unika f�r varje avdelning.
Vi ber om urs�kt om uppl�gget �r f�rvirrande, vi lovar att titta p� detta i framtiden f�r att f�renkla och f�rtydliga v�r information.

Skriva kommentarer och inl�gg.

pitbull.se — Tue, 12 Sep 2006 09:40:02 +0000

Vi har sedan en tid tillbaka haft driftst�rningar p� pitbull.se g�llande kommentarer och nya inl�gg p� sidan. Dessa problem ska nu vara �tg�rdade. Det �r d�rf�r nu �ter m�jligt att kommentera artiklar och texter p� pitbull.se samt skriva nya inl�gg. S�, sl�pp fram kreativiteten! Pitbull.se tar g�rna del av era tankar och funderingar.

Skillnad.

Wed, 16 Aug 2006 23:57:56 +0000

Jag bli s� fruktansv�rt f�rvirrad n�r det g�ller Pitbull, Stafford, Amstaff.. mm mm vad dom nu heter..
Allts�, En kompis till mig har en “pitbull”, men jag funderar p� om han verkligen �r det, jag menar han �r lika stor som min boxer och han �r 8 m�nader. En pitbull ska v�l �nd� vara mindre �n en boxer. Det �r v�l Amstaffen som �r stor, och stafford som �r minst? Eller har jag helt fel..? =S Tacksam f�r svar. // Malin

H�stens hundkurser f�r Bull&Terrier!

Fri, 11 Aug 2006 08:07:17 +0000

Under september startar h�stterminen p� HUNDL�ROVERKET! Nu �r det h�g tid att anm�la sig till:
Valp- & vardagslydnad
Forts�ttningslydnad 1
Forts�ttningslydnad 2
Blodsp�r som aktivering
Grundkurs i agility
Titta in p� www.hundlaroverket.se eller skicka ett mail till irene.westerholm@spray.se s� f�r du mer information!

Bimbo Apollos Valpar

Sat, 08 Jul 2006 22:47:15 +0000

Hej
Jag hoppas jag kan f� lite h�lp att leta reda p� Bimbo och Apollos Valpar, valpar k�pta av Tony.
Vill g�rna ordna valptr�ff, samt st� till f�rfogan f�r er som vill tr�ffa era valpars f�r�ldrar.

Bimbo och Apollo har b�da bytt hem, och kommer att stanna f�revigt.
H�r av er p� marie_rubin@hotmail.com (l�gg g�rna till p� msn) f�r er som vet ngt eller vill veta ngt…

Experten chockad av hur handeln g�r till

pitbull.se — Mon, 03 Jul 2006 09:10:56 +0000

- En hund utan stamtavla �r alltid en blandras, s�ger Irene Westerholm, hundinstrukt�r och �gare till en renrasig amerikansk pitbull terrier med stamtavla.

Finns det n�gon fara med blandraser?
- Oftast �r det hundar som av n�got sk�l inte h�ller m�ttet f�r renrasig avel, som anv�nds i blandrasaveln. Som k�pare har man inte alls samma koll p� vad man f�r.

Vad tycker du om att uppf�darna inte st�ller n�gra fr�gor till k�paren?
- Det �r naturligtvis v�ldigt oseri�st. Jag blir m�rkr�dd n�r jag h�r det.

Hur g�r man om man vill skaffa en renrasig amerikansk pitbull terrier med stamtavla?
- Det �r sv�rt i dagsl�get. Det finns f� uppf�dare och valparna g�r i f�rsta hand till folk i bekantskapskretsen.
- Jag rekommenderar att man i f�rsta hand s�ker efter en annan ras.
- Det finns flera n�rst�ende raser som �r relativt lika den amerikanska pitbull terriern.
- D�r har man dessutom som k�pare ett b�ttre utg�ngsl�ge n�r man s�ker efter bra uppf�dare med bra hundar.

Av INGRID ARINELL
K�lla: expressen.se

Efterlysning

Mon, 03 Jul 2006 09:05:51 +0000

Hej alla pitbull�gare som l�ser detta. Jag beh�ver er hj�lp med att sp�ra min pitbullsflickas bakgrund.
Kan n�gon hj�lpa till med att ge en ledtr�d hur jag ska komma i kontakt med �gare eller uppf�dare till:
1. Pitbull Stella /sydafrika, (farfar fr�n Botswana) . Enl uppgift fr�n kennel i J�nk�ping. Ev. Nicklas (mamma fr�n Polen). Stella �r MAMMA till min pitbull.
2.Rex (pappa till Stella)/ Kungsholmen/ Martin.
3. Kaa - PAPPA till min pitbullflicka.
Med v�nlig h�lsning Louise

Vardagslydnad f�r bull&terrier, tv� platser kvar!

Mon, 03 Jul 2006 09:05:11 +0000

Tv� platser finns kvar p� kursen Vardagslydnad f�r Bull&Terrier hos Irene Westerholm/HUNDL�ROVERKET. Start s�ndagen den 29:e mars. 1×5 h, 7×2 h, kostnad 1200 kr. Teori varvas med praktik, allt anpassat f�r hundar av bull&terrier-typ. F�r information och anm�lan, se www.irenewesterholm.se

Sommarens hundkurser!

Sat, 20 May 2006 07:45:14 +0000

Nu �r det h�g tid att anm�la sig till sommarens lydnadskurser!
Vardagslydnad f�r Bull&Terrier hos Irene Westerholm/HUNDL�ROVERKET. Start s�ndagen den 2:a juli. 1�5 h, 7�2 h, kostnad 1200 kr. Teori varvas med praktik, allt anpassat f�r hundar av bull&terrier-typ. F�r information och anm�lan, se www.irenewesterholm.se

Hundattack i Hedemora.

pitbull.se — Thu, 18 May 2006 16:24:01 +0000

P� marknaden i Hedemora bussade en �gare sin hund p� flera m�nniskor. En del blev s� illa bitna att de fick �ka till sjukhus. En av de raser som har d�ligt rykte �r pitbull terriers. I dag tar vi reda p� varf�r.

Dalarna Direkts programsida.

Lyssna p� radioinslaget.

Se �ven artikel om detta i Falukuriren.

Hundebitt.com

pitbull.se — Thu, 06 Apr 2006 18:33:06 +0000

Hj�lp oss att sprida den korrekta informationen om v�ra hundar. L�t inte m�nniskor som inte ens �ger en hund f� sprida sin f�rdomsfulla skr�mselpropaganda oemotsagda. G�r en insats f�r hundarnas framtid i Norge. Bli skribent p� hundebitt.com - sidan som drivs av norska och svenska hund�gare som har tr�ttnat p� okunnighet, f�rdomar och hundrasism.

Hundebitt.com och hundebitt.no har inget samr�re med varandra
- vi vill bara visa att det finns tv� sidor av allt.

Hundebitt.com

Hittel�n! Lokal s�kes!

Sat, 25 Mar 2006 14:28:28 +0000

Irene Westerholm och Johanna H�kansson s�ker ny lokal i Stockholm/s�derort! Vi beh�ver flytta fr�n v�ra gamla lokaler i Tullinge och �r d�rmed i behov av en ny teorilokal f�r v�ra hundkurser.
Har du en ledig k�llarlokal i ditt hyreshus? H�r d� av dig till oss! Vi bel�nar den som kan hj�lpa oss att f� ett nytt kontrakt med valfri hundkurs till ett v�rde av 1200:-

�nskad yta 30-60 kvm

Irene 070-460 67 40
JOhanna 070-755 37 99

www.irenewesterholm.se
www.madaboutdogs.se

Nyfiken p� Bulldogg?

pitbull.se — Fri, 24 Mar 2006 04:06:09 +0000

En ny sida har �ppnat f�r dig som �r intresserad av pitbullens sl�kting Bulldoggen.

Syftet med sidan �r att underl�tta f�r den som letar efter information och kunskap om de tre vanligaste f�rekommande bulldogg-raserna i Sverige. Amerikansk Bulldogg, Engelsk Bulldogg samt Fransk Bulldogg.

Bes�k Bulldogg.se

Weight Pull

pitbull.se — Fri, 24 Mar 2006 03:59:58 +0000

Swedish Weight Pull Association �r en oberoende organisation f�r ut�vare av hundsporten weight pull.

Vi representerar svensk weight pull p� ett seri�st och ansvarsfullt s�tt.

Inom SWPA l�gger vi tyngdpunkten p� att det inte �r m�ngden av vikter eller resultaten som �r det viktigaste utan att hundarna och dess �gare �r stimulerade och har roligt tillsammans.

Swedish Weight Pull Association.

Pitbullblandning i Danmark?

Sat, 11 Mar 2006 10:01:01 +0000

Hej!
Jag bor f�r tillf�llet i ett land l�ngt borta fr�n det m�rka, kalla Sverige. F�r ett �r sen fick jag i g�va en charmig, 2-�rig pitbull-amstaff tjej - eller vad hon nu �r. Oansett vad misst�nker jag, att jag kan f� problem, om jag tar henne till Danmark d�r jag normalt bor. S�vitt jag vet, �r b�de pitbull och pitbullblandningar f�rbjudna i Danmark. Man kan f� b�ter p� 100 000 DKK om man blir tagen med en hund med detta ursprung.
Vem har erfarenheter? Goda r�d? Vill s� g�rna ta henne med mig… Den v�nligaste och minst aggressiva hund man kan t�nka sig.

Ska jag sl� min galna valp?

Wed, 01 Mar 2006 12:49:45 +0000

Okunskap �r det farligaste vi kan uts�tta v�ra hundar f�r.
Okunskap �r det farligaste vi som hund�gare kan uts�tta v�ran omgivning f�r.
Okunskap skadar v�ran ras enormt.

Okunskap om avel.
Okunskap om rasen.
Okunskap i medierna.
Okunskap hos din granne.

Jag l�ste p� ett forum detta inl�gg:
“Jag ska f� en liten valp snart.
Det �r en blandning av pitbull, sch�ffer, amstaff och boxer.
Jag har h�rt mig f�r lite grann, och vissa s�ger att man beh�ver sl� dom lite d� och d� f�r att de ska f�rst�.
Men hur kan man sl� en liten ynklig valp.
Jag har en kompis som uppfostrade sin rednose helt ensam, den hunden bet ngn j�vel, sen kom polisen och sk�t hans hund.
Vissa s�ger att det �r just s�na hundar som ja ska f� som man ska ge extra mkt k�rlek och trygghet s� att dom blir lugna.
Jag vill inte ha ett monster till hund, de har ju instinkter att d�da (hugga mot halsen) och bitkraften ligger p� ett ton, och de sl�pper ju inte i f�rsta taget.”

Och jag r�s i varje rad. Hur kan n�gon sund m�nniska vilja s�lja en valp till en person som har s� uppenbara bristande kunskaper i hund �ver huvud taget? O varf�r skaffar sig denna okunniga person sig inte en akvarie-fisk ist�llet? Varf�r d� vilja ha en hund man tror skall bli ett monster?

I den tr�den d�k massor av f�rdommar och okunskap upp.
Jag kan ge ett par exempel:
“Ok du undrar allts� hur man uppfostrar en kamphund!
F�r det f�rsta skaffa en annan ras, APBT med riktiga gamelinjer, kostar runt 15-40 tusen, sen f�r du b�rja rulla den mot mindre bra hundar, typ sm� dammtrasor vad de nu heter, katter funkar ocks�, h�ng upp dom i ett tr�d och tejpa tassarna s� de inte kan rivas till baks.
Sen kan du l�ta den bita ij�l n�gra mindre bra blandras pitbulls.
Tr�na mkt kondition s� den orkar h�lla ut, men det mesta beror p� hur bra psyke den har och hur mkt game.”

�r det s�h�r folk tror att vi uppfostrar v�ra hundar?

“Kan inte alls se n�gon gl�dje och nytta med dessa framavlade missfoster, en sk pittbull har heller inget liv som g�r att kallas f�r v�rdigt. Att de �r livsfarliga har vi f�tt bevisat �tskilliga g�nger n�r de bitit ihj�l b�de sm�barn och andra hundraser. Jag f�respr�kar utrensning av detta monster samt dryga b�ter f�r dem som innehar dem. F�respr�karna brukar ju okunnigt yra om att det h�nger p� husse/matte hur det blir med hundens med�rvda galenskap, som om en normalbeg�vad vettig individ alls skulle vilja ha med dessa sm� �ckel att g�ra.”

Menar personen i inl�gget att min hund inte har ett v�rdigt liv?
Detta inl�gg �r djupt tragiskt. Personen vet uppenbarligen inte vad en PitBull �r, och har med st�rsta sannorlikhet heller aldrig funderat �ver om hunden som bet kan vara annat �n en PitBull. Och vad tror eg. denna person att en PitBull �r f�r ngt, f�r vad jag kan tyda s� tror han att tr�dstartaren har skaffat sig en PitBull?

“En rednose �r en sorts blandras d�r man parat ihop de mest agressiva hundarna f�r att skapa det ultimata monstret, till vilket syfte? Jag tvekar p� att det kan vara till ett vanligt s�llskapsdjur.”

Om detta vore sant skulle jag ta min r�dn�sade hund som just nu ligger i soffan och snarkar, till veterin�ren f�r omedelbar avlivning. Just denna myt om “rednosen” �r f�r�dande f�r hundarna av denna f�rg. Dom �r det st�rsta hatobjektet f�r “PitBull” (eller skall jag skriva pittbull)-mots�ndarna och dom �r �nskv�rda hos “penisf�rl�ngar”-killarna i f�rorten d�r hunden f�r l�ra sig vara “grym”.

Det jag vill f� fram med denna debatt �r att det �r otroligt tragiskt att s� m�nga vet s� lite, och styrs s� mycket av vad dom “h�rt” av n�gon annan med okunskap eller “l�st” av n�gon annan med okunskap. Det farligaste f�r v�ran ras �r just okunkskapen.

Inte f�r att jag avskyr dem, hatar dem eller p� n�got s�tt �r f�rbannad.
Nej, det �r mest sorgligt o tragiskt att det faktiskt �r s�h�r det ser ut. Jag lever i en liten bubbla bland andra PitBull-�gare med tron att de v�rsta f�rdommarna var n�got �ver. Och den st�rsta okunskapen n�got mindre.
D�rf�r tilldelar jag Dagens botten-napp till forumet FLASHBACK och endel av de skribenter denna tr�d:
http://www.flashback.info/showthread.php?t=291989&page=2

Vardagslydnad f�r bull&terrier, tv� platser kvar!

Tue, 28 Feb 2006 16:40:40 +0000

Efterlysning

Sat, 25 Feb 2006 16:21:16 +0000

Bussade pitbull p� festdeltagare

pitbull.se — Mon, 20 Feb 2006 13:49:55 +0000

En f�delsedagsfest i en f�reningslokal p� Terapiv�gen i Flemingsberg sp�rade ur p� l�rdagskv�llen. En man som anl�nde till festen misshandlade flera av deltagarna och bussade sin hund p� n�gra av dem.

En man blev biten av hunden, som enligt uppgift fr�n Stockholmspolisens l�nskommunikationscentral ska vara av rasen pitbull.

Tumultet br�t ut strax f�re klockan 23. Det b�rjade med att en man krossade flera f�nsterrutor p� lokalen. Det f�rekommer uppgifter om att n�gon sprutade in t�rgas i lokalen, men de uppgifterna �r �nnu inte bekr�ftade.

- Jag vet inte om n�gon anv�nde t�rgas, s�ger stationsbef�let vid polisen i S�dert�rn.

Mannen som krossade rutor �vergick sedan till att angripa festdeltagarna. Han b�de hotade och slog flera personer samt bussade sin hund p� dem. Mannen som blev hundbiten fick upps�ka Huddinge sjukhus f�r att f� bettet omsett.
Flera polispatruller kallades till platsen. N�r de kom fram fanns inte g�rningsmannen kvar i lokalen.

- Men han skadade sig n�r han krossade f�nstrena s� att han bl�dde. Vi hittade blodsp�r utanf�r som vi f�ljde till en adress, d�r vi grep en person, forts�tter stationsbef�let.

Den gripne mannen �r 21 �r gammal. B�de han och hans hund f�rdes till polisstationen. 21-�ringen misst�nks f�r grov misshandel och skadeg�relse. Hur m�nga personer han misshandlade �r �nnu inte fastst�llt. Ingen av dem skadades s� allvarligt att de beh�vde upps�ka sjukhus, undantaget mannen som blev hundbiten.

Medan poliserna befann sig inne i festlokalen utsattes tv� radiobilar ocks� f�r skadeg�relse.

- N�gon krossade rutor och lyktorna p� dem, uppger Stockholmspolisens l�nskommunikationscentral.

Det �r �nnu inte klart om 21-�ringen misst�nks f�r den skadeg�relsen ocks�.

K�lla: DN

Fick hem ev. pitbull valp idag

Sun, 19 Feb 2006 21:41:35 +0000

Hejsan.
Jag registrerade mig p� pj�sens hundhem f�r n�gra dagar sedan. Och imorse ringde dom upp mig och fr�gade om jag kunde ta emot en staff hane p� 6 m�nader. Sj�lvklart sa jag och blev �verlycklig.
N�r dom kom s� kunde vi konstatera att det inte var en staff, utan mannen som k�pte honom (Leo heter hunden) hade k�pt honom i tron av att det var en renrasig staff utan stamtavla (dumt).
Han ville att Leo skulle bli vakthund men ins�g n�r Leo blev n�gra m�nader att det inte var en staffe, s� han gjorde sig av med honom.

Nu undrar jag hur jag kan f� reda p� vad han �r f�r ras, f�r att pj�sens hundhem har ingen aning om vem mannen �r som k�pte Leo.

Han ser ut som en pitbull amstaff blandning. Han �r bara 6 m�nader s� de e sv�rt att se.

Kan n�n hj�lpa oss?

F�r �vrigt s� har jag f�r�lskat mig totalt i honom!!!

sn�lla hj�lp!

Keiko r�ddade livet p� matte

pitbull.se — Mon, 13 Feb 2006 21:38:20 +0000

Hj�ltehunden Keiko r�ddade sin h�ggravida matte Maria Granath n�r det brann i familjens hus.
Pitbullhunden gn�llde och gnydde tills familjen gick ut. Fem minuter senare var huset �vert�nt.
- Vi hade inte levt i dag om det inte vore f�r Keiko, s�ger husse Andreas Tornberg.

Samboparet Andreas Tornberg och Maria Granath v�ntar sitt f�rsta barn om tv� veckor. I fredags kv�ll hade de och Andreas f�r�ldrar laddat upp med tacos framf�r tv:n inf�r “Let’s dance”. Men pitbullhunden Keiko gnydde och gn�llde som om han ville ut.

Av TINA LAGERSTR�M tina.lagerstrom@gt.se

L�s artikeln i Expressen.

Djurens R�tt uttalar sin syn p� PitBull

Mon, 13 Feb 2006 15:35:17 +0000

Efter en hel dr�s livliga debatter s� fr�gade jag Djurens R�tt helt ut hur dom f�rh�ller sig till den Amerikanska PitBull terriern.
Och h�r l�gger jag upp b�de det mail jag skickade samt det svar jag fick.

Mitt mail:
“Hej Siw.

Min fr�ga �r g�llande Amerikansk PitBull terrier.
Enligt den information jag f�tt av den amerikanska djurr�tts organisationen PETA s� �r PitBullen en ras av hund dom �nskar skall f�rsvinna fr�n jordens yta. Att ta bort dem som finns, f�rbjuda och g�ra det illegalt att avla hundar med den typen av kamplust en PitBull terrier har.

I Sverige �r PitBull terriern en st�ndigt aktuell fr�ga, bostadsbolag v�grar att acceptera hyresg�ster med dessa kamphundar. Tidningar skriver om kamphundar (PitBull) om attakerar och g�r skada, b�de p� barn och p� andra hundar. Och ni pratar om Hundk�rkort, och det �r v�l det n�rmsta jag hittar n�got om PitBull terriern p� eran hemsida. Jag �r intresserad av F�reningen Djurens R�tt inst�llning till denna hundras - vad som beh�ver g�ras och om ngt beh�ver g�ras. �r ni inne p� samma sp�r som PETA? Och �r ni medvetna om exempelvis Kristdemokraternas f�rslag om att f�rbjuda denna ras? Vad �r d� eran �sikt om detta?

Iom att jag �r b�de hund�gare och djurr�tts intresserad s� �nskar jag svar p� detta.
Har suttit i otalaktiga disskutioner om hur ni kan st�lla inf�r detta, och �nskar ett svar svart p� vitt.

Med V�nliga H�lsningar, Rebekah Johansson”

Detta �r svaret jag fick:
“Bakom m�nga tragedier som f�ngat medias uppm�rksamhet de senaste �ren d�r hundar attackerat m�nniskor d�ljer sig alltid en ol�mplig hund�gare. Det kan vara allt fr�n kriminellt belastade personer som skaffat sig hundar som vapen till �Svensson� som inte riktigt f�rst�r vad han har i andra �nden p� kopplet. De problem som vi har med hundar i samh�llet g�r inte att koppla till vissa raser utan till vissa hund�gare � de som inte klarar av sin uppgift

Dock finns det problem med vissa hundindivider och de problemen ska tas p� st�rsta allvar ur b�de m�nnisko- och hundperspektiv.

Vi anser att ett obligatoriskt hundk�rkort skall inf�ras. Hundk�rkortet skall f�rs�kra alla hund�gare om att de har f�tt grundl�ggande kunskap om hundars beteenden och hur man b�st lever tillsammans med en hund. Vi vill ocks� st�lla �kade krav p� dem som f�der upp hundar. Vi vill att uppf�dningen skall bedrivas av personer som f�tt ackreditering, som har gedigna kynologiska kunskaper. Och aveln skall bedrivas enligt de normer som samh�llet st�ller upp. Dessa normer skall vara tydliga, aveln skall vara inriktad p� att f� fram fysiologiskt-antatomiskt fungerande hundar med gott temperament. Vi vill ocks� l�gga ett ansvar p� uppf�darna s� att de inte kan s�lja valpar till personer som inte p� god grund kan bed�mas som l�mpliga hund�gare. Det m�ste bli ett slut p� f�rmedlandet av hundar till ol�mpliga hund�gare. Och det handlar om att skapa m�jligheter f�r v�ra myndigheter att gripa in direkt n�r ett hund�garskap g�r snett.

F�rbundet djurens r�tt anser inte att det skulle gynna samh�llet att inf�ra f�rbud f�r vissa hundraser. Hoppas du med detta f�tt svar p� din fr�ga

Med v�nlig h�lsning
Siw �gren
*******************************************************************
F�rbundet djurens r�tt
Ansvarig f�r fr�gor r�rande s�llskapsdjuren och �vriga djurfr�gor
Vedby 346 Solhem
395 90 Kalmar
Telefon och fax: 0480-47 36 42
E-post: siw.agren@djurensratt.se
Hemsida: www.djurenratt.se”

N�sta mail:
Tack f�r ditt snabba svar.

Jag har fortfarande en fr�ga som jag inte f�tt besvarad: Hur st�ller ni er till PETAs st�llningstagande i den aktuella fr�gan?
Och eftersom ni inte anser att ett rasf�rbud skulle gynna Sverige s� undrar jag hur ni jobbar med detta, om det �r en aktuell fr�ga f�r er?

Mvh, Rebekah Johansson

N�sta svar:
Hej

Vi st�r f�r v�r st�ndpunkt och driver den. PETA �r en annan organisation och vi har olika s�tt att arbeta. De f�r st� f�r sina st�llningstaganden.

N�r det g�ller din andra fr�ga s� �r det en aktuell fr�ga men den �r inte prioriterad inom v�r organisation. Vi har tre omr�den som har h�gsta prioritet vilket beslutas av v�ra medlemmar via v�r �rliga riksst�mma och det �r f�rs�ksdjuren, lantbrukets djur och p�lsdjuren. Att vi inte anser att rasf�rbud �r r�tt v�g att g� har vi drivit med samma st�ndpunkt under flera �r och det har vi gjort i skrivelser och remissvar. Nu v�ntar vi p� vad som ska komma ur Hundansvarsutredningen. Sannolikt kommer inget att h�nda i den h�r fr�gan innan valet men vi f�ljer kontinuerligt vad som h�nder inom politiken i fr�gor som r�r djur, djurskydd och djurr�tt.

About the Red, Red Nosed

pitbull.se — Mon, 13 Feb 2006 10:24:20 +0000

Written by Richard F. Stratton

Overvview.
No one really knows when these dogs first came to this country, but the great breeder William J. Lightner once told me that his grandfather raised them before the Civil War. It is quite possible that they were even here during the Revolutionary War. In any case, it is clear that dogs of this breed came from various parts of Europe, specifically Spain and Sicily. But little is known about these earliest importations, because nothing was written about them. (Books and periodicals containing information about dogs were rare in those days.) Their existence can be inferred from artwork, however. The most famous importations were from Ireland, and were generally made by the Irish themselves after they emigrated to this country.(The bulk of the Irish pit dog importations coincides or closely follows the great Irish migration that resulted from the famous potato famine.) Most of the Irish dogs were small and very closely inbred, but their gameness was proverbial-especially that of the group of strains that was known as the Old Family. The following article Ion the Old Family Reds (just one segment of the Old Family bloodlines) is reprinted from Bloodlines Journal.

THE STORY OF THE OLD FAMILY REDS. It has always seemed to me that the good old Pit Bull is a breed that is at once primitive and futuristic. He looks no more out of place in the ancient landscapes of 16th century paintings than he does in the ultra-modern setting. It is beyond my capabilities to imagine an end to him, for every generation seems to supply a nucleus of hard core devotees completely committed to the breed. In any case, you can look into the murky past, and you will find it difficult to discern a beginning place for the breed, and, fortunately, the future seems to threaten no demise either.

Ours is a breed that has a definite mystique. Part of it, no doubt, stems from the fact that it is an old breed and deeply steeped in tradition. Old strains are a particularly fascinating part of this tradition, and the Old Family Red Nose is one of the better-known old strains.

The appearance of the red-nosed dogs always attracts attention, but it takes a little getting used to for some people to consider them truly beautiful. However, no one denies that they radiate “class.” Characteristically, a dog of the red-nosed strain has a copper-red nose, red lips, red toe nails, and red or amber eyes. Some think the strain was bred for looks. Others consider any dog that just happens to have a red nose to be pure Old Family Red Nose. It is hoped that the following will dispel such notions.

About the middle of the last century there was a family of pit dogs in Ireland bred and fought chiefly in the counties of Cork and Kerry that were known as the “Old Family.” In those days, pedigrees were privately kept and jealously guarded. Purity of the strains was emphasized to the extent that breeders hardly recognized another strain as being the same breed. For that reason all the strains were closely inbred. And whenever you have a closed genetic pool of that type, you are likely to have a slide toward the recessive traits, because the dominants, once discarded, are never recaptured. Since red is recessive to all colors but white, the “Old Family” eventually became the “Old Family Reds.” When the dogs began coming to America, many were already beginning to show the red nose.

The “Old Family” dogs found their way to America mainly via immigrants. For example, Jim Corcoran came to this country to fight the world heavyweight champion John L. Sullivan, and stayed to become a Boston policeman. He sent for dogs from his parents back in Ireland, and his importations and expertise as a great breeder have earned him a prominent place in American (Pit) Bull Terrier history. Many other Irish immigrants also sent back to their families to request for dogs, and the “Old Family” and related strains became firmly established in the United States.

At this point, there are several factors that are somewhat confusing to a student of the breed. For one thing, the term “family dogs” was used in two ways: It could mean a strain of dogs that was a family unto itself that was kept by a number of unrelated people in Ireland, or it could refer to a strain of dogs that was kept and preserved through the years by a family group. However, the old Family Reds seem to be of the first category. Another point that arises is that with all these importations from Ireland (and there were importations from other countries, including Spain), where do we get off calling our breed the American Bull Terrier! Well. ..that’s a point! The breed does not really belong to anyone country or even anyone era! However, I don’t believe many people are in favor of changing the name of the breed even though it is not strictly an American breed. For that matter, it is not really a Bull Terrier, either! But the name American (Pit) Bull Terrier has become part of that tradition we were talking about, and I think most of us prefer to keep it as a formal name for the breed.

Back to the Old Family Reds. The first big splash made by the red noses was back around 1900 when the great breeder William J. Lightner, utilizing Old Family Red bloodlines, came up with some red-nosed dogs that really made a name for themsel ves. Now Lightner once told me that he did not breed for that red-nosed coloration. In fact, he did not even like it and he only put up with it because the individual dogs were of such high quality. Eventually Lightner gave up the red-nosed strain when he moved from Louisiana to Colorado, where he came up with a new strain that consisted of small dark-colored dogs with black noses. He had given up on the other strain because they were running too big for his taste and because he didn’t like the red noses.

At this point in our story we come upon a comical, but highly-respected, figure in the personage of Dan McCoy. I have heard old-time dog men from all over the country talk about this man. Apparently, he was an itinerant fry cook and not much of a success in life judged by normal standards, but he didn’t care about that. What he did care about were Pit Bulldogs, and he had a wealth of knowledge about the breed. His uncanny ability to make breedings that “clicked” made him a respected breeding consultant and a most welcome guest at any dog man’s house-even if he had just dropped off a freight train!

Always with his ear to the ground regarding anything that involved APBT’s, McCoy got wind of the fact that an old Frenchman in Louisiana by the name of Bourgeous had preserved the old Lightner red-nosed strain. So he and Bob Hemphill went to that area, and with the aid of Gaboon Trahan of Lafayette, they secured what was left of the dogs. McCoy took his share to the Panhandle of Texas and placed them with his associates L. C. Owens, Arthur Harvey and Buck Moon. He then played a principal role in directing the breedings that were made by these fanciers. And from this enclave came such celebrated dogs as Harvey’s Red Devil and Owens (Fergusons) Centipede. Hemphill eventually kept only dogs of the red-nosed strain. According to Hemphill, it was McCoy who first started using the term “Old Family Red Nose” for the strain.

Another breeder who was almost synonymous with the red-nosed strain was Bob Wallace. However, Bob’s basic bloodline was not pure Old Family Red Nose. But in the late 40’s he was looking for the red-nosed strain in order to make an “outcross.” (Bob was a scrupulously careful breeder who planned his breedings years in advance.) Unfortunately, he found that the strain was nearly gone, most of it having been ruined by careless breedings. He managed to obtain seven pure red-noses of high quality whose pedigrees he could authenticate. The strain was subsequently saved for posterity and in the 1950’s became the fashionable strain in Pit Bull circles. In fact, it was Bob Wallace himself who wrote an article in 1953 called “There Is No Magic in Red Noses” in which he tried to put a damper on the overly enthusiastic claims being made by some of the admirers of the strain. No more fervent admirer of the Old Family Reds ever lived than Wallace, but he obviously felt that the strain could stand on its own merits.

Many stains have been crossed with the Old Family Reds at some time in their existence. Consequently, nearly any strain will occasionally throw a red-nosed pup. To many fanciers, these red-nosed individuals are Old Family Red Noses even though the great preponderance of their blood is that of other strains. Sometimes such individuals will fail to measure up and thereby reflect undeserved discredit on the rcd-nosed strain. However, as Wallace said, the red noses should not be considered invincible either. They produce their share of bad ones as well as good ones-just as all strains do.

As a strain, the Old Family Red Nose has several things going for it. First, it is renowned for its gameness. Second, some of the most reputable breeders in all Pit Bull history have contributed to the preservation and development of the strain. People like Lightner, McClintock. Menefee and Wallace, to mention just a few. Finally, as McNolty said in his 30-30 Journal (1967) “Regardless of one’s historical perspective, these old amber-eyed, red-nosed, red-toe-nailed, red-coated dogs represent some of the most significant pit bull history and tradition that stands on four legs today.”

Jag �r en PitBull kramare.

Sat, 04 Feb 2006 14:48:22 +0000

Jag vet inte hur m�nga g�nger jag h�rt det.
“J�vla PitBull-kramare”
Jaha, och vad �r d� en s�dan?

Jag �r en person som �r intresserad av b�de genetik och historia bakom den ras som ligger mig
n�rmast hj�rtat: Amerikansk PitBull terrier. Jag har ingen PitBull sj�lv, men en dag hade jag t�nk
mig bli �gare av en. Och d� jag v�ljer att bli stolt �gare av en PitBull vill jag veta allt.
Jag vill kunna vara s�ker p� vad det �r f�r hund jag vill ha och vad det �r f�r hund jag f�r.
Tills dess n�jer jag mig med mina tre “bastarder” - mina tre “PitBull” blandisar.
Mina tre sm� grisar i s�cken.

Jag �r v�l medveten om att en PitBull �r en hund avlad f�r kamp, en hund avlad f�r att
sl�ss med andra hundar och de hundar som skall brukas i aveln f�r denna ras �r vanligtvis ocks�
hundar som bevisat sig vara rastypiska. Allts� ha gener fr�n hundar som uppskattar att sl�ss med
andra hundar & ha bevisat detta.

Och om vi nu skulle f�rest�lla oss att jag hade en rasren, v�lavlad PitBull terrier s� skulle jag
med st�rsta sannorlikhet inte behandla denna hund mer annorlunda �n jag g�r med mina hundar i
dagsl�get. Jag skulle tr�na hunden, mentalt och fysiskt.
Hunden skulle f� pyssla med b�de weight pulling och spring pole om intresset f�r detta fanns.
Jag skulle l�na min hund springa i grusgrop, p� en mill om jag hade r�d att skaffa en, och jag hade
g�rna tr�nat agillity f�r att �ka hundens mentala tr�ning s�v�l som den fysiska.
Tyv�rr �r mina tre bastarder f�ga intresserade av varesig agillity eller weight pulling, men i sin spring pole
f�r dom h�nga n�r som helst det �r passande.
Men f�rutom detta?
Ja, jag hade kramat min hund, hade smygmatat hunden med k�ttbullar (vegetariska f�rvisso) under bordet.
Hunden skulle f� sova i min s�ng och skulle f� f�lja med mig p� �ventyr, till stranden f�r en simtur och ligga
i soffan med mig och kolla p� en d�lig splatter-film. (r�kar gilla dessa)
Min hund �r min familjemedlem.

Jag kallas PitBull kramare.
Gl�m inte detta - det �r viktigt.

Vad �r det d� som skiljer mig fr�n dem som s� nedl�tande kallar mig f�r n�got s� vackert som PitBull-kramare?
Att jag inte l�ter min hund endast vara ett redskap, att jag inte vill att min hund skall sl�ss med andra hundar?
Att jag inte l�ter min hund sova i bur varje natt, eller har hunden i hundg�rd?
Att jag tror p� ett livs v�rde, och att v�rdet inte �r f�rbrukat om resultaten inte uppn�r de f�rv�ntningar man haft?
Att jag l�gger ut fjolliga bilder p� mina hundar i forum, eller att mina hundar inte har stamtavla?
Vad �r det som skiljer mig fr�n dem?
Vad �r det som skiljer dem fr�n mig?

�rligt talat s� vet jag inte. O jag tror inte att det �r himla mycket.
Jag vet inte riktigt varf�r det skulle vara nedl�tande att bli kallad PitBull-kramare.
Jag �r en stolt s�dan. Stolt & glad. F�r att krama en PitBull �r j�tte mysigt.
Och de flesta tror jag (och hoppas jag) kramar sin PitBull �ven om inf�rskaffandet av hunden inte var f�r
att ha hunden som en kramkompis. F�r den som s�ker en kramkompis rekomenderar jag en flickv�n, resp. pojkv�n.
(beroende p� vad man behagar) Ett annat tips �r att dom p� Coop Forum i Enk�ping har halva priset p� Life Size hundar,
stoppade med bomull och har plast�gon i frammen.

Jag skaffade mig inte mina tre sm� monster f�r att krama p� dem, men jag m�ste erk�nna att de
�r r�tt s� kramv�nliga!

Pitbull

Mon, 23 Jan 2006 14:54:21 +0000

�r s� j�vla tr�tt p� att f� h�ra att pitbull �r s� och s�. Och attackerar andra hundar. H�rom kv�llen var jag ute och gick med en pitbull, som jag brukar passa v�ldigt ofta s� han �r som min egen hund. D� blev han attackerad av en annan hund!
S� han fick ett djupt s�r p� ryggen och sen n�gra “rivs�r” men �nd� om de med sina f�rdomar visste det!!!!
�lskar min Matcho!

Kursstarter i Sthlm

Wed, 18 Jan 2006 22:13:39 +0000

Basic aktivering

Att v�ra hundar m�ste motioneras b�de fysiskt och psykiskt har nog ingen missat. Men ibland finns det varken tid eller fantasi s� det r�cker till.

Det h�r �r en inspirationskurs f�r dig som p� ett enkelt och roligt s�tt vill aktivera din hund ute och inne.

Vi tr�ffas vid ett tillf�lle och g�r igenom nosarbete, probleml�sningar och nyttohunds �vningar men framf�rallt har vi roligt tillsammans!

Vissa �vningar f�r ni prova praktiskt p� plats, andra g�r jag igenom f�r att ni ska kunna forts�tta hemma. Med er fr�n kursen f�r ni ett kompendium med alla �vningar som jag har tagit upp.

Jag ber�ttar ocks� om stress, �verstimulering och understimulering.

Max sex hundar i gruppen.

Tid: 1 g�ng � 2 timmar onsdagen den 25 januari kl. 18.00-20.00.

Plats: Enskede Ridskolas ridhus.

F�rkunskaper: Det kr�vs att din hund lugnt kan vistas i n�rheten av andra hundar.

Pris: 350:-

————————————————————————————-

G� fint i koppel

M�nga har problem med sin hund eftersom den drar och stretar i kopplet under promenaderna. Vissa sl�par p� sin �gare hela v�gen medan andra har sv�rt att passera t ex andra hundar, sp�nnande dofter, joggare eller m�tande m�nniskor.

Under kursen tr�nar vi p� ett positivt och enkelt s�tt, utan ryck och stryphalsband, f�r att l�ra hunden att samarbeta och g� fint i kopplet. Jag g�r igenom varf�r hunden drar, l�gger upp er dagliga tr�ning och ber�ttar om inl�rning.

M�nga har hundar som har dragit i kopplet hela livet, andra vill ge sin unga hund r�tt start. Kursen �r utformad s� att vi kan anpassad den helt efter vilken niv� ni ligger p�.

Max �tta hundar i gruppen.

Tid: 3 g�nger � 1 timme start tisdagen den 31 januari kl. 19.00-20.00.

Plats: Enskede Ridskolas ridhus.

F�rkunskaper: Det kr�vs att din hund lugnt kan vistas i n�rheten av andra hundar.

Pris: 500:-

————————————————————————————-

Enligt mitt sett att se, �r grunden till hundtr�ning f�rst�else f�r hundens beteenden och dess inl�rningsf�rm�ga, ett fungerande samarbete och en bra komunikation. Under mina kurser anv�nder vi positiv f�rst�rkning.

Jag heter Johanna H�kansson och har g�tt en 1-�rig instrukt�rsutbildning hos Turid Rugaas. Under det �ret hade jag �ven chansen att vara assisterande instrukt�r hos Ir�ne Westerholm under tv� terminer.

Om du har n�gra fr�gor, eller vill anm�la dig till en kurs g�r det bra att maila till info@madaboutdogs.se eller ring 070-755 37 99

Herregud…

Wed, 18 Jan 2006 15:36:49 +0000

Vill bara s�ga att visst vet vi ju alla att dessa oseri�sa “pundhuven” existerar och d�rmed f�rst�r f�r v�ran ras (notera V�RAN eftersom man inte kan g�ra egentlig skillnad p� pitbull � amstaff � d vet ni! � gemene man g�r det definitivt inte!) men det �r tamejfan sorgligt nog inte det st�rsta problemet! Utan det st�rsta problemet vi har idag �r alla dessa hund�gare av v�r typ som st�ndigt hugger varandra i ryggen � skyller ifr�n sig som de v�rsta j�vla dagisungarna! “Det var minsann Pitbull-folket,det �r deras fel,vi AMSTAFF m�nniskor �r heeelt oskyldiga! Vi har ingenting alls med dem att g�ra! Men l�t mig d� s�ga s�h�r: (till er som nu m�jligtvis kan ha missat detta) Svensson Svensson,gemene man g�r ABSOLUT ingen skillnad p� om det �r vare sig en Pitbull eller en Amstaff! Vi f�r alla samma skit av dessa i allra h�gsta grad oseri�sa m�nniskor s� hur kan ni vara s� j�vla dumma � sitta � skylla ifr�n er n�r vi ist�llet skulle kunna enas och g�ra skillnad!?!? Men jag antar att det f�rmodligen �r bekv�mare f�r “er” att g�ra som f�rst n�mnt… Sj�lv har jag b�de en pitbull tik � en amstaff hane och jag g�r absolut ingen skillnad…Inte n�r det g�ller det viktigaste iallafall…Omtanke,engagemang och R�TTVISA…

M�rdarhunden

Wed, 18 Jan 2006 15:34:37 +0000

Jag tr�ffade en h�rf�rleden en ung grabb med en vovve. Fan vet vad det var f�r raser i vovven. Att det var n�gon form av �staff� var tvekl�st. Teckningen p�minde om �black and tann�. Kostymen var minst tre nummer f�r stor. P�lsen var veckad som ett dragspel fr�n skuldra till �ronen. Men trevlig var den. I vart fall mot min tik. Vi sl�ppte v�ra fyrbenta v�nner f�r en stunds lek.

Jag fr�gade grabben vad det var f�r raser i hans hund. Han blev lite f�rn�rmad och svarade PittBull. Jag t�nkte i mitt stilla sinne, att det verkar vara s� att PittBull tydligen f�r se ut hur som helst idag (fan tro�et).

Eftersom grabben var lite olovligt kaxig s� l�tsades jag vara lite dum i huvudet och fr�gade vad PittBull var f�r en hund. Vad har man dom till? Han svarade att det var en kamphund. Jag fr�gade d� i min enfald vad en kamphund var f�r n�got. Han ber�ttade d� stolt vad en kamphund var f�r n�got. Den farligaste och starkaste av alla hundar som finns.

N�r stollen var klar med sitt ber�ttade jag att min hund tillh�rde en ras som inte var n�gon kamphund utan en m�rdarhund som skall utrota andra djur. Grabben tyckte att jag var lite l�jlig. Den lilla skithunden jag hade kunde v�l inte ta en r�tta ens

Epilog

Att grabben blivit lurad av n�gon hundf�rs�ljare var uppenbart. Inte ens PittBullar kan se ut som den hunden gjorde. Det tragiska var att grabben i kraft av sin hundbest trodde att han hade en power som skulle skr�mma. Han begrep inte heller varf�r hans hund backade n�r min tik vid ett par tillf�llen under leken blev f�rbannad. Lite sk�mdes han nog. F�r visst �r det synd att sm�grabbar har hund n�r de inte vet ett piss om hundar. Inte ens att en tik alltid best�mmer �ver en hanne.

http://www.geocities.com/stjernstoff/fotboll.html

Den irl�ndska terriern �r den finaste hunden p� jorden

“Hon kastar inte sin ov�rderliga tillgivenhet p� varje fr�mling som ropar p� henne. Till sin d�d �r hon en kamrat, en beskyddare, en levnadsglad och sympatisk tr�stare mot den m�nniska som har vunnit hennes hj�rta och respekt.

Hon �r en irl�ndsk lady av den �ldre skolan, ocks� en eldig sj�l; fr�n yttersta spetsen p� klorna, till de str�va h�ren p� sin hj�ssa. Hon �r mer: Hon har hj�rta tre g�nger st�rre �n sin raggiga kropp, ett hj�rta s� rent och vitt som hos den �dlaste riddare.

Hon �r inte n�gon tyrann men skulle inte vika en hundradels tum fr�n ett slagsm�l som hon blir tvingad att g� in i - oavsett hur sm� oddsen �n �r.

D�r finns ocks� en psykologisk sida hos en irl�ndare, knappast funnen hos n�gon annan ras, en l�tt antydan av den mysticism som h�rr�r fr�n hennes ursprungsland”.

Pitbull �r som vilken hund som helst

Wed, 18 Jan 2006 15:34:16 +0000

Jag f�rst�r inte alla m�nniskor som d�mer hundar efter vad som st�r i tidningarna.
Man kan inte s�ga (pitbull � s�nna hundar �r elaka � dumma ihuvudet) det �r dom som �ger hunden.
Vist det finns hundar av rasen Pb blir aggressiva av si sj�lva men det e oftare att en golden eller pudel biter en en pitbull.
Jag som �r seri�s uppf�dar vill inte att hundarna f�r efter d�liga rykten en va dom har.
Hundarna �r v�rldens goaste. V�ra hundar som vi har h�llt p� med har aldrig vista n�got aggresivt i huvudtaget. (10 �r i juni)
Det �r en valp vi s�lde precis i b�rjan. han gick till kamp ringen � blev avlivad strax efter det. F�r att vi inte kunde m�nniskor. Nu kan vi det � det e bara den valpen genom tiderna som vi h�lligt p� att avla som gick till ett s�nt hemskt �ndam�l.
I v�ra kontrakt st�r det klart � tydligt ” denna hund ska ALDRIG anv�ndas till kamp eller liknande. om s� sker f�r vi omg�ende h�mta hunden. utan kr�ngel.
vi �r seri�sa � vill att pb v�rlden ska f� upp �gonen vilke fantastiska hundar det h�r �r.
s� sn�lla avla inte s�nder de sm� stammar vi har � anv�nd dom inte till kamp ingen hund �r v�rld att f� ett s�nt liv.
ge era hundar ett bra liv.

Skyll inte p� hundarna…

Wed, 18 Jan 2006 15:32:16 +0000

Hur kan man vara s� dum och tro att ngn hund f�ds ond…inget djur f�ds till ngn “hemsk m�rdar maskin”…Utan det �r vad vi m�nniskor som g�r dessa raser till vad dom �r…Jag blir b�de ledsen och f�rbannad �ver att m�nniskor kan vara s� fruktansv�rt bl�sta och tro att en hund bara kan komma p� en dag att nu ska ja g� ut och m�rda eller bita ngn… Vilken hundras som helst skulle man kunna g�ra till “m�rdar hund” om man vill, men just pitbull och amstaff �r de hundraser som �r mest intressanta f�r s�dana m�nniskor… Jag har inte tr�ffat mysigare hundras om dom hamnar hos r�tt m�nniskor…F�r typ 10�r sedan var Sch�fer, Rottis och Doberman s� kallade “m�rdar hundar”…I dag �r sch�fer polis hundar i sverige och i tyskland �r rottis polishund…Va s�ger det om alla f�rdomar mot olika hundraser….??? Folk som uttalar sig om att den d�r hundrasen inte borde inte f� finnas k�nner antagligen ingen pitbull eller amstaff…Utan dom talar utan att veta ett SKIT rent ut sagt…Man kan inte d�ma ut en hel ras…Speciellt inte om du inte har en anning om vad du pratar om…Jag kan s�ga s� h�r att tax och collie �r dom tv� hundraser som attackerar sin husse eller matte mest utan anledning…Inte pitbull eller amstaff…Hmmm men det �r ju lite m�rkligt att dom inte kallas “m�rdar hundar”…Nej men det �r ju s� bra familje hundar…Visst eller hur….Kan s�ga s� h�r mkt min kompis f�r�ldrar har en collie och den bet en 5-�rig flick strax �ver �gat…men det g�r v�l inget, den menade ju inget med det. F�r collie �r ju sn�lla hundar… SLUTA D�MA UT OLIKA RASER….

Pitbull eller Amstaff?

pitbull.se — Sun, 15 Jan 2006 03:24:28 +0000

Var Blacknecked Pitty “Maggie” en pitbull eller en amstaff?

Objektivt sammanfattning av de senaste fem �rens heta debatt inom detta �mne:

Det finns tv� uppfattningar:

1. Maggie var en renrasig APBT som f�rs�gs med falska Amstaff-papper vid inf�rseln till Sverige.

2. Maggie var en Amstaff och ingenting annat.

Ingen av dessa tv� uppfattningar har lyckats �verbevisa den andra. Allt resonemang har hittills utg�tt fr�n mer eller mindre underbyggda uttalanden som: a. “Jag-k�nner-den-som-hade-Maggie.” b. “Jag-var-med-n�r-Maggie-kom-till…”

Ingen av dessa tv� grupperingar har allts� lyckats �stadkomma n�gra vattent�ta och konkreta bevis (stamtavlor, dokument, mm). I alla fall inte offentligt.

Personligen s� har jag ingen uppfattning om vem som har r�tt eller fel. B�da sidor har sina argument och krigar f�r dessa.

Men visst vore det kul om det d�k upp lite dokument som kunde styrka n�gon av versionerna s� att vi kunde f� ett slut p� spekulationerna n�gon g�ng…

Ska du k�pa “Pitbull”?

pitbull.se — Thu, 29 Dec 2005 17:19:45 +0000

T�nker du k�pa “Pitbull”?
Letar du p� blocket eller p� liknande st�llen efter valp eller funderar p� att ta en omplacering? Det h�r �r ingen instruktion fr�n n�gon �verdrivet kunnig i vad man b�r t�nka p� utan mer en spontan lista p� grejer jag sj�lv associerar till kring de vanligast utbjudna hundarna med �verv�gande pitbullinslag, eller p�st�tt �verv�gande pitbullp�br�, och lite tankar kring det. Andra kan tycka annorlunda men det �r saker jag h�r fr�n flest h�ll och har sk�l anta �r relativt relevant i st�rre eller mindre grad f�r en del av de h�r hundarna. Inte heller �r det en provkarta p� min egen hunds beteenden och egenheter men det mesta av det k�nns igen m�ste jag s�ga. Det syftar heller inte enbart p� hundar med tvivelaktig avel. En liten sammanst�llning personliga tolkningar och erfarenheter som kanske kommer ges synpunkter p�:

*Tro inte blint p� pratet om enbart “k�nsagressivitet”.
R�kna med att hunden n�r den blivit riktigt vuxen inte kommer att kunna umg�s med n�gra andra hundar.Inte heller de i det egna hush�llet eller s�na de l�rt sig att umg�s med n�r de var sm�. L�ter det f�r besv�rligt b�r du allvarligt �verv�ga en hund av annat slag. En hund av det h�r slaget som kan umg�s obehindrat med andra hundar �r enl mig inte typisk f�r hundtypen och heller inte f�r rasen apbt. Och f�rleds inte att tro alla �r som din kompis hund, eller din egen f�r den delen.
Hos veterin�ren kan du komma att f� v�nta utanf�r, �ven om det �r tio grader minus, medan det tittas snett p� dig genom v�ntrummets f�nsterrutor…

*R�kna inte med n�gra hundkurser,
�tminstone inte p� brukshundklubben. Inte bara f�r att de kanske inte tar emot din hund om det �r en pitbullblandning eller pitbull utan f�r att det inte alls �r s�kert den passar in i det sammanhanget. Den kan mycket m�jligt komma att st�ra de andra hundarna och deras �gare f�r mycket. B�ttre d� att ligga l�gt och inte fylla p� m�nniskors aversion och ibland f�rutfattade meningar gentemot hundtypen. Jag tycker man har ansvar att �verv�ga s�na saker i f�rv�g n�r man skaffar en s�n h�r hund/valp.

*R�kna inte med att hunden �r “f�rarvek” p� det s�tt du kanske vill t�nka dig.
Ganska m�nga av de pitbull/amstaffs som bjuds ut hej vilt �r fysiskt h�rda hundar. Obs!: inte h�rda p� det s�tt att de skulle vara agressiva lr m�nniskodominanta n�dv�ndigtvis, enl min uppfattning allts�, men h�rda p� det s�tt att det kan ta l�ng tid innan hunden l�rt sig att en m�nniska �r j�mf�relsevis �mt�lig i f�rh�llande till exempelvis de kullsyskon eller andra hundar de gillar att leka h�rt med. Och vem �r roligare att leka med �n husse och matte eller n�n annan “f�rare”? Ordet f�rsiktigts inneb�rd existerar inte f�r de hundar jag syftar p�. Det beh�ver inte vara sj�lvklart f�r en hund att andra kan tycka illa om n�got som f�r en sj�lv �r det roligaste som finns. En del bjuder p� choklad lr annat, andra f�resl�r att man g�r det roligaste man vet n�r man ska umg�s, i det h�r fallet att brottas och boxas. Det betyder inte att hunden inte vill vara till lags eller �r elak. Inget som i regel �r farligt men som �nd� m�ste hanteras.
I praktiken inneb�r det stundtals blodvite och dagliga bl�m�rken innan hunden l�rt sig av med det, och det m�ste l�ras in av n�gon/n�gra. En del uppfattar att en hund som h�ller p� s� inte �r som den ska, f�rutsatt det �r en pitbulltyphund. Men det �r vanligt inte bara hos de h�r raserna utan hos m�nga skk-reggade raser.
Det �r n�got som en del renrasuppf�dare f�rnekar finns hos deras hundar, h�rdh�ntheten mot m�nniskor. Det m� s� vara att det �r s� att det finns linjer och familjer d�r det inte f�rekommer men jag k�per inte att det skulle g�lla f�r alla reggade apbt �verlag, Knappast att s�nt beror p� en enstaka amstaffreggad hund n�nstans p� ena sidan. Det finns exempel p� helt rena pitbulls som �r och varit likartade. Intensitet och energi, kanske brist p� annat utlopp f�r, tror jag �r avg�rande faktorer; min amat�rm�ssiga �sikt.
Men fr�gan i den h�r tr�den blir; �r alla presumtiva nyinf�rskaffare, utan att veta i vilken grad valpen ska f� det beteendet, beredda p� att jobba tr�get med det i kanske ett �rs tid eller mer?

*�r “en lugn hund” som det emellan�t heter i annonserna n�got positivt f�r dig?
skaffa d� n�t annat fr�n b�rjan.
Det �r inte s� s�llsynt att de �r hyperaktiva. G�r ig�ng p� snart sagt vad som helst. Det b�r vara n�t positivt f�r en intressent med en livlig aktiv icke “lugn” hund som t.o.m. kan s�gas vara hyperaktiv. Men m�nga uppfattar det som jobbigt. De analytiskt lagda och bel�sta kommer sannolikt att st�lla “diagnoser” p� de yttringarna, allt fr�n stress till adhd eller… autism. N�, inte det sista f�rmodigen Smile men �nd�.

*R�kna inte med att den l�r sig allt du vill i f�rsta eller andra taget.
En hund som blockerar sig �r inte speciellt mottaglig f�r vad husse eller matte s�ger. Du kan ha vilken pli du vill under gynnsammare omst�ndigheter och k�ra �vningar d�r hunden f�r g� in och ut efter husse/matte och v�nta p� vars�god varje utfodring etc. m.m. och det funkar hur bra som helst. N�r andra sinnesintryck tar �ver, vilket de g�rna g�r ideligen, nya lukter, n�got hunden ser eller blir nyfiken p�, en m�nniska som g�r p� v�gen, en cykel som far f�rbi, eller en annan hund inte minst, d� varken ser eller h�r hunden dig eller n�gor annat. Inget annat existerar �n vad som f�ngar uppm�rksamheten helt och fullt f�r stunden. Det �r vad jag menar med blockering i det h�r sammanhanget. Kanh�nda betyder det n�got annat egentligen, det f�r de kunnigare tala om isf. Det �r vad det betyder i det h�r sammanhanget, i den h�r tr�den. M�nga av de h�r hundarna har imho l�tt f�r att blockera sig p� det beskrivna s�ttet, med variationer.

Det kan var en orsak till att en del har sv�rt att exempelvis f� hunden g� i koppel. �tminstone utan att dra f�r kung och fosterland. Du kan prova med allt utan att komma n�n vart. Korv i fickorna, dressyr och metoder som fungerar bara efter n�gra veckor eller m�nader p� en del g�r det inte p� andra. Stackel n�mnde n�n h�r hade pr�vats s�g jag f�rut, �ven det utan resultat. Det blir nog bara v�rre skador. Se till att inte ha ett s�nt halsband som har D-ringen i mitten s� sp�nnet kommer p� framsidan om du har en s�n hund. Det kan ge allvarliga skador p� hunden om den stretar mycket. Men visst kan det mesta g� att l�ra, men till vilket pris? Du kanske f�r n�ta med dig sj�lv och hunden i flera �r och �nd� inte veta om det resulterar i n�t vettigt. �r det v�rt det? Jag tycker personligen inte det, men �r ju upp till var och en.

Vad kommer en aningsl�s omgivning att s�ga om du har en “ohyffsad och ouppfostrad” hund som stretar och drar och blockerar sig p� annat s�tt s� fort det g�ller? Som inte ger sig om den inte f�r h�lsa n�rg�nget p� gammelmormor med svaga l�rbenshalsar eller kanske ett barn, utan simmar och kavar p� golvet i ett b�ngh�llet koppel i tv� timmar, om personen finns n�rvarande i tv� timmar, f�r att desperat f� komma fram och v�ldspussa s� glas�gon och benstomme ryker av �versvallande v�nlighet. Eller i fem timmar om s� beh�vs. Om och om igen.
Spelar det stor roll vad omgivningen tycker utan att du sj�lv ger dom anledning till det?
Skaffa d� isf n�t annat fr�n b�rjan.

*R�knar du kallt med f�rest�llningen att “hunden blir vad man g�r den till”?
De som s�ger det �r ibland de som vill s�lja tvivelaktiga hundar till dig (arvet och aveln spelar ju d� noll roll) eller okunniga personer som har en av de mer l�tthanterliga hundarna i tron de �r j�tteduktiga p� hund”uppfostran”.
Skaffa d� n�t annat fr�n b�rjan ist�llet.

*Ska den vara ensam hemma?
Jag vet inte men tycker det l�ter som en stor del av de h�r hundarna har ovanligt sv�rt att vara sj�lva. Det s�gs ocks� s� om raser inom hudtypen har jag sett. Det �r den ene efter den andre med samma bekymmer. K�nner igen det fr�n v�r egen, tar i just det h�r fallet han som exempel.
Funkar hyffsat numer med allehanda tricks tilltagna. Var �ver ett �r innan ensamhetstiden var uppe i en timme i taget. Ja, faktiskt, snabbare gick inte. Som tur var hade vi m�jlighet till det. Numer m�r han nog inte d�ligt av att vara sj�lv n�gon timme men hittar fortfarande p� arbetskr�vande och kostsamma hyss. N�r han var yngre kan jag n�mna det gjordes f�rs�k att hoppa genom glasrutan flera ggr, och det fast han inte var sj�lv! Det r�ckte med att n�gon i huset gick ut. D�rrar och d�rrposter har f�tt satts upp skydd p� s� de inte skulle bli s�nderkl�sta vid f�rs�k att ta sig ut och leta upp husse och matte. De r�ckte med n�gra minuter �ven i halv�rs�ldern f�r att det skulle bli s�. Men det �r b�ttre nu med hyperl�ngsam tillv�njning och goda m�rgben. Annars g�ller principen f�r m�nga; vill man inte vara ensam hemma _ska_ man inte vara det tycker hunden och d� g�r den allt f�r att �tg�rda det. Dvs ta sig ut eller n�t annat.
Har du tid och m�jlighet med s�nt?

*Kommer den att vara frisk?
Hudproblem �r vanliga, inte minst bland massaveln dvs de hundar som vanligast utbjuds p� n�tet och bland omplaceringshundar. Det �r inget bagatellartat som man kanske kan tro om man inte k�nner till det. Det avlas fram hundar av hundtypen enbart f�r ekonomisk vinnings skull som f�r lida v�ldigt mycket av sina hudproblem som kan bli _mycket_ kostsamma f�r �garen b�de vad g�ller diet och veterin�rkostnader och mediciner. Ibland m�ste hunden avlivas f�r besv�ren �r s� uttalade. �ven allm�nt d�ligt immunf�rsvar, foderallergier och k�nsligheter f�rekommer on�digt ofta.
�r man medveten om den stora risken n�r man skaffar en hund av ok�nd h�rkomst? V�gar p�st� det �r vanligt med s�na problem utan att �verdriva. Sj�lva har vi haft tur med det. Peppar peppar ta i tr� s�ger man… Det h�r f�rekommer ocks� bland hundar med v�ldigt k�nd h�rkomst, och “fint” avlade hundar.

*Har du katt eller annat liknande?
F�rmodligen bland de sv�raste hundarna att f� till att l�ta bli katter eller andra husdjur.

Skulle s�kert komma p� mer men orkar inte skriva mer och tvivlar p� att n�n orkar l�sa.
Nu ska inte n�n tro att alla �r allt det h�r. En del har kanske inget av det jag tagit upp ovan. Men som sagt, saker som jag har sk�l att tro �r lite mer f�rekommande p� de flesta punkter �n hos de flesta andra. S� kan jag uttrycka mig och st� f�r det.

Det b�sta, enda, s�ttet att veta i f�rv�g s� l�ngt m�jligt p� ett ungef�r hur en hund av den h�r sorten kommer att bli och kommer att vara �r att k�pa en hund med k�nd h�rkomst och veta vad den h�rkomsten inneb�r, inte bara i n�gra f� led utan helst i alla och att ha koll p� vad uppf�daren avlar p� och hur.
Eller s� �r man beredd p� det mesta. Alla punkterna upplevs inte enbart negativt av alla.

Skrivet av “TimeL” och h�mtat fr�n pitbull.se:s forum. http://www.pitbull.se/forum

Sanningen om dominans…

Wed, 14 Dec 2005 15:15:05 +0000

Sanningen om dominans…

Dominans = h�rskande, str�van efter h�gre status och kontroll av resurser, eller biologiskt sett �en drivkraft som eliminerar konkurrens mellan flockmedlemmar�.

Social struktur
Individualiserade flockar f�rekommer i flera former hos olika djurarter. Lejon lever i matriarkat, afrikansk vildhund i patriarkat, varg och m�nniska i familj.
Under onaturliga f�rh�llanden, s�som f�ngenskap, bildar vargen (kanske �ven m�nniska) en hierarki med rangordning, d�r den starkaste f�r kontroll �ver f�da, parning m.m. Det beh�vs inte i en familj, d�r avkomman f�r en roll som hj�lpare, men s� sm�ningom vandrar ut.
Id�n om att vi ska dominera v�ra hundar s� att de inte tar �ver familjen h�rstammar fr�n studier av vargar i f�ngenskap. Om vargen ska anv�ndas som f�rebild s� borde de studeras i sin r�tta milj�, men f�r att f� reda p� hur hunden fungerar utan m�nsklig p�verkan m�ste vi studera f�rvildade tamhundar. Forskning har visat att domesticerade hundar som f�rvildats och som lever utan brist p� resurser, inte bildar rangordning och inte heller n�dv�ndigtvis familj.

Flocksammanh�llning
Flockar �r artspecifika och h�lls samman med hj�lp av ritualiserade beteenden och med artspecifika signaler. Hunden, vargen och m�nniskan har sina egna artspecifika beteenden och signaler. D�rmed kan hunden inte uppfatta sig som en del av den m�nskliga flocken och vice versa, och hunden kommer inte konkurrera med oss om �kad status.
Hunden har heller inget behov av att vara ledare eller f� h�gre status i en m�nniskofamilj d� vi inte n�dv�ndigtvis konkurrerar om samma saker. T.ex. �r hunden pr�glad p� andra hundar och kommer att vilja para sig med n�gon av samma art.

�gande
Bland vargar har individerna �r�tt� att f�rsvara vad de f�r tillf�llet ��ger�, �ven yngre gentemot �ldre. Det kan vara t.ex. ett ben eller en liggplats. �ven v�ra hundar g�r det sinsemellan. Det skulle fr�n m�nskligt h�ll kunna tolkas som dominans d� det handlar om f�rsvar av en resurs, men handlar snarare om f�rsvar av enskilda resurser och ingen str�van efter h�gre status. Hunden kan p� samma s�tt ocks� f�rsvara den liggplats den f�r tillf�llet har eller det ben den f�r tillf�llet har, mot m�nniskor, utan att f�r den sakens skull f�rs�ka n� h�gre status.

Inl�rda �dominanshandlingar�
Hunden �r, som m�nniskan, en opportunist. Den g�r vad som l�nar sig. D�rmed kan den ocks� prova och l�ra sig att beteenden som, om de utf�rdes mellan individer av samma art, skulle kunna tolkas som dominanta. Det skulle kunna vara t.ex. ridning eller att l�gga tassar p� m�nniskors axlar.

Ridningen kan ha m�nga olika orsaker:
o Det kan vara en dominanshandling om den utf�rs av en ofta os�ker hund som f�rs�ker trycka ned en annan hund.
o Den kan vara sexuell, ofta �r det d� en tik som l�per eller en ��versexuell� hanhund. Objektet kan vara en annan hund, en kudde, ett m�nniskoben, eller s� kan ridningen utf�ras �i luften�.
o Hundar kan ocks� rida som en ren stressreaktion, inte heller d� �r objektet av s� stor betydelse.
o Inl�rt. Det finns hundar som l�r sig att de f�r uppm�rksamhet (eller n�gon annan f�rst�rkning) om de rider p� m�nniskor eller f�rem�l. �ven om den uppm�rksamhet de f�r �r negativ, kan den f�r hunden uppv�ga att �garen �r arg.

Sammanfattning
Hunden vet att den �r hund och att vi �r m�nniskor, och har d�rf�r inget behov av att dominera sina m�nniskor. D�remot kan hunden f�rs�ka dominera andra hundar, fr�mst under stressade/pressade situationer eller om hunden �r os�ker och m�ste �h�vda sig�.
Hundar �r opportunister och kommer att g�ra vad som l�nar sig. Om en handling ger hunden positiv f�rst�rkning kommer den att forts�tta med den, oberoende av om den handlingen skulle kunna tolkas som dominant av oss m�nniskor eller inte.
M�nniskor och hundar kan skapa starka band emellan sig, och en s�dan relation �ver artgr�nserna b�r hellre grunda sig p� hur hunden och m�nniskan fungerar under fria f�rh�llanden �n under press. Hunden har inget behov av att ut�va dominans mot oss � men kommer alltid att g�ra vad den l�rt l�nar sig.

K�llor:
Eaton, Barry: Dominans och ledarskap � fakta eller fantasi?, Nordiska Hundf�rlaget AB 2004
Ekvall, Kenneth: Mtrl ur Etologi & Ekologi 7p, Stockholms universitet, vt 2005
Johansson, Sara & Westerholm, Irene: Vardagslydnad 2002
Selin, David & Nilsson, Maria: �Ridning� hos hund, mtrl ur �Introkurs� 2000

K�p inte en smuggelhund!

pitbull.se — Thu, 01 Dec 2005 23:43:05 +0000

Under senare tid har det blivit vanligt att hundvalpar som annonseras ut p� Internet har smugglats hit med falska eller inga papper fr�n l�nder d�r hundvalpar av olika sk�l �r billiga att k�pa. Detta framg�r f�rst�s inte i annonsen eller n�r k�pet g�rs upp.

L�t dig inte luras!

Alltf�r m�nga k�pare �r helt ovetande om att de blivit lurade �nda tills de bes�ker veterin�ren f�r f�rsta g�ngen och blir tillfr�gade om djurets bakgrund, k�pehandlingar etc.

Den som k�pt en smuggelhund:

* gynnar en verksamhet som kan inneb�ra pl�gsamma f�rh�llanden f�r tik och valpar under uppf�dningstiden, och att valpar d�r under transporten till Sverige.
* kan genom valpen f�ra in rabies och den f�r m�nniskor livsfarliga dv�rgbandmasken.
* riskerar att st� ensam med en hund som visar sig vara sjuk, och som det h�nder att veterin�ren v�grar behandla.

F�r att undvika att k�pa en insmugglad valp:

* Beg�r att f� tr�ffa valpens mamma i hemmet. M�nga smugglade hundar s�ljs via mellanh�nder och utan att du f�r se hunden i hemmilj�n och ist�llet f�r hunden levererad p� t.ex. en parkeringsplats. �k aldrig till en s�dan plats “bara f�r att titta” - det �r sv�rt att motst� sm� s�ta valpar.
* Beg�r att f� en k�pehandling d�r s�ljarens namn, adress och telefonnummer framg�r. Acceptera inte bara mobilnummer. M�nga mellanh�nder anger bara mobilnummer till ett betalkort, och ett f�rnamn. N�r k�pet �r genomf�rt g�r det inte att sp�ra s�ljaren.
* Beg�r att hunden �r grundvaccinerad och har ett h�gst sju dagar gammalt friskintyg. M�nga smugglade hundar s�ljs ovaccinerade och insjuknar snabbt n�r de kommer ut i samh�llet. Andra har diarr� redan vid leveransen. K�p inte en hund som inte �r helt frisk!
* Hundar �ver fyra m�naders �lder ska vara ID-m�rkta. Om hunden anges vara chipm�rkt ska intyg om m�rkningen f�lja med vid k�pet. Chipnumret ska framg� av besiktningsintyget.
* Om s�ljaren inte vill g� med p� villkoren ovan ska du inte k�pa hunden! L�t inte s�ljaren lura dig att det �r fult att beg�ra korrekta handlingar, eller att det �r att misstro s�ljaren. Det �r sj�lvklart f�r alla seri�sa f�rs�ljare av s�v�l rasrena som blandrashundar att ovanst�ende villkor g�ller vid f�rs�ljning.
* K�p inte bara med hj�rtat! Om du misst�nker att allt inte st�r r�tt till ska du l�ta bli att genomf�ra k�pet, �ven om du �mmar f�r hunden.

Smugglingen upph�r bara om ingen k�per valparna! Det b�sta s�ttet att bidra till att stoppa djursmugglingen �r att inte k�pa de smugglade djuren!

K�lla: Jordbruksverket.

�L�tsas att du �r helt ointresserad�

pitbull.se — Wed, 30 Nov 2005 20:49:41 +0000

Expert: Stirra aldrig en hund i �gonen
Det �r inte helt l�tt att verka sj�lvs�ker n�r man �r livr�dd.
M�nga vill springa skrikande fr�n platsen n�r de ser en hund, i sj�lva verket ska man g�ra precis tv�rt om.
� L�tsas att du �r en s�ck potatis och verka ointresserad, r�der etologen Bitte Cederlund.

Bitte Cederlund �r expert p� hundars beteenden och har bland annat skrivit boken �L�r k�nna hunden�. Hon anser att hundr�dsla �r n�got som m�ste tas p� allvar.
� Det kan alltid finnas hundr�dda personer i n�rheten och genom att h�lla hunden kopplad s� visar man att man har kontroll �ver hunden, s�ger hon.

Kan lukta sig till r�dsla
Den som �r r�dd f�r hundar tycker ofta att de drar till sig hundar som vill leka - och bitas. En f�rklaring till det kan vara att hunden blir r�dd eller eggad av den hundr�dde personens kroppsspr�k och lukt.
� Jag tror att en hund kan lukta sig till r�dsla. Hunden kan k�nna lukten av svett och adrenalinp�slaget i kroppen. Den som �r r�dd kanske ocks� upptr�der nerv�st och pratar med pipig r�st vilket kan f� hunden att blir r�dd eller tro att personen vill leka.
R�det att man inte ska stirra en hund i �gonen �r n�got man ska ta till sig.
� Stirrandet kan upplevas av en hund som att m�nniskan utmanar den. En r�dd hund kanske bara springer iv�g men en hund med kampvilja kan g� till attack, s�ger hon.
Cederlund s�ger att det inte �r ovanligt att hundar jagar den som springer eller cyklar. Det beh�ver inte betyda att hunden �r aggressiv.
� Hundens jaktinstinkt v�cks n�r n�got �flyr bort�. Hunden kan tycka att det �r roligt att skr�mma iv�g m�nniskan eller ser det som en rolig lek, s�ger hon.

“Pitbull inte farligare”
Bitte Cederlund tycker att det �r viktigt att barn tidigt l�r sig hur de ska agera runt en hund f�r att undvika olyckor senare i livet.
� Man f�r aldrig rusa p� en hund man inte k�nner. Man m�ste respektera hunden. Det finns trots allt 950 000 hundar i Sverige och alla kommer att st�ta p� en hund f�rr eller senare, s�ger hon.

Alla stora hundar kan vara ett hot mot en m�nniska p� grund av sin storlek men Cederlund po�ngterar ocks� att dobermann, rottweiler och pitbull inte i sig �r farligare �n andra hundar. � Det �r brukshundar som har en viss sk�rpa, men de �r inte mer aggressiva �n andra hundar. Hur hunden agerar beror mer p� �garen, s�ger hon.
Vad ska man g�ra om en stor hund kommer springande mot en?
� Man ska st� stilla och l�tsas vara en s�ck potatis. Andas ut och sakta v�nda sig bort fr�n hunden. Man ska absolut inte springa d� kan man v�cka hundens jaktinstinkt.

Therese Holmberg
Publicerad: 2005-11-30
K�lla: Aftonbladet.

SPF:s forum saboterat.

pitbull.se — Tue, 29 Nov 2005 15:41:09 +0000

Svenska Pitbullterrier F�reningens forum har blivit utsatt f�r dataintr�ng. Det �r samma typ av sabotage som drabbade pitbull.se i b�rjan p� oktober detta �r. Det finns i dagsl�get ingen information om n�r forumet kommer att �terst�llas p� SPF:s hemsida. L�nk till forumet.

Du ska respektera mig hundj�vel!

Mon, 24 Oct 2005 17:06:53 +0000

Jag f�ddes av en alldeles underbar mamma, en Amstaff, vacker som f�. Min pappa var en stolt och vacker Pitbull, sju syskon var vi och lyckligaste p� jorden. V�r husse och matte var dom b�sta tyckte vi d�, men nu i efterhand s� var dom nog inte det. D� skulle dom ha varit mer noga i valet av v�ra nya mattar och hussar.

Den stora dagen d� jag skulle �ka �hem� med min Husse kom, lite skr�mmande men samtidigt sp�nnande, full av bubbel i magen klev jag innanf�r d�rren, blev s� till mig att jag r�kade kissa lite p� mattan i hallen, PANG!�jag k�nde hur sm�rtan kom rakt i magen, och sedan orden, �HUNDJ�VEL�!�
�Faan, du ska inte pissa inne, �r du helt j�vla v�ck!� Jag lyftes upp i nackskinnet och nedkastad p� en tidning i h�rnet utav hallen, jag var s� r�dd och f�rstod ingenting. T�rarna b�rjade k�nnas i �gonen, jag f�rstod inte vad som h�nde.
�Du pissar d�r i forts�ttningen!..fattar du det!�
Jag l�g kvar i det h�rnet resten av kv�llen, v�gade inget annat. Mat st�lldes fram men min aptit fanns ingenstans. Jag h�rde hur han ringde till n�gon,
�Fan, hunden �ter inget, vad ska man g�ra?�Jass� ska man sv�lta den s� �ter dom sen, Okej, Tack!�
Maten togs bort och efter det s� �t jag n�r jag fick. Det vill s�ga n�r han tyckte att jag skulle �ta och inte n�r jag sj�lv ville. Denna oregelbundenhet med maten gjorde att jag fick v�ldigt ont i magen och sv�rt att bajsa, inte s� l�tt heller att bajsa n�r n�gon st�r och skriker att man ska skita och det j�vligt fort, f�r han ska iv�g!

L�rde mig snabbt att vara ensam hemma mest hela tiden, enda g�ngerna jag fick f�lja med var n�r vi skulle in till stan och tr�ffa hans kompisar. D� skulle jag visas upp och vara cool.
�Faan, h�lsa p� hunden kompis!� �h, n�gon som vill h�lsa p� mig t�nkte jag och sprang fram o hoppade upp!� PANG!. sm�rtan for som eld genom kroppen och jag segnade ned till marken ylande.
�Du ska ha respekt f�r mig Hundj�vel�
Han sparkade mig rakt p� mina pungkulor, jag minns inte s� mycket ett tag, bara att han tog tag i mitt halsband och sl�pade med mig hem. V�l hemma kr�p jag in i mitt h�rn, d�r l�g jag i ett dygn och funderade p� vad jag gjort f�r fel. Jag gjorde ju bara som han sa ju!?

N�gra dagar senare s� l�g vi och tittade p� tv tillsammans med n�gra av hans kompisar, vilket jag tyckte om, f�r d� fick jag alltid vara med i �flocken�. Kr�p n�rmare husse och slickade honom p� kinden f�r att visa hur glad jag var
�J�vla hund! S� j�vla �cklig du �r! F�rsvinn!� Slaget tr�ffade rakt �ver nosen och jag fl�g �ver madrassen p� golvet, jag skrek inte, och inte kissade jag p� mig heller, f�r d� vet jag att han blivit �nnu ledsnare p� mig. Jag vill ju inte att han ska vara s� ledsen p� mig ju.
S� h�r gick v�rt liv under ca 1�r, jag f�rs�kte och f�rs�kte att g�ra allt som husse sa �t mig, ville ju att han ska vara stolt �ver mig. Ibland s� lyckades jag, men oftast inte och d� gjorde det ont i hela kroppen i flera dagar.

Med ett brutet revben i kroppen s� h�nde det som inte fick h�nda, vi var ute p� gr�smattan och kissade sent p� kv�llen, jag s�g inte vad som h�nde men pl�tsligt ropar husse
�Ta idioten, p� honom bara�
Jag t�nkte inte, bara handlade, min husse var i fara, snabbt som blixten fl�g jag p� mannen som stod lutad �ver husse och fick tag i armen p� honom. Jag bet f�r allt vad jag var v�rd, sm�rtan i revbenet gl�mde jag n�stan i all r�dsla i att f�rlora min husse.

Jag finns inte l�ngre ibland Er, men till alla Er som har en hund. Var r�dd om oss!

/Nico genom Lotta

Pitbullen h�gg s�nder min lilla Ariel

pitbull.se — Thu, 20 Oct 2005 21:09:59 +0000

“Pitbullen h�gg s�nder min lilla Ariel”
N�DINGE. Chihuahuan Ariel, 8 �r, hade inte en chans.
Pitbullterriern h�gg henne �ver br�stkorgen och v�grade sl�ppa taget.
Nu sv�var den lilla hunden mellan liv och d�d p� djursjukhuset Bl� Stj�rnan.

Kerstin Kristensen tog som vanligt med sig Ariel p� sin morgonpromenad runt Ale Torg i g�r morse.
- Vi hade just h�mtat tidningen och var p� v�g hem, ber�ttar hon.
- Jag hade observerat ett par med hund en bit bort och eftersom jag har en liten hund undrade jag om de hade en pitbull.

H�gg rakt �ver br�stet
Kerstin hade ryggen mot paret n�r hon h�rde ett fruktansv�rt morrande. Innan hon hann reagera h�gg den st�rre hunden Ariel rakt �ver br�stet.
- Jag blev alldeles f�rtvivlad och f�rs�kte kn�a hunden och stack fingrarna i munnen p� den medan Ariel skrek f�rtvivlat, ber�ttar Kerstin.
Mannen som �gde pitbullterriern kom snabbt fram och efter en stund lyckades de med f�renade krafter f� den stora hunden att sl�ppa taget om Ariel.
- Mannen sa till mig att kopplet hade g�tt s�nder.
Kerstin fick in Ariel i en trappuppg�ng p� torget.
- Hon bara f�ll ihop och verkade livl�s, ber�ttar Kerstin.
Kvinnan som var med pitbull�garen sa till Kerstin att hon hade sagt �t honom tidigare att han m�ste g�ra sig av med hunden.
- Jag vet inte om den h�r hunden hade varit med om en liknande h�ndelse f�rut, s�ger Kerstin.
Hon tog Ariel till Ale djursjukhus d�r den lilla tiken fick antibiotika och kortison. Hon bl�dde mycket kraftigt fr�n sina skador. Men de kunde inte g�ra mer utan skickade Kerstin och Ariel till Bl� Stj�rnan.

Opererad av tv� veterin�rer
- Hon opererades av tv� veterin�rer i flera timmar i g�r kv�ll. Br�stkorgen var helt s�ndersliten och utg�ngen �r oviss, ber�ttar Kerstins son Daniel Kristensen.
Kerstin �r mycket uppr�rd �ver att man skaffar s�dana h�r hundar som familjehundar.
- Det verkade ju vara ett trevligt par och s� har de en s�dan h�r hund.
- Jag anser att s�dana h�r hundar borde f�rbjudas.
�garen till hunden polisanm�ldes av Kerstin i g�r eftermiddag.

Av TOMAS SVEDBERG tomas.svedberg@gt.se

K�lla: http://expressen.se/index.jsp?a=455845

Iren� Westerholm i radio

pitbull.se — Thu, 20 Oct 2005 14:09:22 +0000

�r Pitbull-terriern en farlig hund, eller handlar det h�r om en myt som media har skapat?

Rasande pitbull-terrier attackerade bensinbacksbitr�de - skrev Aftonbladet i fredags. Man kunde ocks� visa bilder fr�n �vervakningskameran d�r hunden, uppmuntrad av sin �gare g�r till attack.

Det finns en stor r�dsla f�r de h�r pitbull-terrierhundarna i v�rt samh�lle. M�nga vill f�rbjuda rasen helt och h�llet.

Orsaken �r media, anser de som sysslar med hundarna. P� sina egna hemsidor g�r de till motangrepp och visar bilder p� hur fint just pitbullterriern fungerar som terapihund p� sjukhus och �ldringshem.

Men f�rs�ker man f� en intervju med en �gare blir det sv�rt. Pitbull-terrier�garna k�nner sig alltf�r f�rf�ljda av massmedia och av sin omgivning.

Direkt har talat med den svenska hundinstrukt�ren Irene Westerholm, som kan ber�tta att m�nga pitbullterrier-hundar helt enkelt finns i fel h�nder d�rf�r att de p g a sitt rykte tilltalar aggressiva m�nskor.

Och visserligen har den h�r rasen en bakgrund som kamphund. Men det har �ven m�nga andra raser som vi idag anv�nder som s�llskapshundar. Enligt Irene Westerholm �r pitbull-terriern p� riktigt en alldeles underbar hund med m�nga positiva egenskaper. S� h�r beskriver hon sin egen hund.

Fr�n: http://vega.yle.fi

H�r hittar du intervjun med Ir�ne Westerholm.

Rasbetingat?.. Nej lojalitet!

Mon, 17 Oct 2005 11:13:33 +0000

Aftonbladet lyckas igen! eller om sanningen ska fram MISSLYCKAS igen. �terigen var det en renrasig pitbull enligt dom, men sanningen var ju inte s�, som alla g�nger f�rr. S� trist att dom inriktat sig p� f�rs�ka skapa s� mycket agg gentemot rasen pitbull, man b�rjar n�stan fundera p� om det ligger n�gonting personligt gentemot denna hundras!?

Men, men saken handlar ju igentligen inte om hurvida hunden var en pitbull eller ej, (det visade ju sig att det vara en blandras som vanligt i dessa fall!) det handlar ju om hundar och deras lojalitet. Vilken hund med vakt/skydds instinkter skulle st� och se p� n�r husse brottas/br�kar med en fr�mling? dvs ett hot mot flocken! ..inte n�gon skulle jag vilja p�st�, s�vida husse/matte ger kommandot st�/stanna ovs. Nu vet vi ju att �garen till denna hund gjorde allt f�r att hunden skulle attackera och hundar �r in i d�den lojala och ifr�gas�tter INTE husses ord. Kraken gjorde som hussse ville och nu blev han d�md i media som en “m�rdarmaskin”. D�r ser man vad lojalitet kan g�ra.

En annan tanke som far runt i mitt huvud �r f�ljande; Om nu hunden �r en s�dan hemsk och farlig best, skulle d� inte skadorna blivit 10ggr v�rre!?..Av vad som framg�r av artikeln s� blev skadorna dock ganska lindriga, (f�rringar h�rmed inget)
men en m�rdarmaskin skulle v�l st�llt till med otroligt mycket mera skador!?…..

Hundaggressivitet som problembeteende

Sun, 16 Oct 2005 19:47:36 +0000

Hundaggressivitet som problembeteende
och metoder f�r tr�ning

Aggression h�r definierad som �ett passande eller opassande hot eller utmaning som till slut utl�ser kamp eller undvikande.� (Karen Overall)
Med aggression menar jag s�v�l hotbeteenden s�som utfall i koppel, som angrepp och slagsm�l. I denna text avses aggression mellan fr�mmande hundar.

Varf�r blir hunden hundaggressiv?
Det finns m�nga anledningar till att hundar blir hundaggressiva. Det kan handla om att hunden har fysiska �kommor som ger sm�rta, vilket kan leda till aggression.
M�nga hundar upplever frustration i att vara kopplade, och inte kunna fly eller r�ra sig fram�t, och denna, som annan frustration, kan leda till utfall.
Det kan vara hundar som b�r p� d�liga erfarenheter; r�dsla, kanske blivit oprovocerat attackerade av fr�mmande hundar (och p� s� s�tt l�rt sig att anfall �r b�sta f�rsvar).
Eller hundar med d�ligt sj�lvf�rtroende/status som �beh�ver� h�vda sig i m�ten med fr�mmande hundar. Dessa hundar har oftast inga problem med hundar de k�nner. Denna aggression �r till viss del hormonellt betingad med h�ga halter av k�nshormoner av betydelse, d�r den bakomliggande aveln spelar stor roll.
Territoriell aggression, d�r hunden vill f�rsvara sin �gare eller sitt revir, f�rekommer kanske mer hos andra hundtyper.
Mycken hundaggressivitet kan ocks� h�rledas tillbaka till flera av de n�mnda orsakerna. �ven vad vi m�nniskor, medvetet eller omedvetet f�rmedlar, spelar roll. Klarar vi m�nniskor inte av att hantera hundm�ten, p� ett f�r hunden bra s�tt, kan det ge hunden signaler om att den sj�lv beh�ver ta hand om situationerna.
Hundar som har en h�g aktivitetsniv�, eller �r stressk�nsliga, verkar l�ttare utveckla hundaggressivitet. De har ofta en l�g retningstr�skel f�r att starta ett utfall, och sv�rt att varva ned efter�t.

�r hundaggressivitet onormalt beteende?
Nej. Vi beh�ver ha i bakhuvudet att hos vilda hunddjur s�som varg, existerar detta beteende. Kollisioner mellan ok�nda individer leder ofta till att ena parten d�das. En av de vanligaste naturliga d�dsorsakerna hos vilda vargar l�r just vara att bli d�dad av fr�mmande varg. Likv�l beh�ver det inte vara s�. En ensamt str�vande varg kan ocks� bli upptagen i en fr�mmande vargfamilj.
Hundaggressivitet beh�ver allts� inte vara n�got onaturligt hos hunden, men st�ller likv�l till med problem f�r �gare och omgivning.

S�tt upp realistiska m�l!
Det �r bra om man s�tter upp sina m�l klart och tydligt f�r sig. Ett l�mpligt m�l, tycker jag �r att l�ra hunden att uppf�ra sig v�l med andra hundar inom en viss radie, vid m�ten och andra situationer som inneb�r att hundar �r n�ra som till exempel vid tr�ning. Ha inte orealistiska m�l, kr�v inte att din hund ska tycka om fr�mmande hundar den m�ter. Att uppf�ra sig inneb�r inte att man m�ste tycka om, och likv�l som du sj�lv inte tycker om alla fr�mmande du m�ter, b�r du inte heller kr�va det av hunden.

Tr�ningen
Innan tr�ningen p�b�rjas, �r det av stor vikt att utreda bakgrunden till hundens problem. En veterin�runders�kning kan fastst�lla eller utesluta sm�rta som bakomliggande orsak. En hund som p� grund av sm�rta uppvisar hundaggression, m�ste tr�nas annorlunda �n en hund som �r r�dd f�r andra hundar.
N�r tr�ningen v�l p�b�rjats, b�r man undvika att hamna i situationer d�r hunden k�nner sig manad att uppvisa aggressivitet. Det kan inneb�ra att man m�ste l�gga om sina promenader, kanske g� ut andra tider eller p� andra st�llen. Varje g�ng som hunden g�r ett utfall, kommer den att underh�lla sitt beteende, samtidigt som den �var sig i det.
De flesta av de bull&terrier-hundar som g�r kurs hos mig f�r att bli hj�lpta med hundens uppvisade hundaggression, har en mycket os�ker hund med d�liga erfarenheter eller en hund som �r mycket maskulin och utmanande (status).
I tr�ning av dessa hundar i grupp utg�r jag ifr�n utsl�ckning, motbetingning, positiv f�rst�rkning (bel�ning), och tillv�njning i de proportioner som beh�vs. Nedan f�ljer en f�rklaring av de olika begreppen.
Utsl�ckning inneb�r kort att ett beteende (hundaggressivitet t.ex.) kommer att avta d� det inte l�ngre ledet till en f�r hunden positiv konsekvens. Det f�ruts�tter givetvis att man kan avl�gsna det hunden upplever som f�rst�rkare.
Motbetingning inneb�r att man l�r in ett mer behagligt beteende n�r den retning som utl�ser beteendet presenteras. T.ex. l�ra in att sitta lugn d� hunden ser en annan hund n�ra. Sv�righetsgraden m�ste �kas gradvis.
Positiv f�rst�rkning inneb�r i m�nga fall kort och gott bel�ning. Vi bel�nar hunden f�r det �nskade beteendet, vilket inneb�r att chansen f�r att hunden utf�r det �nskade beteendet igen �kar. Det �nskade beteendet kan t.ex. vara att hunden sitter lugnt och avslappnat �ven d� den ser andra hundar n�ra. Vad som �r n�ra beror givetvis p� hund och situation. Detta brukar ge effekt, eftersom det �nskade beteendet inte �r f�renligt med problembeteendet (sitta lugnt kontra utfall).
Tillv�njning inneb�r att man g�r hunden mindre k�nslig f�r en retning (retningen kan vara att en hund �r n�ra) genom att gradvis exponera den f�r retningen. Oftast kombinerar man tr�ningen med motbetingning, genom att som exempel f�rst l�ra hunden att koncentrera sig p� sin f�rare d� andra hundar �r i n�rheten, och sedan gradvis �ka n�rheten till hundarna.

All tr�ning av hundaggressiva hundar m�ste kombineras med lydnadstr�ning. Ju mer lyh�rda hund och f�rare kan bli inf�r varandra, desto b�ttre kan de hantera olika uppkomna situationer.

F�rst�rkning
Oavsett vad som har startat processen till hundaggressivitet, beh�ver hunden f�rst�rkning f�r att forts�tta med sitt beteende. Beteendet m�ste l�na sig f�r hunden. Den r�dda hunden kanske lyckas mota bort m�tande hundar genom att visa ett �verdrivet avst�nds�kande kroppsspr�k. Kort sagt, s� l�nge hundens beteende f�rst�rks kommer beteendet att �ka i frekvens, men om det inte l�nar sig f�r hunden, kommer det s� sm�ningom att utsl�ckas. Sv�righeten �r, att det i vissa fall kan vara v�ldigt sv�rt f�r oss m�nniskor att f� kontroll �ver de f�rst�rkare som betingar hundens beteende.
Problemet med hundm�ten �r att den hundaggressiva hunden n�stan alltid kan f� f�rst�rkning vid ett utfall, vare sig hundens �nskan �r att komma n�rmre den andra hunden eller att den andra hunden ska f�rsvinna. Den r�dda hunden upplever att utfallet gav resultat d� den fr�mmande hunden g�tt f�rbi och avl�gsnar sig, och den utmanande hunden upplever tillfredst�llelse d� den m�tande hunden n�rmar sig.

F�rebyggande �tg�rder
Se till att valpen och unghunden enbart f�r positiva erfarenheter av andra hundar. D� f�r den m�jlighet att utveckla sitt spr�k, och kan b�ttre tackla enskilda traumatiska konflikter d� den blivit �ldre, utan att skapa best�ende men. Socialisering kan ocks� anv�ndas f�r att tr�na r�dda hundar, i syfte att �visa� hunden att samvaro med andra hundar inte beh�ver vara farlig.
Passivitetstr�ning, se till att hunden l�r sig att slappna av �ven d� andra hundar �r n�rvarande. L�r dig hur du kan hj�lpa din hund att varva ned.
L�r dig hundens lugnande signaler, hur du utnyttjar dem, och framf�r allt, bel�na alltid d� din hund anv�nder dem d� andra hundar �r n�rvarande. Kommunikationen fungerar som mellan alla individer, alltid b�st d� de k�nner varandra, men med v�r hj�lp kan hunden utveckla sitt anv�ndande av lugnande signaler.
En annan bra �tg�rd som �r bra att ta till vid situationer vi inte �r beredda p�, �r avledning, som kan ske i form av att man lockar hunden till sig med godis eller leksak.

Sammanfattning
Det g�r inte att p� detta s�tt p� en hundkurs �bota� all hundaggressivitet. Och dessa metoder passar s�kerligen inte alla hundar. Tr�ningen �r en l�ng och kr�vande process, som kr�ver mycket medvetet handlande i alla situationer.
Hundaggressivitet �r i de flesta fall inget onormalt beteende f�r hunden, men b�de opassande och obehagligt f�r m�nniskor och utsatta hundar. Det viktigaste i dessa sammanhang �r att vi som hund�gare vidtar alla m�jliga �tg�rder f�r att undvika att hundar och m�nniskor blir lidande!

Bli skribent p� pitbull.se

pitbull.se — Sun, 16 Oct 2005 12:15:10 +0000

Kanske har du n�gra tankar och funderingar kring v�ra �lskade hundar som du vill dela med dig av och samtidigt n� ut med dessa till en stor l�sarskara?

Registrera ett skribentkonto p� pitbull.se Det �r mycket enkelt att starta ett skribentkonto p� sidan. V�lj bara “registrera” i huvudnavigeringen, och fyll i dina anv�ndaruppgifter sedan �r du ig�ng.

Det �r mycket enkelt att skriva artiklar, sidor och kommentarer, lika enkelt som att skriva i en ordbehandlare.

Inskickade artiklar, sidor och kommentarer modereras alltid innan de inf�rs. De syns allts� inte direkt efter att du har skickat in dem.

Dela med dig till omv�rlden av dina tankar, kunskap och texter. Pitbull.se beh�ver dig.

Dags att Pitbullfolket / uppf�darna slutar �ka sn�lskjuts

pitbull.se — Sat, 15 Oct 2005 15:06:49 +0000

Hej,

Det �r mycket viktigt att Amstaffen f�r forts�tta vara Amstaff, med anledning av det som idag st�r p� f�rsta sidan p� Aftonbladet p� n�tet!
Har aldrig h�rt talas om en “renrasig” Amstaff inblandad i s�na h�r sammanhang, synd om hunden och mackbitr�det!

Och inte tusan skulle jag f� i mig 14 stark�l och mer (akuten, magpumpning om jag �verlevde denna alkoholkonsumtion?) och ha hund med mig, passar sig inte alls oavsett vilken hundras man har och i synnerhet inte med en sk. Pitbull med en �gare vars omd�me �r helt borta pga av alkohol, mycket ansvarsl�st bete�nde av denna �gare och s�nt h�r SKA inte f� f�rst�ra f�r oss som �r seri�sa med v�ra hundar och v�ra liv!

�garbilden f�r Amstaff, Staffordshire Bullterrier, Bullterrier som exempel,
h�r �r det m�nga familjer som �r �gare, m�nga par och �ven en del �ldre som jag sj�lv, samt en kontrollerad uppf�dning med seri�sa uppf�dare som tar sitt ansvar fullt ut!

N�gon som funderat �ver varf�r inte “Pitbullfolket/uppf�dare inte lyckats s� bra i detta sammanhang?

Dags att Pitbullfoket/uppf�darna slutar �ka sn�lskjuts p� det gedigna jobb som m�nniskor runt Amstaffen, Staffordshire Bullterrier och Bullterriern mfl. har jobbat h�rt f�r!

mvh
Webmaster

Fr�n http://amstaffportalen.org/phpBB2/index.php

Kl�der med pitbulltryck.

pitbull.se — Fri, 14 Oct 2005 22:40:23 +0000

Letar du efter kl�der med pitbull-tryck?

Pitbull.se har �ppnat en printshop i samarbete med Spreadshirt.net

Titta g�rna in om du har v�garna f�rbi.

http://pitbull.spreadshirt.net �r adressen.

H�r hugger pitbullen.

pitbull.se — Fri, 14 Oct 2005 13:31:32 +0000

Rasande hund till attack mot mackbitr�de
31-�ringen faller till marken.

Den rasande pitbullterriern hugger honom i armar, ben, h�nder.

Polisens �vervakningsbilder visar den v�ldsamma attacken mot ett bensinstationsbitr�de.

N�r det 31-�riga mackbitr�det kom in till sjukhuset klockan fyra p� morgonen den f�rsta september hade han bit- och rivm�rken p� h�nder, armar och ben.
En timme tidigare hade han st�tt i kassan p� den natt�ppna bensinmacken i �rebro, n�r en 26-�rig man, hans hund och tv� v�nner kom in.

Skr�pade ner
De k�pte korv och st�llde sig utanf�r entr�n.
D�r skr�pade de ner och mackbitr�det sa �t dem att plocka upp efter sig. Lite senare s�g han hur de b�rjade elda med n�gonting p� mackomr�det, och sade �t dem att sluta.

26-�ringen blev rasande.
- Jag ska sl� ihj�l dig och skicka hunden p� dig.

Slogs till marken
31-�ringen flydde in i butiken, med 26-�ringen och hans pitbullterrier hack i h�l. Han lyckades f� ig�ng �verfallslarmet med en fj�rrkontroll.
26-�ringen och hans l�sa pitbull stormade in efter honom, varor vr�ktes omkull och butiksbitr�det f�ll till marken.
-Han kastade sig p� mig s� att jag f�ll rakt in i en kaffeautomat och ett glas�gonst�ll, s�ger 31-�rigen.
26-�ringen kastade sig �ver mackbitr�det, som hunden bet och rev p� h�nder, armar och ben.
Till slut lyckades bitr�det frig�ra sig, springa in p� en toalett och l�sa d�rren. En av m�nnen f�rs�kte f�rm� honom att komma ut, men han besl�t sig f�r att v�nta p� v�ktarna.
-Jag var v�ldigt r�dd, s�ger han i polisf�rh�r.
Tv� v�ktare kom till platsen.

“Sl�pp hunden”
- Sl�pp hunden p� dem, ska 26-�ringen ha sagt till en av sina kompisar.
Men v�ktarna lyckades gripa 26-�ringen, trycka ner honom p� marken och inv�nta polisen.
26-�ringen �r nu �talad f�r olaga hot och misshandel samt olaga hot mot v�ktarna.
Bitr�det klarade sig f�rh�llandevis v�l. Enligt r�ttsintyget var v�ldet av “kraftig karakt�r” men skadorna av “m�ttlig karakt�r”.

K�lla: Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,713274,00.html

Claes Petersson
Publicerad: 2005-10-14

Uppf�ljning p� artikeln fr�n Aftonbladet:

- Det h�r �r mitt fel inte hundens

Hund�garen vill be mackbitr�det om urs�kt.

�garen ber 31-�ringen om urs�kt
26-�ringen s�ger att han sk�ms.
Nu vill han genom Aftonbladet be mackbitr�det om urs�kt:
-F�rl�t mig.
Han v�nder sig direkt till det 31-�riga mackbitr�det som han och hans hund attackerade tidigt en morgon i b�rjan av september:
-F�rl�t. Det var inte meningen. Jag �ngrar det jag gjort och �nskar att det aldrig h�nt.
Aftonbladet n�r 26-�ringen i hemmet. Bredvid sig n�r han pratar har han hunden, en pitbullterrier.

Hot och misshandel
-Det h�r �r mitt fel, inte hundens, det ligger ju i deras natur att skydda. Men killen fick ju bara sm�skador, hunden ville bara markera. Nu kommer han v�l att avlivas.
26-�ringen st�r �talad f�r olaga hot och misshandel.
Han s�ger att han inte minns n�gonting.
Han hade druckit 12 stark�l i hemmet och ytterligare alkohol p� krogen.

Vaknade upp i h�ktet
-Jag vaknade upp p� h�ktet och visste inte var jag var. Jag fick sitta d�r i tv� dagar. N�r de ber�ttade vad jag gjort, d� sk�mdes jag.
Han pratade med en polisman om vad han kunde g�ra f�r att gottg�ra mackbitr�det.
-Jag ringde till macken f�r att be honom om urs�kt. Han var inte d�r, men jag bad honom ringa upp. Men det gjorde han aldrig.
26-�ringen �r dock inte n�jd med �talet mot honom.
-Det �r ju fel det d�r med att vi eldat, det s�ger mina kompisar att vi inte gjort. Och att vi skulle ha velat bussa hundarna p� vakterna �r ocks� fel. Tv�rtom sade jag till mina v�nner att h�lla fast i hunden.

K�lla: Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,713275,00.html

Claes Petersson
Publicerad: 2005-10-14

Forumet �r presentabelt igen.

pitbull.se — Fri, 14 Oct 2005 03:03:32 +0000

Under dagen, kv�llen och natten har tillverkningen av forumet prioriterats. Nu �r forumet presentabelt �ven om det �terst�r en hel del finjusteringar och designarbete. Vi tar missarna i takt med att de uppt�cks, men s�g g�rna till om du uppt�cker n�got som inte fungerar tillfredst�llande.

Tyv�rr fanns det ingen m�jlighet att r�dda den gamla databasen vid flytten. Den var alldeles f�r skadad efter datorintr�nget tidigare under veckan. S� det var med blandade k�nslor som 39000 inl�gg och 961 anv�ndarkonton lades �t sidan.

Vi startar om helt fr�n b�rjan med forumet och satsar h�rt p� att allt ska bli b�ttre denna g�ng.

Titta g�rna in p� forumet om du har v�garna f�rbi. http://pitbull.se/forum/ �r adressen.

Och jag sa ingenting�

pitbull.se — Fri, 14 Oct 2005 02:21:44 +0000

Och jag sa ingenting�

F�rst s� kom de f�r den Amerikanska Pitbullterriern
Och jag sa ingenting�
F�r jag hade inte en Amerikansk Pitbullterrier.

Sedan kom de f�r den Amerikanska Staffordshireterriern.
Och jag sa ingenting�
F�r jag hade inte en Amerikansk Staffordshireterrier.

Sedan kom de f�r Staffordshire Bullterriern
Och jag sa ingenting�
F�r jag hade inte en Staffordshire Bullterrier.

Sedan kom de f�r den Amerikanska Bulldoggen.
Och jag sa ingenting�
F�r jag hade inte en Amerikansk Bulldogg.

Sedan kom de f�r den Engelska Bullterriern.
Och jag sa ingenting�
F�r jag hade inte en Engelsk Bullterrier.

Till slut kom de f�r min ras och h�mtade min b�sta v�n.
D� fanns det ingen kvar som kunde tala f�r min sak�

Fr�n http://www.kamphund.se

Intressant artikel fr�n aftonbladet.

pitbull.se — Fri, 14 Oct 2005 02:20:13 +0000

Svante Folin: Kennelklubbens besatthet har skapat inavlade karikatyrer av urhunden.

I en italiensk film som visades p� tv nyligen f�rekom ett g�ng ton�rspojkar som f�rdrev tiden med kukm�tning och att br�nna ihj�l insekter med f�rstoringsglas. Man fick se en myras eldiga d�dsdans i n�rbild.

Hade filmen varit gjord i t ex USA hade eftertexter f�rs�krat att ingen verklig myra utsatts f�r minsta obehag. Den demoniske Lars von Trier som brukar f� som han vill vek sig f�rskr�ckt inf�r djurv�nnernas ramaskrin och klippte bort en scen d�r en stend�d �sna slaktades i hans senaste film.

Denna extrema djurv�nlighet �r ett ganska nytt fenomen. Historisk har m�nniskans behandling av de osk�liga djuren varierat mellan likgiltighet och sadism.

Sj�lve Jesus drev in ett g�ng onda andar i en svinjord vilket resulterade i 2 000 grisars �mkliga drunkningsd�d.
Och i den stilen fortsatte det tills 1800-talet d� k�nsliga sj�lar i England b�rjade agitera mot tjurhetsning, tuppf�ktning och djurpl�geri i st�rsta allm�nhet.

I Sverige bildades �Sm�foglarnas v�nner� 1869. I dag �r �djurens r�ttigheter� f�rem�l f�r djuplodande filosofiska avhandlingar och uppretade djurr�ttsaktivister �r inte att leka med.

Allt detta �r mycket gl�djande framsteg i civilisationsprocessen. Vilda djur som kolliderar med m�nskliga intressen kan dock inte r�kna med n�gon pardon. De djur vi �ter upp eller plundrar p� �gg har det inte heller s� roligt.

Desto mer k�rlek �ser vi �ver v�ra s�llskapsdjur. Nationalhush�llets tynande resurser tas inte bara i anspr�k av �k�ttberget� och bidragsfifflare utan �ven av 1,6 miljoner kattor och 950 000 hundar.

Arbetsl�sheten hos hundar �r chockerande 97 procent � det �r den andel jyckar vars prim�ra funktion �r att vifta p� svansen och stirra bedjande p� sin �gare. Brukshundar �r en f�rsvinnande minoritet.

Den nytta m�nniskan haft av sin b�sta v�n har alltid varit mer eller mindre mytologisk. Det var inte n�gon dj�rv sten�ldersj�gare som t�mjde en varg till trogen jaktkamrat, urhunden t�mjde sig sj�lv genom att snylta p� de tidiga jordbrukarnas soph�gar.

Den mesiga vargvariant som f�rvandlades till hund gjorde ett evolution�rt klipp � i dag finns 400 000 snabbt utd�ende vargar men 400 miljoner hundar.

Ekologiskt �r hunden en obligat m�nniskoparasit � den klarar sig inte utan m�nniskan men m�nniskor utan hund g�r absolut inte under.
Urhunden s�g antagligen ut som de byrackor som stryker omkring i tropikerna.
Fr�n denna modesta utg�ngspunkt har kl�fingriga m�nniskor modellerat fram en m�ngd mer eller mindre bisarra raser.

Hundar kan se ut hur som helst och v�ga mellan 1 och 100 kg.
Ingen annan djurart har utsatts f�r s�dana Frankensteininspirerade manipulationer. Flertalet av de 286 raser som Kennelklubben godk�nner har kreerats under de senaste hundra �ren.

Eftersom allt fler hund�gare betraktar hunden som en statuspryl eller estetisk accessoar har avelsarbetet ofta fixerats vid exteri�ren med tragiska resultat f�r den biologiska helhetsfunktionen.

Kennelklubbens n�rmast nazistiska besatthet av avelsb�cker och renrasighet har i m�nga fall lett till en krympande genetisk bas om producerar inavlade karikatyrer av ursprungliga rasen. Hundutst�llningar �r motorn i det perversa avelsarbetet och borde f�rbjudas.

Eftersom hundar betraktas som n�gonting mellan djur och m�nniska � en familjmedlem (de f�r allt oftare m�nniskonamn) drabbas de ocks� av samma h�gteknologiska medicinska arsenal som vi.

F�rr brukade jag �nska att en bra veterin�r tog hand om mig n�r jag blev gammal och skr�plig � som inte on�digt f�rl�ngde meningsl�st lidande och kunde ge en knuff �ver kanten n�r det var dags.
Gl�m det � i dag magnetr�ntgas marsvin och snart kommer n�got djursjukt tv-program att visa den f�rsta lyckade bypassoperationen p� en vandrande pinne.

Svante Folin
redakt�r vid Arm�museum
Publicerad: 2005-05-09

Inget brott om din hund biter en annan hund.

pitbull.se — Fri, 14 Oct 2005 02:19:09 +0000

Inget brott om din hund biter en annan hund

2005-09-26 00:02
LAHOLM
En sydhall�nning som d�mdes i tingsr�tten f�r att hans hund bitit en annan hund frias av hovr�tten.

G�rningen �r n�mligen inte straffbar.

I juni i �r d�mde tingsr�tten hund�garen f�r brott mot lagen om tillsyn �ver hundar och katter. Straffet blev 70 dagsb�ter.

H�ndelsen som han �talats f�r intr�ffade den 15 juni 2004. D� sprang hans okopplade hund in i en tr�dg�rd och bet en annan hund. I �talet h�vdade �klagaren att sydhall�nningens blandrashund tidigare visat ben�genhet att bita m�nniskor och andra hundar. Men vid r�tteg�ngen framkom ingenting som visade att hunden skulle ha ben�genhet att ge sig p� m�nniskor.

� D�remot hade den bitit andra hundar, och vi var v�l r�tt �verens vid huvudf�rhandlingen, s�ger kammar�klagare Kerstin Eriksson.

Hund�garen erk�nde brott och fick sin dom. Felaktigt skulle det visa sig. Efter att ha gjort en djupdykning i f�rarbetena till lagstiftningen fr�n b�rjan av 40-talet fann hans f�rsvarare att �garen inte kan d�mas om hunden ger sig p� andra hundar � eller katter f�r den delen.

Enligt lagen om tillsyn �ver hundar och katter �r det bara brottslig om hunden biter m�nniskor eller hemdjur.

� Som lagen ser ut ing�r inte hundar eller katter i begreppet hemdjur. Till hemdjur r�knas f�r, h�ns, kor, getter och liknande. Lagen �r ju r�tt s� gammal och syftet var v�l att skydda lantbruksdjur. Man kan ju tycka i dag att �ven hundar borde ing�, men om det finns en tolkning i f�rarbetena d�r hundar inte ing�r s� f�r man ta den, s�ger Kerstin Eriksson.

Sydhall�nningen �verklagade domen till hovr�tten som, med bakgrund av vad som framkommit, ogillade �talet i ansvarsdelen.

Hund�garen ska dock fortfarande betala skadest�ndet p� n�stan 3 000 kronor till den bitne hundens �garen.

� Det �r inget brott om en hund biter en annan hund, men �garen �r fortfarande skadest�ndsskyldig. Det g�ller strikt, s�ger Kerstin Eriksson.

Fr�n: http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=86481

NATHALIE SJ�GREN T�RHAGEN
0430-792 12
nathalie.sjogren@hallandsposten.se

Weight Pulling i Norrk�ping.

pitbull.se — Fri, 14 Oct 2005 02:13:10 +0000

Norrk�pings Tidningar 19 September

Weightpulling med hundar �r en stor sport i USA. Nu b�rjar den �ven v�xa h�r i Sverige.

M�nga som har varit p� Himmelstalund och promenerat eller idrottat har s�kert undrat vad det �r f�r hundar som h�ller p� och drar bild�ck eller viktf�rsedda vagnar efter sig.
- Det h�r kallas weightpulling. Enkelt uttryckt s� g�r det ut p� att en hund ska dra en sl�de med vikter en kort bit. Den hund som drar tyngts i f�rh�llande till sin vikt vinner, s�ger hund�gare Joakim Johansson.

Tr�ning
I l�rdags samlades ett tiotal hundar f�r tr�ning upp p� Himmelstalund.
- F�rst f�r hundarna v�rma upp ordentligt s� att de inte riskerar att skada sig.
- Efter det k�r vi lite olika moment. En del hundar drar d�ck och andra drar v�r vagn med tyngder p�, s�ger Joakim Johansson.
Hunden Tindra, som �r en Amstaff, gillar att s�tta p� sig selen och dra tunga lass. Under tr�ningen p� Himmelstalund drog hon enkelt iv�g vagnen som var lastad med en bra bit �ver 100 kilo.
- Hon har helt r�tt teknik n�r hon drar. N�r man kommer upp p� lite tyngre vikter r�cker det inte med bara styrka, tekniken m�ste finnas d�r, s�ger husse Tomas Eliasson.

Bra aktivitet
Han tycker att weightpulling �r ett bra s�tt att aktivera sin hund.
- Det handlar mycket om tillit mellan dig och din hund. Man vill g�rna inte att hunden ska uts�ttas f�r att inte orka med att dra en f�r tung sl�de.
Joakim Johansson ber�ttar att han ett par dagar i vecka g�r i motionssp�ret med sin hund som d� drar ett bild�ck bakom sig. Detta f�r att hunden ska f� styrka och uth�llighet.
- Tyv�rr �r det m�nga som har f�rdomar om oss och v�ra hundar. Rykten g�r att vi h�ller p� att tr�na dem f�r kamp, men s� �r det verkligen inte. Allt s�dant �r vi helt emot.
- Syftet �r att tr�na inf�r weightpulling och att hundarna verkligen gillar att f� arbeta.

�ven Jack Russell
F�r att verkligen avliva ryktet om att de skulle vara kamphundstr�ning kan n�mnas att bland de hundar som tr�nade fanns raser som Jack Russell och Golden Retriever, b�da helt vanliga familjehundar.
Att flera av hundarna inom weightpulling �r starka r�der det inget tvivel om. Vid t�vlingar i Sverige finns det hundar som klarat av att dra upp till 91 g�nger sin egen vikt.

Av Thomas M�ller

Natural Therapies for Dealing with Skin Problems.

pitbull.se — Fri, 14 Oct 2005 01:41:33 +0000

Natural Therapies for Dealing with Skin Problems

by Marina Zacharias

Skin problems are, unfortunately, very common in all breeds. The skin being truly the largest organ in the body, is in fact the easiest way for the body to eliminate toxins. We have been conditioned by the medical establishment that when we see any skin abnormality, it is to be viewed as troublesome and unsightly and must be gotten rid of as fast as possible (i.e. the usual route of antibiotics and possible steroids). When nothing but conventional treatment is used it leads to a suppression of symptoms. But what happened to the toxins the body was trying to eliminate? The problem may appear gone, and may stay that way for a short term. When the body feels up to “housecleaning” again, the symptoms may return. Again, if suppression methods are used for treatment, you are effectively pushing back the problem deeper into the body. Soon the body will give up trying to eliminate through the skin and will choose to go through the organs instead, leading to a much more serious problem.

Holistic methods will help the body to deal with the underlying problem so that a true healing response is obtained. There are a great variety of methods used and all are aimed at helping the body help itself. There are cases when a problem warrants antibiotic treatment. Sometimes you have to put the fire out before the clean up crew can go in and do the job. When this is combined with giving the body support holistically, good results can be achieved.

I will try to touch briefly here on a few of the more common skin problems and some good remedies to treat them. In cases of serious illness veterinarian advice should always be sought.

Demodectic Mange has become quite a problem which usually afflicts the younger dog. (However, chronic cases are becoming more frequent in the older animal). The usual course of treatment after diagnosis is to use harsh chemical dips until all signs of the mites are gone. In severe unresponsive cases, Ivermectin is being tried on a daily basis. A problem with active mange is a compromised immune system which must be addressed. Dips only further hurt the immune system and in cases of very sick animals have actually caused death. We have been very successful in treating mange holistically.

Topically Lavender oil is used alternately with lemon juice directly on the spots. Internally the immune system must be helped. A glandular nutritional supplement called Immuplex combined with BHI homeopathic remedies called Skin and Inflammation are used. NR Herbal Compounds are also excellent to help boost the immune system and should be used regularly for maintenance and prevention. This is a Juliette de Bairacli Levy formula that combines garlic, sage, thyme, eucalyptus, wormwood, rue and vegetable charcoal that has given excellent results over decades of usage. This is wonderful when given routinely to all dogs (and cats) as a preventative and for their overall good health. Vitamins are also important in the mange case. Supplementation of vitamins, E; C; B and zinc should be given. Diet is, of corse, important and as much fresh food should be given as possible. If the mange surfaced after a period of vaccination, then detoxifying with the homeopathic remedies Thuja and Sulpher are good to help clear the body of the residual effects.

Dermatitis and staphylococcus infections are common problems. They can occur by themselves or as secondary infections. The same homeopathics and supplements as mentioned previously can be used, in conjunction with BHI Lymphatic. This will help rally the lymph glands into helping boost the immune system to fight infection. Chinese herbal complexes are excellent to use. Isatis 6 is a combination that will not only fight bacterial infections but also viral and fungal as well. Astragalus 10+ combination helps the immune system especially in chronic situations. This complex has also given good results in severely depressed immune systems. If the staph. Infection is persistent then a homeopathic nosode can be given to help the body build its own immunity to the bacteria. This has been quite effective. A homeopathic remedy called Cutis comp. (Heel) has a deeper action on the skin and also can give good results.

A great substitute for antibiotics is Colloidal Silver. This forgotten remedy (due to the high power pharmaceutical companies) has proven itself through history. There are almost no disease causing organisms that can live in the presence of even minute traces of chemical elemental silver. It has the ability to destroy not only bacteria, but viruses and fungi as well. However, one has to be extremely careful as to the quality of the product. Many companies are promoting it as the panacea to all problems. Colloidal Silver should not be used prophylactically on a long term basis. Be very wary of companies marketing hype that tell you otherwise.

Unfortunately in the process of healing skin conditions it is common to suffer hair loss. Reducing the amount of hair loss and aiding in speeding up the regrowth process can certainly be helped with holistic remedies. Homeopathically, BHI Hair and Skin combined with BHI Enzyme greatly help the body in triggering the proper enzymatic function for hair growth. Fresh chopped Dandelion leaves can be added to the food and the affected areas can be bathed in an infusion of Rosemary or Marigold. Providing the proper trace elements and minerals is also very important. I have relied on NR Seaweed Mineral food for the last ten years. This is a blend of deep ocean Seaweed from Europe (made from the whole plant and not just the surface growth) combined with other key herbs such as Nettles, Cleavers and Uva Ursi. When used daily it promotes strong thick coat; good pigmentation; supports bones, reproductive organs and Thyroid function. Many breeders tell me the dramatic difference they see when using this product over the current kelp products that they had been using (many of which come from polluted N. America shores or are so highly heat processed they have lost the essential nutrients).

Fatty Acid supplements are also important to the overall health and in particular help the skin and coat when used daily. The supplement should be high in Omega 3 fatty acids and should be in the form of cold pressed oil. If high heat is used in the processing (i.e. capsules, or powder forms) it will kill all the benefits of the product. The only brands of oil that I trust to be correctly labeled are: Flora; Omega Nutrition; or Seymour Organics. I prefer Flax seed oil. Please do not think that by reading this ingredient on your dog food or supplement label, that this is enough. The body needs a truly cold processed product in order to utilize it.

A very common problem in any breed is ear infections. The usual fare of antibiotic or steroidal ointments are commonly used. This may clear the problem temporarily, but quite often the ears become chronically infected. Yeast infections usually being the predominant trouble. To help this I have had good success using the Herbal Earwash to cleanse the ear as needed. Externally Traumeel liquid (Heel) is put in the ear twice daily to help decrease the itching or inflammation. Internally a Chinese herbal complex called Picrorrhiza 11 is given. This herbal combination helps the body fight yeast infections while at the same time it helps boost the immune system. As the ears improve the Traumeel would be discontinued and normal cleansing with the Herbal Earwash would be maintained. The Picrorrhiza 11 can be used long term if needed (i.e. in a genetic problem).

Many ear problems can also be related to allergies, either inhalant or food related. A wide variety of dermatological conditions may originate with allergies. Allergies are at epidemic proportions today both in animals and humans. The causes are many and the entire subject is certainly beyond the scope of this article. Each animal needs to be treated on an individual basis, to help determine the underlying cause of the sensitivity in the first place. However, I can touch on a few suggestions to help get things on the right track.

Allergy symptoms can be troublesome and often show up as itchy skin. Homeopathically BHI Allergy and Skin remedies can bring on relief (instead of using anti-histamines). If the itching is severe then Chinese herbal complexes called Zaocys and Xanthium 12 are extremely helpful in reducing irritation. A bath in Murphy�s oil soap (made from pure vegetable oils) or an Epsom salt soak can be soothing during the healing. If the skin is “hot” to the touch or red and irritated then a supplement called Beta Thym would be used. This supplement contains Thymus, L-ornithine and Beta Sitosterol (a plant derivative of cortisol) which greatly helps to reduce the inflammation in the body naturally, while also helping to boost the immune system.

Often, in chronic allergies or when there has been a history of drug use, the body�s adrenal function is stressed and thus compromised. By giving a glandular nutritional supplement called Adrenal Complex this helps the body pick up the nutrients it needs to heal. Any allergy is a sign of a weakened immune system which needs to be supported. This can be helped with the supplements mentioned for mange. Additionally Pycnogenol is excellent in helping to reduce histamine production while increasing the bioavailability of vitamin C. Pycnogenol is made from Pine Bark and has been a long favored anti-oxidant in Europe. Again one must bey very careful as to the source of supply as most companies have only 30% bioavailability to the body. A good supplement should have 90%+ bioavailability. (This is wonderful for us humans too!) I use Pycnogenol from DaVinci Labs.

If you know what your dog is allergic to (which can be tested for), a desensitization program can be utilized. In place of using serum injections of the antigens, homeopathy can be used with excellent results. The antigens are made into homeopathic remedies called allersodes and are given to the patient orally. These help to create the correct immune response to achieve desensitization without any risks of side effects or overdosing which can occur with the injections (less costly too!). This has proven very successful in flea allergies. For flea desensitization we use a product called Biting Insect Mix.

Hot spots can occur from a variety of problems and can be treated in several different ways. I prefer using a homeopathic ointment called Traumeel externally on the spots. Often, when caught early this is enough to dry up the spot. Or this can be used in alternation with colloidal silver. Orally BHI Skin, Inflammation, and Traumeel work well to promote healing and stop the progression of any further outbreaks. These same formulas work well for interdigital cysts too. If these problems are reoccurring then again the immune system needs help. Generally, NR Herbal Compounds and/or Immuplex provide the needed support.

In cases of eczema or dandruff type conditions where the animal has been given the proper Omega 3 fatty acids and vitamin E but the trouble still persists, this can be indicative of liver congestion. The liver is the toxic eliminator for the body. Through aging; overuse of drugs; poor nutrition, etc. the liver becomes less efficient at waste removal. Nutrients that are needed by the blood supply to nourish the skin become “backed up” and cannot be utilized. To help this a Chinese herbal combination called Tang Kuei 18 is given. This aids in nourishing the blood supply and alleviating congestion, while giving aid to the liver function. The skin then has a chance to heal.

In any skin condition it is common to find that the liver function is stressed. Most dogs today need liver support just simply due to environment; processed food; heartworm preventatives, etc. To give good ongoing support to the liver a glandular called Livaplex can be given routinely. This is extremely important and can give an amazing relief of symptoms when combined with Immuplex. Seniors, in particular, can benefit from this supplement. Milkthistle and Dandelion also aid in supporting the liver.

A bloodwork analysis called a Metabolic Nutritional Analysis is extremely useful for all animals. This allows us to determine where the animal may be out of balance regarding endocrine function and then what specific nutritional support is needed to help the body regain a functional balance to heal itself. This can be done preventatively before physical symptoms are apparent and of course it is most important during illness. This has truly saved the lives of many “hopeless” and “untreatable” cases, that were given up on by conventional treatments. Used alone or in conjunction with conventional therapies results are outstanding.

As more and more prestigious Universities are adding courses in natural medicine to their curriculum, it would appear that access to a greater variety of health care is a growing demand. There is a great deal of new science behind holistic treatments that is being brought to the forefront daily. Modern technology is providing the tools to help us understand that there are effective methods of dealing with health problems other than poisoning, cutting or burning.

We can all benefit as long as we continue to be open to learning.

(Marina Zacharias is a breeder/handler of Basset Hounds and has been using natural methods of health care for all her dogs for over ten years. She is a Natural Rearing consultant, author, Editor of the Natural Rearing newsletter and founder of the NR Breeder Directory.

She has been a noted guest speaker at a variety of functions including the 1995 “Educational Symposium for Alternative Veterinary Methods.” Although she is not a Veterinarian, she is certified in Homeotoxicology (homeopathic) and does regularly attend the annual conventions of the American Holistic Veterinarian Society. She is also an associate member of several European holistic health care associations.

If you would like further information on holistic care for your animals, including a sample copy of the Natural Rearing Newsletter please contact Marina, P. O. Box 1436, Jacksonville, OR 97530 Phone (503) 899-2080; Fax (503) 899-3414 or e-mail ambrican@cdsnet.net)

Weight Pulling … An Interview with Greg & Julie Hibler

pitbull.se — Fri, 14 Oct 2005 01:40:17 +0000

Weight Pulling …

An Interview with Greg & Julie Hibler

Q. How did you get interested in weight pull competitions?

A. We went and watched a local dog pull and decided it looked like a lot of fun and we thought Levi might be good at it.

Q. How long have you been competing?

A. Three years, taking a break due to Levi, Nemi, and Kala retiring.

Q. How are dogs scored at competitions?

A. It’s not actually a scoring, It comes down to who pulls the most weight. If there is a tie for most weight pulled, the winner will be decided on the time from the previous round.

Q. What types of surfaces are the competitions performed on?

A. Natural surfaces are preferred and what we see the most, e.g., a sled on snow or a wheeled cart on dirt. Sometimes a wheeled cart will also be used on carpet.

Q. Describe what happens when you compete. What does a pulling setup look like? Do you pull a wheeled cart, a sled, or a sledge?

A. The first thing you do when you get to a pull is fill out your paperwork, pay your entry fee and then weight your dog or dogs in. Each dog is then assigned by his weight to the appropriate weight class. Starting weights and weight increments are then voted on by the entrants in each class. The entrants of each class then compete with each other through rounds of increasing weight increments until there is a winner (dog left pulling the most weight).

A sled or wheeled cart is pulled by each dog (they are made to exact measurements).

Q. How is starting weight determined?

A. Each weight class votes for their class (owners of dogs pulling only), taking into account the condition of the track they will be pulling on. Most of the time the starting weight used is the weight of the cart. Weight increments are also voted on at that time, e.g., 100#.

Q. How many heats or tries does each dog get?

A. In each round (try or heat) a dog gets one attempt to pull the weight within the time allowed of 60 seconds. However, they do get two chances for infractions of the rules, e.g., tangles or false starts.

Q. How do you condition a dog for pulling?

A. The long and short of it is lots and lots of training. The training is quite involved. The secret of winning or losing is the training. One of the most important things to remember is never go too fast in putting weight on a new dog and never teach a dog he can’t do it or you will break his spirit (call for more details).

Q. How do you start a beginning dog pulling program? At what age do you begin training and at what age do they retire.

A. Never start your dog too young (for mastiffs, 18 months for light training, two years for sanctioned pulling). A discussion of training is not practical in this format. We would be happy to discuss training in depth by phone.

Q. What are your techniques to attract and encourage a dog to pull?

A. Fundamental and most important is teaching your dog to come no matter what. Also, always, always keep it fun. Second most important is that your dog must trust that you will never let him down by asking too much of him. We recommend not using bait, the only encouragement should be that he loves pulling and wants to come to you. Lots of praise!

Q. Can you touch your dog during a pull?

A. In fun pulls (training pulls — like a fun match), yes. In sanctioned pulls, no. They must wait until you are beyond the 16 ft line to pull. If you touch them before the cart crosses the line, it is a disqualification.

Q. What happens if a dog cannot move the weight?

A. We never let a dog think he cannot pull the weight. If, in 60 seconds, the dog cannot pull the weight or the owner thinks his dog has made a good attempt and cannot pull the weight, the puller asks the people handling the cart to help the dog the next time he attempts to move the weight. In the beginning we used to let our dogs try the full 60 seconds, but it didn’t take long to learn that all the good handlers didn’t leave their dogs trying the full 60 seconds.

Q. Do the dogs enjoy pulling?

A. Dogs that pull love it, it’s up to each dog. The way we look at it dogs who like pulling do it well and with their tails wagging. Dogs who don’t enjoy it simply will not pull.

Q. Do you feel that pulling hurts a dog or that the exercise has any noticeable effects?

A. No, in fact the exercise is therapeutic. It makes the muscles strong and the mind confident. Dogs that suffered from problems (depending on the problem, severity and how training was done) may even improve (such as hip dysplasia).

Q. Must a dog be sound and problem free to pull?

A. Not necessarily. Two of our dogs have dysplasia, and with careful training and conditioning they did well, and one even improved. The reason is that it has been proven that strengthening the muscles around the defective joint prevents excess movement. Arthritis has also shown improvement from exercise. But, if pulling or anything else causes stiffness or soreness, you should stop.

Q. What ages are the dogs that you compete with?

A. One year to twelve years.

Q. How well have your dogs done? Are mastiffs competitive and can they win big?

A. Let me put it this way, our walls are covered with ribbons, medals and trophies. We have two males at our house — one was an International Gold Medalist and the other a Silver Medalist. In every region where a mastiff pulls, they usually place in the medals. The real magic and thrill is not winning, but when you are standing sixteen feet away and look into your dog’s eyes and can see he’s going to pull that weight because he wants to and loves you.

Q. Have you seen injuries from pulling? What type of injuries?

A. No, not at pulls, but I don’t know if it happens at homes — not ours anyway.

Q. What time of year do you compete?

A. All year long. The season is from September to May and fun pulls are available all year.

Q. What types of recognition, such as titles, is there? Is there a yearly point system to rank competitors?

A. For each weight class there is a first, second and third place at every pull and each dog earns points toward winning a medal at the end of the year. For first place the dog receives three points; in addition, one point for every dog he beats. Second place receives two points; in addition, one point for every dog he beats. Third place receives one point; in addition, one point for every dog he beats. At the end of the year they add the points from the best three pulls for medal placement for each weight class — Gold, Silver, Bronze.

Greg & Julie Hibler (along with Levi, Nemi and Kala) reside in Bellvue, Colorado. They would be happy to discuss weight pulling with anyone interested in more information. Contact them at: 3624 County Rd. 25E, Bellvue, CO 80512-5909; (303) 221-4547.

F�rseningar

pitbull.se — Thu, 13 Oct 2005 12:25:48 +0000

Det har dykt upp lite of�rutsedda problem vid �verflyttningarna av databaserna. F�r er som v�ntar p� att forumet och bildgalleriet ska komma ig�ng s� inneb�r detta att det kan ta ytterligare en dag innan de funktionerna �r ig�ng fullt ut. Vi arbetar p� det i alla fall, och sitter inte overksamma. “Den som v�ntar p� n�got gott…”

Version 6.0 av pitbull.se i arbete.

pitbull.se — Tue, 11 Oct 2005 20:07:14 +0000

Arbete p�g�r f�r fullt med pitbull.se version 6.0

Med anledning av tidigare s�kerhetsproblem p� sidan s� byter vi ut den gamla versionen och passar samtidigt p� att f�rb�ttra sidan med mer fokus p� aktuella nyheter och information.

Denna omarbetning inneb�r tyv�rr att sidan och dess funktioner inte kommer att fungera i sin helhet under ett par dagar. Vi arbetar dock s� mycket vi hinner och orkar med.

Mer information kommer h�r i takt med att sidan v�xer fram…

Tack f�r visad f�rst�else. Vi ses p� pitbull.se version 6.0!

/Stefan