Kamphundslexikon

Ordet kamphund förekommer flitigt i medierna när hundar angripit och bitit människor, hundar eller andra djur. Begreppet används i vid bemärkelse och ofta i kombination med andra laddade ord som pitbull och tidigare även mördarhund.

Begreppsförvirringen är många gånger stor och alla hundar som upplevs som farliga för människor och djur kallas för kamphundar. För att reda ut i begreppsdjungeln har Svenska Kennelklubben (SKK) tillsammans med Jan Saxtrup tagit fram ett litet kamphundslexikon. Här nedan följer en lista på vanliga begrepp och företeelser i kamphunds-sammanhang, listade i bokstavsordning.

Aggressiva hundar – Att hundar blir aggressiva kan ha flera olika orsaker. En kan vara att den behandlas illa, varvid nästan alla hundar, oavsett ras, kan bli aggressiva. En annan orsak är planmässig avel på hundar som i sin nedärvda mentala profil uppvisar rädsla och benägenhet till hotbeteende. En tredje att man kombinerar hundraser där den ena tillkommit för att inta en reserverad hållning till människor och den andra skapats för att gå till angrepp mot andra djur.

American Kennel Club (AKC) – Den nationella, tillika internationellt erkända, kennelklubben i USA. AKC erkände 1936 american staffordshire terrier som egen ras genom att ett antal hundar ur populationen av pittbullterrier registrerades som american staffordshire terrier.

American pit bull terrier – Kallas även pitbullterrier eller pitbull. Hundvariant som härstammar från de engelska bull- och terrierhundarna jämte inkorsningar av andra hundar för att åstadkomma en stor och kraftig hund med mycket kamplust. Pitbull-terriern har använts och används som familje- och gårdshund samt till organiserade hundslagsmål. American pitbull terrier har sedan slutet av 1898 stambokförts i den till American Kennel Club (AKC) konkurrerande kennelorganisationen, United Kennel Club (UKC). En trolig uppgift är att det år 2000 fanns omkring 1 000 pitbulls i Sverige.

American staffordshire terrier – Även kallad amstaff. Hundvariant som härstammar från pitbullterriern och som erkändes av American Kennel Club (AKC) som självständig ras 1936. Orsaken till att AKC började registrera rasen lär vara att ett antal ägare av pitbullterriers önskade deltaga på hundutställningar arrangerade av AKC. Rasklubben tog tidigt avstånd från hundkamperna och amstaffarna slutade att deltaga på dessa under 40-talet. Sannolikt har amstaffens temperament mildrats under de 70 åren som rasen varit självständig. Den är idag en utpräglad familje- och utställningshund. Rasen kom till Sverige 1991. Antalet registrerade amstaffar i Sverige fram till år 2001 kan uppskattas till 550-600. Registreringsförbud i Svenska Kennelklubbens (SKK) hundregister för hund som ej är ID-märkt och härstamnings-kontrollerad genom DNA-analys. Gäller fr o m 2001-01-01.

American Staffordshire Terrier Club of America (ASTC) – Rasklubb för american staffordshire terrier i USA. Klubben bildades 1936. Klubben har utformat rasens standard och räknas som rasens
moderklubb.

Amstaff – Se American staffordshire terrier
Amstaffklubben – Se Svenska Amstaffklubben

Badgerbaiting/Badgerdrawing – Populär sport i Storbritannien i början av 1800-talet där hundar av bull- och terriertyp hetsades mot grävlingar.

Bandog – Äldre beteckning för stor, stark och aggressiv hund. Ordet används i dag för korsningar mellan pitbullterrier och stora doggar/mastiffer där syftet är att åstadkomma en skräckinjagande hund.

Bearbaiting – I äldre tid populär sport och tidsfördriv, bland annat i Storbritannien, där hundar hetsades mot en björn som var kedjad vid en vägg.

Blandras – Kallas även bastard. Hund som har föräldrar av olika raser, eller föräldrar där den ena eller båda är av blandras. Blandras kan inte registreras i Svenska Kennelklubbens (SKK) rasregister utan endast i det officiella Centrala hundregistret som administreras av SKK på uppdrag av Jordbruksverket. Se även ID-märkning av hund

Bullbaiting – “Sport” i Storbritannien fram till 1835 då företeelsen förbjöds. Två hundar hetsades mot en bunden tjur och förväntades bita sig fast i djurets mule och hålla sig fast där. Hundarna hade var sin handler, som försökte fånga upp hundarna om tjuren kastade upp dem i luften.

Bulldogg – Hundtyp som i Storbritannien användes för att stressa boskap innan slakt i syfte att därigenom påskynda köttets nedbrytning/mörning. Bulldoggen användes också till bullbaiting. Att hetsa hund mot djur förbjöds enligt parlamentsbeslutet i England 1835. Den amerikanska staffordshire terriern är exteriört nästan identisk med dåtidens bulldogg. Nutidens engelska bulldogg är starkt förändrad och påminner endast svagt om sina förfäder.

Bull- och terrierhund – Hundtyp som uppkom efter parlamentsförbudet i England mot djurhetsning 1835. Hundkamperna förekom därefter i skymundan. Hund hetsades mot hund och man behövde en mindre lättare och rörligare hund. Ur bull- och terrier-hundarna uppstod staffordshire bullterrier, bullterrier och pitbullterrier. Bull- och terrierraserna är generellt kända för sin stora människovänlighet.

Bullterrier – Engelsk hundras som uppkom kring 1860 genom en uppfödare i Birmingham. Det var James Hinks som korsade in den numera försvunna vita engelska terriern i de befintliga bull- och terrierhundarna. Bullterriern är numera en renodlad sällskaps- och utställningshund som förekommer i två storlekar: bullterrier och miniatyrbullterrier. Bullterriern har inte förekommit i organiserade hundkamper under de senaste hundra åren. Antalet registrerade bullterrier i Sverige fram till och med år 2001 kan uppskattas till cirka 800.

Bullterrierklubben – Se Svenska Bullterrierklubben

Dangeros Dogs Act (DDA) – Brittisk lag som förbjuder hundraser som anses farliga. Se även Förbudslagstiftning.

Djurskyddsförordningen – Statens jordbruksverk/Svensk författningssamling, SFS, 1997:49 19 a § Det är förbjudet att inneha eller genom avel frambringa hundar som

* har extrem stor kamplust,
* blir lätt retade och biter,
* bara med svårigheter kan förmås avbryta ett angrepp och
* har en benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller andra hundar.

Denna förordning trädde i kraft 15 mars 1997. Den som vid förordningens ikraftträdande innehade annan hund som avses i 19 a § än så kallad pitbullterrier får behålla hunden under förutsättning att den på offentlig plats hålles kopplad och är försedd med munkorg.

Djurskyddsförordningen forts.
Denna förordning har tolkats så att alla fyra kraven måste var uppfyllda för att ett ingripande skall kunna göras. Den har därför inte tillämpats i någon nämnvärd omfattning. Se även Lagstiftning om hund

Djurskyddslagen – §2 Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Djurskyddslagen SFS 1988:534, omfattar endast djur som människan på ett eller annat sätt har i sin vård. På vilda, fritt levande djur är lagen inte tillämplig.

Doggar – Mycket kraftigt byggda hundar med stora, ofta rundade huvuden med förhållandevis korta nosar.

FCI – Federation Cynologique Internationale (FCI) är den internationella kennel-organisationen som Svenska Kennelklubben (SKK) är medlem i. FCI accepterar endast en nationell kennelklubb per nation. I USA samarbetar FCI med American Kennel Club (AKC) varför United Kennel Club (UKC) och den av endast UKC erkända rasen american pit bull terrier inte är accepterad inom FCI-sfären. (Cirka 80 länder är medlemmar i FCI.)

Förbudslagstiftning – Används i en del länder för att komma tillrätta med problemet med aggressiva hundar. Så har till exempel Norge och England förbjudit raserna dogo argentino, fila brasileiro, tosa och american pit bull terrier.

Gameness – Viljan att fortsätta en kamp, jakt eller ett drev. En egenskap hos kamphund som gör att hunden om och om igen anfaller sin motståndare trots att den själv är skadad eller utmattad. En skällig, nervös hund med dåliga nerver har inte ”gameness” och sållades bort (avlivades) när man förr avlade fram kamphundar liksom hundar som riktade aggressivitet mot människor. Om hundarna visade aggressivitet gentemot för hunden okända människor skulle de helt enkelt inte kunna hanteras riskfritt. Vid senare års avel har man oftast inte brytt sig om dessa aspekter. Eftersom gameness numera inte har någon betydelse för bull- och terrierraserna är det inte något som man betraktar som viktigt inom den seriösa hundaveln.

Hundklubbar – I Svenska Kennelklubben (SKK) tillvaratas hundrasers intressen och angelägenheter i ras- och specialklubbar som ingår i SKK-organisationen.

ID-märkning av hund – Lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar trädde i kraft den 1 januari 2001. Lagen säger bl a att alla hundar födda efter 93-01-01 skall vara ID-märkta och att hundägaren skall registrera sitt ägarskap i ett centralt register. En av anledningarna till lagens tillkomst är att det ska vara enklare att fastställa vem som är ägare till en hund som uppträder aggressivt eller vållat en olycka. Då hundägare har vad man kallar strikt ägaransvar kan man ställa den som äger hunden till svars för de skador hunden vållat. Polisen har också rätt att förelägga ägare som vägrar märka sina hundar eller registrera sig som ägare med vite. Polisen har även rätt att omhänderta omärkta hundar och hundar utan registrerade ägare om de utgör eller kan tänkas utgöra en fara för människor eller andra djur. Om inte ägaren har anmält sig inom sju dagar har polisen rätt att sälja, skänka bort eller avliva hunden. Registret får användas för att fastställa vem som är ägare av en hund. Tullverket, Jordbruksverket, länsstyrelsen, polismyndigheter och kommunala nämnder inom miljö- och hälsoskyddsområdet ska ha direkt tillgång till registret. ID-märkningen sker antingen genom tatuering i örat eller ljumsken eller genom att ett datachip injiceras under nackskinnet.

Kamphundsraser – Är ett begrepp som tyvärr används med stor vårdslöshet. Man kan i ordet kamphund innefatta alla de olika hundtyper/raser som över hela världen och i alla tider har använts till olika kamper. En kamphund är en hund som i historiskt perspektiv har använts som kamphund. En aggressiv blandras med både vakt- och kamphundsegenskaper är alltså inte en kamphund utan enbart en aggressiv hund!

Lagstiftning om hund – Utöver lagen om ID-märkning av hund och djurskyddsför-ordningen regleras svensk hundhållning bland annat av “Lag om tillsyn av hundar av den 30 juni 1943″ SFS 1943:459.

1. § Hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till dess natur och övriga omständigheter erfordras för att förebygga att den orsakar skada eller avsevärd olägenheter.

2. § Hund som visat benägenhet att bita människor eller hemdjur må ej vara lös utomhus, såframt den icke hålles inom område, som är betryggande inhägnat och till vilken utomstående ej äga tillträde……

3. § Eftersätts tillsynen över hund, får polismyndigheten meddela det beslut som omständigheterna kräver, såsom att hunden skall vara försedd med munkorg eller hållas bunden eller instängd Beslutet skall delges hundens ägare eller den som mottagit hunden till underhåll eller nyttjande Är det fråga om hund som avses i § 2, får polismyndigheten besluta att hunden skall omhändertas genom myndighetens försorg. Innan en hund avlivas skall dock polismyndigheten inhämta yttrande från veterinär, om det ej är uppenbart obehövligt eller fara i dröjsmålet. Det finns alltså ett rätt betydande juridiskt regelverk med vilket det skulle var möjligt att komma tillrätta med kamphundsproblematiken. Emellertid saknar polis- och åklagarmyndigheten resurser att övervaka, ingripa och lagföra. Utöver gällande lagstiftning har kommu-nerna möjlighet att i lokal ordningsstadga förordna om betydande inskränkningar i hundhållningen. Hittills har dock inte kommunala förbud mot enskilda hundraser godtagits av överordnad länsstyrelse. Se även Djurskyddslagen

Låsta käftar – En myt och en anatomisk omöjlighet. Hunden vill helt enkelt inte släppa, är inte benägen att släppa sitt byte. Viljan att inte ge sig är starkare än önskan att ge upp inför trötthet och skador.

Mastiff – Stor och stark hund, som i äldre tider var aggressiv och användes som stridshund i krig, som skydd mot vargar och som vakthund. Numera är de vakthundar eller utställningshundar. Mastiffer anses ingå i engelska bulldoggens förfäder.

Mördarhund – Ett begrepp som har myntats av medierna.

Organiserade hundkamper – Regelrätta hundkamper med omfattande vadhållning kan närmast jämföras med proffsboxningsmatcher. Hundkamper försiggår dels i form av så kallad rullning, vilket innebär kortvariga hundslagsmål, som ofta äger rum i det fria. Avsikten är dels att träna hundar för mera omfattande slagsmål, dels att undersöka om den enskilda hunden har sådana egenskaper att den lämpar sig för vidare träning. Enligt uppgift tränas hundarna omsorgsfullt vad beträffar kondition och vikt. Kampen försiggår i ett kringgärdat område om ca 4 x 4 meter i enlighet med ett detaljerat regelsystem. Slagsmålet övervakas av en domare och en tidtagare och varje hund biträds av sin handler som – utan att bli biten – ska kunna hantera sin hund under pågående match. Fighten pågår tills en av hundarna ger upp genom att vägra attackera sin motståndare eller är så utmattad eller skadad att den inte kan fortsätta. Denna form av hundkamp är förbjuden i Sverige och de flesta länderna men förekommer enligt uppgift på Balkan. I Sverige påstås rullning samt hundkamper äga rum i undanskymda magasin och lagerlokaler. Deltagande hundar är vanligen pitbullterrier eller blandrashundar med pitbullinslag.

Pit – Grop. Ett inhägnat område där hundkamp försiggår.

Pitbull, pitbullterrier – Se American pit bull terrier

Pitbullblandningar – Korsningar mellan pitbullterrier och diverse mastiffraser, brukshundar, herdehundar eller aggressiva jaktterriers. Korsningar företas oftast av i hundavel oerfarna och okunniga personer. De inser vanligen inte faran i att förena olika egenskaper vilka i kombination kan bli mycket svårhanterliga och farliga. Korsningar mellan pitbullterrier och ordinära blandrashundar företas också i syfte att producera valpar som kan säljas under beteckningen pitbull. Antalet pitbull i landet är svåruppskattat då dessa inte alltid ägarregistreras och då sällan under rasnamnet pitbull.

Rullning – Se under Organiserade hundkamper

Staffordshire bullterrier – Ibland kallad “staff”. Hundras som härstammar från de bull- och terrierhundar som främst förekom i Midlands och som bland annat användes i hundkamper. Rasen erkändes av den engelska kennelklubben år 1935 och det är nu länge sedan den var kamphund. I Sverige är rasen en utpräglad familje- och utställningshund. Rasen är mindre och mera kompakt än american staffordshire terrier och pitbullterrier. Antalet registrerade staffordshire bullterrier var i Sverige fram till och med år 2001 cirka 1 000.

Svenska Amstaff Klubben – Rasklubb för american staffordshire terrier. Rasen mentaltestas i samarbete med Svenska Brukshundklubben (SBK). Amstaffklubben anordnar årliga rasutställningar och är en rasklubb i Svenska Terrierklubben (SvTek) som, i sin tur är ansluten till Svenska Kennelklubben (SKK).

Svenska Brukshundklubben (SBK) – Specialklubb inom Svenska Kennelklubben (SKK). Se även Hundklubbar

Svenska Bullterrierklubben – Rasklubb för bullterrier. Bullterrierklubben anordnar årliga rasutställningar och är en rasklubb i Svenska Terrierklubben (SvTek) som, i sin tur är ansluten till Svenska Kennelklubben (SKK).

Svenska Kennelklubben (SKK) – Svenska Kennelklubben, hundägarnas riks-organisation, är en medlemsorganisation som handhar den nationella hundsporten. SKK representerar också den svenska hundsporten internationellt. SKK är en sammanslutning av ideella föreningar. Länsklubbarna ansvarar för medlemsvården inom sitt län. Specialklubbarna ansvarar för en eller flera hundraser vardera. SKKs högsta beslutande organ kallas Kennelfullmäktige (KF) och sammanträder vartannat år. SKK, som bildades 1889, har i dag (september 2002) cirka 280 000 medlemmar i organisationen och är remissinstans vid lagstiftning rörande hundar och hundhållning. SKK sköter från och med 2001 den obligatoriska ägarregistreringen av hund på uppdrag av Jordbruksverket.

Svenska Pitbullterrierföreningen – Rasklubb för american pit bull terrier. Klubben är inte ansluten till Svenska Kennelklubben (SKK) eller Federation Cynologique Internationale (FCI).

Svenska Staffordshire Bullterrier Klubben – Rasklubb för staffordshire bullterrier. Rasen mentaltestas i samarbete med Svenska Brukshundklubben (SBK). Klubben anordnar årliga rasutställningar och är en rasklubb i Svenska Terrierklubben (SvTek) som, i sin tur är ansluten till Svenska Kennelklubben (SKK).

Svenska Terrierklubben (SvTek) – Specialklubb inom Svenska Kennelklubben (SKK). Se även Hundklubbar

United Kennel Club (UKC) – Kennelklubb i Michigan, USA, som sedan 1898 registrerar american pit bull terriers. En annan kennelklubb som också registrerar pit bull terrier är American Dog Breeders Association (ADBA). Varken Svenska Kennelklubben (SKK) eller Federation Cynologique Internationale (FCI) har något samarbete med dessa två kennelklubbar.

Utredningen farliga hundar – Regeringen har tillsatt en utredning med Karin Starrin, landshövding i Hallands län, som särskild utredare. Övriga deltagare är representanter från Jordbruksverket, polisen, Kommunförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Brukshundklubben samt Sveriges Lantbruksuniversitet. Utredningen skall vara klar i början av 2003.

Ägarregistrering – Se ID-märkning

För mer information kontakta Hans Rosenberg, PR-ansvarig, Svenska Kennelklubben telefon 08- 795 30 18, 0705-83 83 32 eller e-post: hans.rosenberg@skk.se
Se även Svenska Kennelklubbens webbplats www.skk.se

Av Svenska Kennelklubben och Jan Saxtrup

3 thoughts on “Kamphundslexikon

  1. […] denna sidan kan man läsa […]

  2. […] Kamphund = muskelhundar? Posted on maj 9, 2012 | 2 kommentarer Jag vill gärna ta död på vissa fördomar om de hundraser som kallas muskelhundar och kamphundar. Alltså hundar som i många fall felaktigt förknippas med begreppet kamphund pga av sin stora muskelmassa eller en missuppfattning om vad deras bruksområde är, som exempelvis hundar framavlade för att vara vakthundar, som rottweilern som är framavlad för att vakta boskap, inte kampa. Läs gärna denna länk som heter kamphundslexikon. […]

  3. […] det är vinkeln jag blir så irriterad på! Vad är en kamphund? Enligt SKK finns det raser som passar in i benämningen för att de ”över hela världen har i alla […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>